Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Bolunds svar om nya kemikalieskatten

Kan en skatt i lilla Sverige verkligen ha effekt på globala elektroniktillverkare? Här är finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund svar på de stora frågorna om den nya kemikalieskatten på elektronik som trädde i kraft den 1 april.

Text Anne Hammarskjöld Foto Kristian Pohl/Regeringskansliet 5 maj 2017 digit

perbolund_1_2.jpg

Så funkar den nya kemikalieskatten

Från den 1 juli 2017 kommer en ny skatt på kemikalier i viss elektronik att tas ut. Syftet är att minska förekomst, spridning och exponering av farliga flamskyddsmedel. Genom skatten vill riksdagen påverka att mer miljö- och hälsovänliga alternativ i stället används vid produktion av framtida produkter. Detta gäller för den nya skatten.

 Vilka varor omfattas?

De varor som skatt på kemikalier i viss elektronik ska betalas för definieras med hjälp av tulltaxans indelning i KN-nummer, Kombinerade nomenklaturen. Den Kombinerade nomenklaturen som gällde den 1 januari 2015 ska användas vid bedömningen av om skatt ska betalas för elektronikvaror. Det är varans KN-nummer som avgör om skatten ska betalas, inte varans tänkta eller faktiska användningsområde.

Hur beräknas skatten?

Skatten beräknas på varornas vikt utan emballage och är 8 kronor per kilo för vitvaror och 120 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatten begränsas till maximalt 320 kronor per vara, så att en vara inte ska få en oproportionerligt hög skatt. Moms tillkommer.

Finns det möjligheter att göra avdrag?

Avdrag kan göras om någon eller några av kemikalierna klor, brom och fosfor inte finns med i produktionen,  dessa kemikalier är ofta förkommande i flamskyddsmedel. 

Vem är skattskyldig?

Skatten ska betalas av företag som:

  • har godkänts som lagerhållare,
  • tillverkar skattepliktiga elektronikvaror yrkesmässigt utan att vara godkänd lagerhållare,
  • för in eller tar emot skattepliktiga elektronikvaror yrkesmässigt från ett annat EU-land utan att vara godkänd lagerhållare. Observera att försäljning från utländska säljare direkt till svenska konsumenter inte ska beskattas.

Undantag för offentlig sektor?

Försäljning till den offentliga sektorn och kommunala eller privata skolor är inte undantagna från skatten. 

Varför är en skatt i Sverige mer effektiv för miljön än ett gemensamt förslag i EU om ändrade regler för kemikalieanvändning?

– Vi ställer inte de alternativen mot varandra. Jag tror de flesta håller med om att det är viktigt att minska mängden farliga kemikalier i våra barns vardag och då finns det flera möjliga verktyg. Kemikalieskatten är viktig här och nu för att minska förekomsten av farliga ämnen i människors hemmiljö. EU-regleringar kan ha bra effekt för att begränsa farliga kemikalier på lång sikt. Men de tar lång tid att ta fram och eftersom de ofta fokuserar på enskilda ämnen snarare än grupper av ämnen öppnas det ofta upp för sätt att gå runt reglerna genom att använda liknande ämnen som ännu inte hunnits förbjudas.

Elektronikbranschen har föreslagit att skatten ska skjutas fram, bland annat för att tillverkarna ska hinna förbereda sig bättre. Varför har lagen ändå klubbats igenom?

– Det här förslaget har arbetats fram under en lång tid. Ursprunget är en utredning som förra regeringen tillsatte 2013 och som blev klar för två år sedan. Sedan har förslagen kompletterats och skickats ut på remiss för att sedan ingå i årets budget, som presenterades i september ifjol. Lagen trädde i kraft den 1 april 2017, men beskattning sker först från och med den 1 juli 2017.

Hur kommenterar du återförsäljarnas och handelns oro över att kunderna väljer att beställa elektronik från andra länder för att slippa den nya skatten?

– Den utredning som tittat på frågan uppskattar att det är en väldigt liten del av försäljningen, cirka 0,4 procentenheter, som kommer flytta till utländsk e-handel. Jag tror det är en rimlig bedömning. Kemikalieskatten för en normalstor mobiltelefon kommer ligga på mellan 1,80 och 18 kronor, vilket är en rätt liten kostnad i förhållande till telefonens pris. När det gäller tyngre produkter är skatten högre, men då är också fraktkostnaderna för direktimport betydligt högre. Det är relativt få produkter som tidigare var dyrare att importera som efter införandet av skatten blir billigare. En annan fördel med att handla i Sverige istället för att direktimportera är ju att du vet vilka konsumentskyddsregler som gäller och att det finns ett starkt skydd ifall varan går sönder eller liknande.

Varför gäller inte skatten vid köp från utlandet?

– Det skulle i praktiken vara omöjligt för Skatteverket att kontrollera och driva in skatt från utländska säljare direkt till privatpersoner. Skatten gäller dock om det till exempel sker import via ett ombud till Sverige eller om varan levereras från en plats i Sverige, även om köpet sker på en utländsk sajt.

 Är det realistiskt att tro att en kemikalieskatt i lilla Sverige kan påverka globala tillverkares val av kemikalier?

– På kort sikt kan skatten påverka vilka delar av sitt sortiment som företag väljer att prioritera i Sverige, eftersom miljö- och hälsoanpassade produkter kommer ha en skattemässig fördel här. På så vis kan vi också på längre sikt inspirera andra länder att följa efter och ju fler länder som inför en liknande skatt, desto större blir trycket på de stora tillverkarna att prioritera konsumenternas miljö och hälsa. Sverige är ett litet land, men vi brukar vara bra på att påverka och inspirera andra.

Rekommenderad läsning

per-bolund-i-talarstolen.jpg

Kemikalieskatten 10 månader senare

5 feb 2018 digit

Kemikalieskatten på elektronik trädde i kraft 1 april förra året. Under juli till november gav skatten ett extra tillskott till statskassan på 425 miljoner och prognosen för 2018 ligger på drygt två miljarder. Men många anser att skatten är ogenomtänkt och inte fyller sitt syfte. Finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund kommenterar branschens kritik.

isabella lövin.jpg

Lövin: Regeringen ska stödja miljöinnovatörer

2 maj 2017 ledarskap

Energimyndigheten har startat upp en ny cleantech-hubb i Kalifornien för att bland annat förbereda svenska företag för den globala marknaden. Vice statsminister Isabella Lövin var på plats för att inviga hubben som är den första av tre, näst ut är London och Shanghai.

hellenius 2 DS.jpg

Stockholms stad satsar på ökad demokrati och ekologi

30 nov 2016 Digitala Strategier

Ann Hellenius, Stockholms stads CIO, vill göra Stockholm till världens smartaste stad – och det bland annat genom att tänka hållbart inom fyra olika parametrar.
 Den bästa digitaliseringen är den som inte syns utan som i tystnad förenklar våra liv och förbättrar vår livskvalitet.

chemicals.jpg

Den föreslagna kemikalieskatten missar målet totalt

25 aug 2016 ledarskap

Krönikören Hans Wendschlag, europeisk hållbarhetschef på HP, ser helst att Sverige arbetar för ett förbud av farliga kemikalier och inte använder skatteverktyget för att bedriva kemikaliepolitik. Ska man gå skattevägen vill han delta i dialogen, men då måste viljan finnas hos ansvariga politiker, skriver han. 

swedwatch.jpg

"Vi behöver en debatt om lagstiftning"

18 jul 2016 ledarskap

Swedwatch är en ideell organisation som vill minska sociala och miljömässiga missförhållanden kopplade till svenskt näringsliv i utlandet. Där märker man att hållbarhet fortsätter att vara en viktig fråga, om än inte riktigt i den utsträckning man skulle önska.

Borraggregat under jord.jpg

Gruvjätten som vill mer

20 jul 2016 ledarskap

Hållbarhet har blivit ordet på allas läppar, men det är inte alla som går från ord till handling. Det menar Roger Hansson, som jobbar med hållbara inköp på LKAB.

deborah snip.JPG video

Så förbättrar EICC industrin

21 jul 2016 ledarskap

Deborah Albers, vice president sustainability EICC, pratar om varför hållbarhetsarbete inom it-industrin är en lönsam nyckelfaktor för medarbetare, investerare och kunder.

21_201512_PMU_DRC_Jeppe_Schilder.jpg

"En väldig utmaning att följa hela kedjan"

22 jul 2016 ledarskap

Gruvor, hamnar, smältverk och 100-tals fabriker. Det finns mycket att titta på för Andreas Rydell, ny global hållbarhetschef på Atea, som vill få till en helt hållbar leverantörskedja.
- Vi har kommit en bit på vägen men jag skulle uppskatta en tydligare lagstiftning, säger han.