Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Carl Heath: Dåligt stöd till lärarna inför nästa höst

Om ett år ska alla lärare kunna undervisa i programmering men för många är det en vit fläck på kunskapskartan i dag. Samtidigt saknas en nationell it-strategi och det nuvarande förslaget är tillbaka hos Utbildningsdepartementet för översyn. 

Text Fredrik Adolfsson Foto Fredrik Kron 20 juli 2017 it i skolan

carl heath.jpg

Regeringen har beslutat att programmering ska finnas med i undervisningen från och med hösten 2018 ända från förskolan upp till olika vuxenutbildningar. När det gäller årskurs 1 så handlar det om blockprogrammering, men redan vid årskurs 7 är målet relativt avancerade programmeringsspråksmiljöer.

Programmering ska också erbjudas i alla gymnasieprogram oavsett inriktning. Som det ser ut i dag innebär beslutet att alla lärare, rektorer och annan skolpersonal om ett drygt år ska kunna undervisa i detta. En som är positiv till förändringen men ändå ser en viss problematik i den är Carl Heath, forskare och designer på forskningsinstitutet Rise där han även är ansvarig över ICT learning. Han är också en flitig föreläsare om it i skolan och närliggande ämnen.

 Utöver all annan ämneskunskap som lärare redan har i sina ämnen så behöver majoriteten av dem lära sig något som de aldrig tidigare sysslat med. Det måste också ske på kort tid och vi måste säkerställa att kompetensen är god i hela landet. Det är en väldigt stor utmaning.

Hur ska den lösas?

 Det händer redan mycket. Skolverket gör en mängd insatser för att lärare ska ta till sig kunskap, några mer riktade och några mer generella. Men det är tveksamt om det räcker. Jag tror skolhuvudmännen behöver komplettera och genomföra ytterligare insatser för att tillgodose kvaliteten.

En sak som oroar Carl Heath är den potentiellt bristande likvärdigheten. Vissa skolor och kommuner ligger före och har arbetat med programmering i flera år, vissa har inte ens börjat. De sistnämnda har en tuff utmaning framför sig, menar han.

 Jag är osäker på om huvudmännen kommer kunna tillhandahålla en likvärdig utbildning utifrån den nya kurs- och läroplanen.  Det är inte självklart på något sätt.

För att lösa det krävs mycket samarbete, menar Carl Heath. Först och främst huvudmännen emellan men han efterlyser också att de ska samarbeta med högskolorna, staten och näringslivet så att alla på sina olika sätt kan skapa bästa möjliga förutsättningar för utveckling i sin profession. Carl Heath hoppas också på att den nationella it-strategin blir offentlig snart.

 Vi väntar fortfarande på den nationella it-strategin för skolan, den borde verkligen komma snart. Jag hoppas att den ger en tydlig inriktning för skolhuvudmännen så att de ser sin uppgift och uppdrag. Jag hoppas också på att de tar frågan om fortbildning på allvar och att de inte prioriterar bort den av ekonomiska skäl eller dylikt.

När det gäller utbildningen av lärare har ibland ålder nämnts som en faktor som kan vara en försvårande förutsättning för några. Den tanken ger inte Carl Heath mycket för.

– Bara för att man är ung och har Instagram betyder inte det att man kan programmera. Det handlar om individers vilja till förändring, och där finns skillnader inom alla generationer. Där handlar det istället mer om att väcka nyfikenheten och lusten att lära också hos lärarna och att tillhandahålla god och tillräcklig fortbildning. 

 För lärarna gäller det att våga och börja i liten skala. Alla är nybörjare. Varje gång man gör ett fel så lär man sig något nytt.

Rekommenderad läsning

programmering barn .jpg

Skolans reaktion på regeringsbeslut

14 mar 2017 it i skolan

– Lite fegt men ett steg i rätt riktning, säger Mikael Odin, rektor på grundskolan Nya Elementar, om regeringens nya satsning på it och programmering i grund- och gymnasieskolan. 

3dprint 960640.jpg

Skolan som kräver 3D-print och AI

25 okt 2017 it i skolan

Det teknikinriktade Curt Nicolin Gymnasiet är pionjärer när det gäller Hololens och 3D-printrar. Nästa steg kan bli en personlig AI till alla elever.

skolbarn välfärd.jpg

Skattehöjning eller digitalisering

6 dec 2017 ledarskap

Sveriges offentliga sektor kan spara in 290 miljarder kronor per år genom digitalisering – annars hotar en skattehöjning eller en nedmontering av välfärden. Det visar en ny rapport från McKinsey och Cisco som presenterades under Digigov.

skola-nordmaling.jpg

Så blev Nordmaling bäst i klassen

4 jan 2018 it i skolan

Västerbottens bästa skolor ligger i Nordmaling och är resultatet av delakulturen och ett genuint intresse för digitalisering. Men frågan är hur långt man kommit utan rektor Birgitta Tornberg.

skola-barn-segregation-960640.jpg

Skolan hänger inte med

29 jun 2018 it i skolan

Mobiler borde vara ett självklart verktyg och metadata behövs för att utveckla en modern skola. Troed Troedson har starka åsikter om dagens skola. Om inget görs kommer skolan att skapa ett A-lag och ett B-lag av framtidens elever.

programmering snip.JPG

Skolprogrammering - ett mål som infriades

11 jul 2016 it i skolan

Dåligt intresse för it-utbildningar fick Christine Kastner Johnson att vilja få in programmering i skolan. Tre år senare har planerna uppfyllts. I Almedalen fick bland annat politiker och lärare testa programmering för första gången, en av dem var Inger Källgren Sawela, kommunstyrelsens ordförande i Gävle.

Jenny och Claes 960640.jpg
video

"Godkänt är att tro för lågt"

7 feb 2017 bett

Malmörektorerna Jenny Nyberg och Claes Jeppsson pratar om hur de vågar gå utanför de traditionella ramarna för att skapa exceptionella resultat.

AdobeStock_101507782_2.jpg

Ett kinderägg för skolans digitala utveckling

27 jun 2017 it i skolan

Skolans digitalisering handlar inte om att enbart föra in ny teknik i klassrummet utan om att ta sig an möjligheterna som ett pågående förändringsarbete. Nyckeln till framgång är drivande skolledare. Det visar projektet ”Det digitala lärandes möjligheter” där deltagande skolor redan kan visa på resultatförbättringar.

LindaLiukas_960x640.jpg

"Lär barnen att programmera i skolan"

17 jan 2017 it i skolan

När Linda Liukas var 23 bestämde hon sig för att återuppväcka glädjen i att programmera. Resultatet blev ett nätverk, Rails Girls, som haft programmeringsträffar för kvinnor i över 270 städer, och en barnboksserie om programmering.