Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Voister förklarar

GDPR

GDPR berör oss alla. Bakom akronymen står nämligen en av de viktigaste förordningarna i Europa, inte bara för it-företag utan för alla företag som på något sätt hanterar personuppgifter.

GDPR är akronymen för General Data Protection Regulation och är en dataskyddsförordning som jobbats fram sedan 2012 och som gäller för alla organisationer inom EU som behandlar personuppgifter, oavsett storlek på företaget eller organisationen. Förordningen började gälla den 25 maj 2018 i alla länder och deras organisationer inom själva unionen, i alla 28 medlemsstater. Den gäller även för alla organisationer utanför unionen som har data på EU-medborgare, oavsett var organisationen har sitt säte.

Varför finns GDPR?

Syftet med förordningen är att skydda persondata för EU-medborgare. GDPR innebär även utökade rättigheter för alla EU-medborgare såsom rätten till tydlig information, att ändra felaktiga uppgifter, att få sin data flyttad eller rätten att bli ”glömd”, att få sin data borttagen och rätten att avsluta sitt avtal med en organisation. Detta kan ställa krav på nya rutiner inom organisationer. Förordningen kommer att innebära ett förstärkt arbete över hela organisationen när det gäller säkerhet och att uppfylla skyldigheterna när det gäller data och rättigheter.

Vad menas med persondata i det här fallet?

Förordningen definierar persondata som all data som sammantaget kan användas för att identifiera en fysisk person. Persondata är därför inte bara personnummer utan kan även vara bilder, adresser eller tekniska identifierare som IP-adress.

Vad händer om man bryter mot lagen?

Påföljderna om man bryter mot förordningen kan bli stora. Det högsta bötesbeloppet ligger på fyra procent av företagets årsomsättning eller 20 miljoner euro, där det belopp av de två som är högst gäller. Blir man som företag eller organisation utsatt för ett intrång som kan innebära en risk för ägarna av personuppgifterna så måste man inom 72 timmar underrätta Datainspektionen om vad som har hänt. Om läckan är allvarlig och kan innebära en hög risk för den personliga integriteten för den eller de drabbade så måste även dessa informeras.

Innebär detta något mer för företagen?

Myndigheter och företag som har som kärnverksamhet att övervaka och monitorera personer eller att behandla stora mängder känsliga personuppgifter måste ha en Data Protection Officer, DPO, som ska rapportera till den högsta ledningsnivån. Det ställer stora krav på både teknisk kompetens och processförståelse eftersom DPO:n ska säkerställa att lagen efterföljs och data klassificeras på rätt sätt. Därför väljer en del företag som inte har skyldighet att ha en dedicerad DPO att frivilligt anställa en sådan för att inte riskera att drabbas av de höga bötesbeloppen.

19 april 2017 Uppdaterad 28 augusti 2020 Reporter Fredrik Adolfsson Voister förklarar Foto Mostphotos

Rekommenderad läsning

NIS2 Lakemedel
Voister förklarar

NIS2

9 mar 2021 Voister förklarar

Dagens NIS-direktiv ställer krav på alla verksamheter som sysslar med samhällsviktiga tjänster. Men nu har EU-kommissionen föreslagit att direktivet ska uppdateras i det som kallas NIS2 för att bättre anpassas efter dagens säkerhetsbehov. Planen är också att många fler aktörer kommer att beröras och för den som bryter mot direktivet kommer straffet att bli kännbart.

 

Eu Ladyjustice Schrems
Voister förklarar

Schrems II-domen

22 feb 2021 säkerhet

Schrems II-domen från juli 2020 innebär att det är betydligt svårare att använda amerikanska molntjänster. Men vad betyder domen för dig, hur kom den till och varför heter den Schrems II? Voister förklarar det du behöver veta.

Folk Pa Stan 960640

Stort gdpr-missnöje

20 okt 2020 säkerhet

Datainspektionen tar årligen emot 3 000 klagomål om hantering av personuppgifter, vilket är en kraftig ökning. Av klagomålen avser 25 procent brister i medborgarnas rättigheter, till exempel att få registerutdrag och att personuppgifter raderas.

Gdpr Hjalp Hund

Hjälp med GDPR

9 sep 2020 säkerhet

GDPR gör skillnad på personuppgiftsansvariga och personuppgiftsbiträden. Därför har Datainspektionen varit med och tagit fram en vägledning som ska klarlägga gränsdragningen mellan rollerna och ge klarhet i vilka följderna blir när man har någon av dem. 

ansikten-personer-960640.jpg

Nya direktiv om igenkänning

3 feb 2020 digit

Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, har nu tagit fram nya direktiv som ska tydliggöra och vägleda användningen av kamerabevakning och ansiktsigenkänning. 

sverige-usa-cloudact.jpg

Esam om Cloud Act-kritik

12 jul 2019 säkerhet

Esam står fast vid uttalandet om att Cloud Act kan innebära sekretessproblem för svensk offentlig sektor. Efter kritik att uttalandet var fel och förhastat så menar Esam att den amerikanska lagen kan bryta mot svenska Offentlighets- och sekretesslagen och kanske även mot GDPR. 

piller-sjukhus.jpg

Åtta vårdgivare granskas

26 mar 2019 säkerhet

Datainspektionen inleder en granskning av åtta vårdgivare. Bland annat ska det undersökas huruvida personal endast kan komma åt de patientuppgifter som de behöver för att utföra sina uppgifter.

kammarkollegiet logga på en dörr.jpg

Ramavtal för molnet

27 feb 2019 säkerhet

Efter en förstudie så rekommenderar nu Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet att det ska ske en ramavtalsupphandling för utländska molntjänster. Men först måste leverantörerna komma med tillräckligt bra och säkra lösningar.

people-cloud-960640.jpg

Forskning för säkrare moln

21 nov 2018 säkerhet

Företag använder sig ofta av molntjänster för att analysera stora mängder data, vilket kan innebära att den personliga integriteten och kontrollen över datan minskar. Nu startar ett innovationsprojekt, med bland annat Karlstads universitet och Eurecom, som ska försöka lösa problemet.