Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Inför nationella it-strategin

Karlstads elever jobbar bättre utan pennor

Projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” gör att Vålbergsskolan i Karlstad har slutat prata om digitalisering. Med engagerade lärare och mer aktiva elever är arbetssättet i dag lika självklart som papper och penna var för två år sedan.

Text Anne Hammarskjöld Foto Fredrik Kron, Adobestock 26 juli 2017 it i skolan

AdobeStock_106130956_2.jpg

Många vuxna tror att dagens barn och unga är födda it-genier som fick en digital världsbild med bröstmjölken. Känslan kan orsaka dåligt självförtroende, inte minst bland alla lärare som snart förväntas undervisa i programmering. Men det är dags att skrota det dåliga självförtroendet.

– Våra elever var olika duktiga men generellt kunde de intressant nog mycket mindre än vi trodde. Många kunde inte maila eller använda Word, och vi har lagt en hel del tid på att lära eleverna kritisk källgranskning, säger Amelie Wahlström, rektor på Vålbergsskolan i Karlstad som är en av fem skolor som deltar i det treåriga forskningsprojektet ”Det digitala lärandets möjligheter” som Gleerups Utbildning är en av initiativtagarna till.

Hela högstadiet

För Vålbergsskolan var det inte ett svårt beslut att delta i projektet med en klass i årskurs 7, som nu snart börjar i nian och därmed gått hela högstadiet parallellt med forskningsprojektet.

– Vår skola är relativt modern och välutrustad men vi hade ingen en-till-en-lösning. Projektet gav oss ett fantastiskt tillfälle att erbjuda våra elever likvärdiga digitala möjligheter och samtidigt utveckla vår pedagogik. I dag talar vi inte längre om ”att digitalisera”, vi jobbar digitalt och nu är utmaningen att fördjupa de pedagogiska frågeställningarna för att ytterligare höja våra resultat.

karlstad kommun_2.jpg

"Vi ser att pojkarna blivit mycket mer produktiva i klassrummet när de inte längre behöver skriva för hand", säger Amelie Wahlström som är rektor på Vålbergsskolan.

De första resultaten av studien som leds av professor Åke Grönwall visar på en tydlig framgångsfaktor för de skolor som deltar; ett mycket starkt ledarskap. Amelie Wahlström skrattar lite och tillstår att från början pekade hon med hela handen för att få alla med sig.

– Första året var min attityd ”så här är det, nu är det slut med papper och penna”, men avgörande för att det har gått så bra som det har gjort är att jag, lärarna och skolpersonalen har tagit det stora klivet tillsammans. Vi gick all in och i dag har vi ett nyanserat synsätt och en pågående diskussion om utmaningar och möjligheter med ett digitalt arbetssätt.

Erfarenhetskontot

Under det första året fanns det en del tekniska utmaningar som tog sin tid. Men Amelie Wahlström ser dem som insättningar på erfarenhetskontot.

– I dag är eventuella tekniska problem en mindre grej än det var då för vår egen attityd och kunskap har förändrats med tiden.

Amelie Wahlström återkommer till lärarnas betydelse för det digitala lärandet på Vålbergsskolan. För rektor är det ingen tvekan om att läraren är den viktigaste personen i varje klassrum och kommer så förbli.

– Vi har orädda, bra lärare som styrs av sunt förnuft. Kollegialt lärande har varit en framgångsfaktor och vi har speciella projektledare och en grupp som träffats flera gånger i månaden för kompetensutveckling och fortbildning. Efter skolstarten i höst kommer vi till exempel att jobba med Skolverkets lärmoduler för digitalisering.

Tydliga delmål

Förutom en stark vision har rektor själv haft god hjälp av några viktiga dokument.

– Jag har tagit fasta på styrdokument och läroplan och det tror jag har bidragit till en trygg process. Skolans gemensamma mål för dessa tre år har varit att ta reda på och utforska det digitala lärandets möjligheter och utifrån det har vi satt olika tydliga delmål, till exempel aktiva klassajter med information om läxor och prov.

Nu arbetar Vålbergsskolan för att undervisningen på mellanstadiet ska bli mer digitaliserad. Också här är kollegialt lärande grunden till allt som görs.

– Vi tar också med oss insikten om att eleverna kan mindre om it och digitala hjälpmedel än vi trodde från början. Och på högstadiet går vi tillbaka och repeterar och stämmer av att alla verkligen kan använda Word, som ett exempel.

Pojkar mer produktiva

För Amelie Wahlström är likvärdighet ett nyckelbegrepp i skolans digitalisering, och hon ser att speciellt två elevgrupper stärkts inom ramen för den tanken.

– Vi ser att pojkarna blivit mycket mer produktiva i klassrummet när de inte längre behöver skriva för hand. Jag tror att för den här generationen är det en mental och motorisk ansträngning att skriva för hand på ett sätt som är främmande för oss, och som drar ner tempot på arbetet i klassrummet. Nu producerar pojkarna på ett helt annat sätt och lämnar in arbete som kan betygsättas.

Elever med dyslexi har också fått helt nya möjligheter när plattan ger ständig tillgång till film, läxuppgifter och grupparbeten för arbete i eget tempo.

– Jag säger inte att datorn är en quick fix men eleverna som är väldigt intresserade och heta drar med sig de andra. Med var sin platta har alla samma förutsättningar att lära och utvecklas.

Inget att vänta på

Det är ingen nyhet att det finns många frågor men kanske färre svar när det gäller skolans digitalisering och de nya krav på lärarna som blir resultatet. I väntan på den nationella it-strategin hinner frågorna också växa till sig. Men Amelie Wahlström har ett råd i nuläget.

– Det går inte att vänta på den nationella it-strategin eller på något annat. Det pågår en digitalisering och det gäller att hitta vägen dit. Även om inte alla elever har en dator så hade de flesta lärare det. Så mitt bästa råd är att börja där.

Mer inom samma serie

AdobeStock_138792084_2.jpg
Inför nationella it-strategin

Skolverket utbildar i digitalisering

19 jul 2017 it i skolan

Många bland Sveriges lärare och skolpersonal saknar nödvändiga kunskaper om digitalisering och programmering. Skolverkets nya utbildningar erbjuder verktygen som behövs för att möta kraven i den nationella it-strategin.

carl heath.jpg
Inför nationella it-strategin

Carl Heath: Dåligt stöd till lärarna

20 jul 2017 it i skolan

Om ett år ska alla lärare kunna undervisa i programmering men för många är det en vit fläck på kunskapskartan i dag. Samtidigt saknas en nationell it-strategi och det nuvarande förslaget är tillbaka hos Utbildningsdepartementet för översyn.

Programmering Skellefteå 20172_2.jpg
Inför nationella it-strategin

Skellefteå packar väskan med programmering

2 aug 2017 it i skolan

Utbildningsförvaltningen i Skellefteå kommun har tagit ett nytt grepp på en stor utmaning. Hela 18 specialutvecklade kodväskor ska inspirera lärare och elever till ett digitalt arbetssätt i klassrummen.

gustav-fridolin_2.jpg
Inför nationella it-strategin

Fridolin: Inga nya svar om nationella it-strategin

3 aug 2017 it i skolan

Kommer det försenade förslaget för den nationella it-strategin att påverka tidplanen? Blir det tvingande? Detta är några viktiga frågor som skolledare, lärare och kommunala beslutsfattare behöver svar på från utbildningsminister Gustav Fridolin. Men hans svar är bara gammal skåpmat. 

AdobeStock_138792084_2.jpg

Skolverket utbildar i digitalisering

Artikel 1 av 5: Inför nationella it-strategin

carl heath.jpg

Carl Heath: Dåligt stöd till lärarna inför nästa höst

Artikel 2 av 5: Inför nationella it-strategin

AdobeStock_106130956_2.jpg

Karlstads elever jobbar bättre utan pennor

Artikel 3 av 5: Inför nationella it-strategin

Programmering Skellefteå 20172_2.jpg

Skellefteå packar väskan med programmering

Artikel 4 av 5: Inför nationella it-strategin

gustav-fridolin_2.jpg

Fridolin: Inga nya svar om nationella it-strategin

Artikel 5 av 5: Inför nationella it-strategin