Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Säkerhetsåret 2017

folk.jpg

Skandalen på Transportstyrelsen, allt mer GDPR-oro och ett exploderande antal ransomware-attacker - säkerhetsåret 2017 har varit intensivt. Och inget tyder på en avtrappning nästa år. Voister summerar 2017 och blickar framåt.

2017 kan sammanfattas som ett år då säkerhet varit på agendan mer än vanligt både i Sverige och globalt. På hemmaplan har mycket handlat om Transportstyrelsen. Skandalen som fick två ministrar att avgå och forskning tyder på att det bara är toppen av ett isberg. Förmodligen kommer händelserna att ge fler ringar på vattnet då en ny lagrådsremiss föreslår att den befintliga Säkerhetsskyddslagen ska utvidgas men också kopplas till brottsbalken. Blir den nya lagen verkställd börjar den gälla 1 januari 2019.

Ransomwarens år

Breddar vi perspektivet och tittar ut över världen så är säkerhet hett överallt. När det gäller cyberattacker så har det faktiskt varit ett helt banbrytande år. Ransomwaren Spora, WannaCry, Petya och Badrabbit har skrämt upp stora delar av världen och det är kanske egentligen inte så konstigt att hoten ökar. Digitalisering sker i en ständigt ökande takt. Vi skaffar allt fler uppkopplade enheter i våra allt smartare hus och vi betalar mer och mer på nätet. Det innebär i sig en ökad sårbarhet och helt nya attackytor, vilket ju självklart leder till att allt fler kriminella styr siktet dit. När pengar är digitala så får man hitta nya sätt att råna banken.

Läs mer: Skolåret 2017

Och i takt med att hoten ökar så utvecklas också skydden. Under 2017 har revolutionerande teknik som blockchain allt mer börjat säkra pengatransaktioner, AI har börjat säkra skadlig kod och IoT-enheter och stora övergripande samarbeten säkerhetsaktörer emellan har blivit vanligare. Så matchen mellan ont och gott är än bara i sin linda och kommer fortsätta.

Riksdagsvalet en orosfaktor

Så blir det lugnare 2018? Förmodligen inte. Experter tror inte på en nedgång i antal attacker och hot utan snarare tvärtom. Att det också är valår i Sverige tros leda till mer fake news och phishingmejl.

Läs mer: Vårdåret 2017

2018 är också året då EU:s nya säkerhetsförordningar träder i kraft. 10 maj börjar det fortfarande relativt anonyma NIS-direktivet att gälla, ett direktiv som berör alla som arbetar med kritisk infrastruktur. Två veckor efter det, den 25 maj, så introduceras även det mer omtalade GDPR, förordningen som gäller för alla organisationer som behandlar personuppgifter. GDPR kan leda till böter på 4 procent av företagets årsomsättning eller 20 miljoner euro.

Så något som vi alla kan vara säkra på är att it-säkerhet blir en minst lika viktig fråga även nästa år. Och lika säkra kan ni vara på att Voister kommer fortsätta bevaka vad som sker. Har du något särskilt du vill läsa om? Mejla nyheter@voister.se och berätta.

27 december 2017 Uppdaterad 13 september 2019 Reporter Fredrik Adolfsson säkerhet Foto Adobestock

Rekommenderad läsning