Skolåret 2017

Pojke_med_platta.jpg

Efterlängtad är bara förnamnet men så kom den till sist, digitaliseringsstrategin för skolan. Om den motsvarar alla höga förväntningar kan bara framtiden utvisa. Idag är sanningen den att många kommuner förlorat värdefull tid i väntan på viktiga svar.

Det finns några fördelar med att det gått drygt två år mellan det förslag till nationell it-strategi för skolan som gick på remiss 2015 och strategin som presenterades sent i höstas. Bland annat fokuserar den senare på höjd digital kompetens hos alla i skolan, och mer pengar har avsatts till lärarnas fortbildning. Satsningar som bör välkomnas av digitaliseringsdebattören Joakim Jardenberg, vars Facebook-inlägg om skolans stolpskott väckte uppmärksamhet. Samtidigt är det många som uppmärksammat lärarnas situation där kraven bara växer trots att det på många håll saknas förutsättningar att uppfylla dem.

Eldsjälar trots fälleben

Medan många kommuner tagit det säkra före det osäkra och avvaktat den utlovade digitaliseringsstrategin, har andra jobbat på enligt tanken om att utvecklingen trots allt går åt ett håll och erbjuder spännande möjligheter också med relativt små investeringar. För även om det funnits många frågetecken har några svar varit givna. Som att ett starkt ledarskap är en förutsättning för en lyckad digitalisering.

Hand i hand med ett gott ledarskap går engagerade medarbetare som inte ger sig när utmaningarna med ny teknik och nya lösningar skapar fälleben på fälleben. Lärare som i samverkan med eleverna hittar nya vägar när klassrummet börjat kännas trångt. Eldsjälar som vill att skolan ska vara en glädjefylld och trygg arbetsplats och gör den visionen till verklighet. Dessa människor är hjältarna som i det tysta driver skolans digitalisering mot målet; en likvärdig utbildning för alla elever i alla skolor.

Guld värt för framtiden

När vi pratar om skolans digitalisering är det lätt att snöa in på infrastruktur, lärplattformar och digitala läromedel. Visst är allt detta viktigt men vi får inte glömma bort det viktigaste; digitalisering drivs av människor för människor. Med det som ledstjärna blir resultatet att blyga tonårskillar driver EU-projekt, att elever med sinsemellan 20 olika språk kan delta i undervisningen och att Emil kan göra grupparbeten med sina klasskompisar utan risk för att bli sjuk.

Mycket återstår att göra för att skolan ska nå målen med ett digitalt arbetssätt. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg allt gott som görs under tiden och vad alla erfarenheter, goda som dåliga, kommer att betyda för framtiden. Det är färden som är mödan värd.

4 januari 2018Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter anne hammarskjöldit i skolanFoto adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng