Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Fördel fjärrundervisning

Umeå kommun bedriver fjärrundervisning i 19 olika språk, vilket ger eleverna både språklig och digital kompetens. För andra ämnen går det att ansöka om försöksverksamhet och nu hoppas Umeå att det ska bli möjligt att fjärrundervisa i fler ämnen.

Text Tim Leffler Foto Fredrik Kron, Adobestock 20 juni 2018 it i skolan

Regeringen menar att alla barn och unga ska få en likvärdig tillgång till bra undervisning oavsett var man bor i landet. Därför förlänger man den försöksverksamhet som syftar till att låta kommuner ansöka om att få bedriva fjärrundervisning i fler ämnen än i språk, som idag är tillåtet. Tidigare var tanken att den försöksverksamheten skulle upphöra i juni år 2018, men tiden har nu förlängts till sista juni år 2019. 

Umeå är en av de kommuner som idag bedriver undervisning i språk.

– I dagsläget bedriver vi fjärrundervisning i totalt 19 olika språk. Det är en process som vi har jobbat med i drygt tre år. Tidigare hade vi modersmålslärare som åkte ut till våra elever i ytterområdet och det gick åt så pass mycket tid att det tillslut var svårt att få ihop. Det blev startskottet på att vi börja titta på fjärrundervisning, säger Peter Hjelm, verksamhetsutvecklare på Kompetenscentrum för flerspråkighet i Umeå kommun.

– Syftet är att många av eleverna i vår kommun kan vara ensamma i sitt språk, och då blir det en ganska enahanda en-till-en-undervisning. Forskning visar ju att man lär sig språk bäst tillsammans med andra, så vi tänkte att vi kunde få ihop en grupp elever som exempelvis har arabiska som modersmål så får de en till språklig domän och stärka sin kulturella identitet, eftersom det annars kan vara så att de bara talar sitt modersmål hemma. Därför har vi nu modersmålsundervisning från lågstadiet upp till högstadiet och utvecklingen har varit väldigt positiv.

Vad är viktigt att tänka på i fjärrundervisning?

– Ja, det skiljer ju sig från när man träffar dem fysiskt i ett klassrum jämfört med en skärm. Men vi har en utvecklingsgrupp och de lärare som bedriver fjärrundervisning träffar jag en gång i månaden. Där har vi uppstyrda aktiviteter med fokus på att utveckla både pedagogik och metodik. Vi har bland annat jobbat mycket med att de spelar in sina lektioner så kan vi titta på dem i vår utvecklingsgrupp och så ger vi feedback till varandra. När man har arbetat ett tag med fjärrundervisning kan man också se hur man kan använda delar från fjärrundervisningen i det fysiska klassrummet.

Vad säger grannkommunerna om ert arbete?

– Ja, år två när vi började med undervisning 4-6 var det flera kommuner som hörde av sig till oss eftersom de har elever där de inte har möjlighet att få tag i lärare. Om det då schemamässigt har gått att lösa har vi ordnat ett avtal och hjälpt dem. De sista åren är det totalt sex kommuner vi har hjälpt både i modersmålsundervisning och i studiehandledning vilket är fantastiskt roligt.

Vad säger eleverna?

– De får lära sig två saker egentligen. Dels lär de sig språket, dels får de en grymt bra digital kompetens. Sen tar ju saker och ting förstås tid, så därför måste man vara uthållig. De allra yngsta eleverna är inte vana vid tangentbord utan snarare att man trycker på en skärm och så händer saker och ting, så där får man arbete lite annorlunda med själva undervisningen. Vi jobbar exempelvis mycket med att det ska vara interaktion och att elever ska vara med och agera, och med den plattformen vi jobbar med tycker jag att vi kan göra det. Med stigande ålder blir det således mer och mer avancerade övningar.

Hur ser framtiden ut för fjärrundervisning?

– Min förhoppning att det blir tillåtet i fler ämnen.

Rekommenderad läsning

snip pär sundström.JPG video

"Digitala verktyg ger elever bättre betyg"

5 okt 2016 it i skolan

Google apps for education och andra verktyg lyfter lärandet på skolorna i Umeå. Pär Sundström, utvecklingsledare på utbildningsförvaltningen i kommunen, berättar hur det pedagogiska anpassas för bästa resultat.

litet förvnånat barn tittar in i kameran.jpg

Skolåret 2018

3 jan 2019 it i skolan

Införandet av GDPR, utökad fjärrundervisning och tillgång till big data är några av förändringarna för skolan under 2018. Samtidigt är bristen på lärare och skolledare stor och under 2019 finns det många frågor att ta tag i.

tjej vinkar till en datorskärm hemma.jpg

Utökad fjärrundervisning

22 nov 2018 it i skolan

Skolverket föreslår nu i en rapport till regeringen att fjärrundervisning bör tillåtas i fler ämnen än vad som tillåts i nuvarande reglering.

soluppgång som syns mellan fina lövträd i en skog.jpg video

Fjärrundervisning för alla

18 sep 2018 it i skolan

Sverige står inför stora utmaningar i att få fram lärare. I glesbygden har fjärrundervisning använts i ett antal år i språkundervisning. Blir undervisning på distans tillåtet i fler ämnen skulle det underlätta för många.

flicka läser ur bok för robot byggd av kartonger.jpg video

Robot City rustar lågstadiet

14 maj 2018 it i skolan

Programmering ska bli en del i matematik och teknik i grundskolan. Genom Robot City vill matematiklärarna Ingela Sandberg och Monika Helgesson sätta övningar och datalogiskt tänkande i en berättelse där eleverna ska rädda robotar från ett elakt monster som låst in dem i en grotta. 

två pojkar sitter och äter och leker lite med sina grönsaker.jpg video

Så pluggar Partille programmering

25 maj 2018 it i skolan

I höst ska programmering bli en del av matematik- och teknikämnet i grundskolan. I Partille förbereder man sig genom att låta utvecklingsledaren Jakob Möllstam fungera som en ambulerande lärare i programmering i kommunens skolor för att hjälpa lärare och elever att komma igång.

fem personer sitter runt ett bord och diskuterar.jpg video

Sista skoltipsen inför GDPR

7 maj 2018 it i skolan

Inom kort träder GDPR i kraft och för Sveriges skolor kan det innebära en genomlysning av flera 100 olika pedagogiska tjänster. För att det ska kunna ske krävs ett mycket nära samarbete mellan kommun och skola. Det menar GDPR-konsulten Johan Wahlström.

Snip nordmaling.JPG video

"2009 låg vi i botten - sedan digitaliserade vi"

5 okt 2016 ledarskap

2009 placerade sig Nordmalings kommun bland de lägre i Sverige när det kom till måluppfyllelse och de började då använda digitala verktyg för att nå bättre resultat - 2016 blev de som en av tio kommuner utvalda till projektet LEDA för smartare välfärd. Och resan har bara börjat, nu börjar en mer intensiv omvärldsorientering.