Skolåret 2018

Efter omfattande förberedelser och lång väntan på den nationella it-strategin för skolan var det nog en och annan som kände sig lite tagen på sängen av ytterligare en förändring med stor bäring på skolans digitalisering.

Med införandet av EU:s dataskyddsförordning GDPR i maj kom helt nya krav på hanteringen av vad som tidigare varit så vardaglig information som klasslistor. Men hela isberget av känslig data kunde omfatta hundratals pedagogiska tjänster och information om barn och unga från förskola till gymnasium.

Skolverkets julklapp

Det finns många åsikter om skolan men att den dagligen möter ett antal stora utmaningar och har ytterligare utmaningar framför sig är nog alla överens om. En sådan är kompetensförsörjningen, där det enligt SKL behövs 187 000 nya lärare fram till 2031.

Redan idag är bristen på behöriga lärare ett påtagligt problem och inte minst för många glesbygdskommuner. Ett aktuellt exempel är Umeå som länge kämpat för att få tid och andra resurser att räcka till för modersmålsundervisning i 19 språk. Lösningen heter fjärrundervisning och resultaten har varit så goda att Peter Hjelm, verksamhetsutvecklare på Kompetenscentrum för flerspråkighet, länge hoppats på möjligheten att erbjuda fjärrundervisning i flera ämnen.

Nu föreslår Skolverket i en rapport till regeringen att fjärrundervisning bör kunna erbjudas i fler ämnen än nuvarande reglering tillåter. Förutom helt nya möjligheter att erbjuda undervisning med behöriga lärare, är fjärrundervisning ett effektivt sätt att höja den digitala kompetensen hos både eleverna och skolans personal.

Big data i skolan

En fråga som rycker allt närmare handlar om hur big data och andra strategiska verktyg kan utveckla och lyfta skolan till nya pedagogiska höjder. Det handlar om att bygga smartare klassrum som passar elever med olika bakgrund men en gemensam längtan efter att lära och utvecklas för att nå sin fulla potential. Med infrastrukturen på plats kan nu allt fler huvudmän och andra berörda på allvar diskutera skolan version 2.0.

Välkommen världen

Tyvärr är det lätt att snöa in på utmaningarna, på frågorna som väntar på svar och frågorna vi ännu bara anar konturerna av. Därför är det viktigt att påminna sig om de stordåd som skolledare, lärare och övrig personal åstadkommer varje dag. Emma Nääs är en av många lärare som erbjuder sina elever stora digitala fönster vidöppna mot världen och tanken på vad det kan innebära för framtiden känns väldigt hoppfull.

– Jag brukar vilja vända på det och inte prata så mycket om utmaningar utan snarare om det som är bra, säger Martin Bieber som är biträdande rektor på Stenkulaskolan i Malmö. En skola i ett så kallat utanförskapsområde som valt att byta perspektiv och fokusera på möjligheter, bland annat med skolans digitalisering. Alla beslut, förändringar och all utveckling som sker här utgår från frågan: varför gör vi detta?

Stenkulaskolans svar är att deras elever kan göra världen bättre med digitalisering som ett av flera tillgängliga verktyg. Det är ett svar som räcker långt för att göra dem och alla andra skolor bäst i Sverige.