Robotar och robotik är inte direkt någon ny företeelse i samhället. Men i takt med att verksamheter utvecklas och blir mer digitala blir roboten det nya givna arbetsverktyget – och på sikt kanske till och med en arbetskollega.
Robotar är ju förstås mycket mer än smarta och coola datorer på två ben. Tack vare robotar – så kallade RPA:s, Robot Process Automation – lyckades man på arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborgs kommun korta handläggningstiden för en del ärenden från ett par veckor till bara några timmar, eller till och med minuter.
Läs mer: Robot styr försörjningsstöd i Trelleborg
I Skellefteå är man också beslutna om att ta hjälp av en robot i olika typer av ansökningsprocesser, för att på så sätt kunna frigöra personal så att de istället kan bidra med sin expertis och konsultera människor i mycket högre utsträckning än vad de har möjlighet till idag. Även Norrtälje kommun och Lantmäteriet har tagit liknande steg.
Läs mer: ”Nästa år har vi en robot”
Läs mer: Robotar avlastar Lantmäteriet
Redan Leonardo da Vinci hade tankar om robotar och deras utformningar och funktioner, och skissade ner det i form av en robotriddare, och det går fortfarande inte riktigt att komma ifrån att man ofta tänker på robotar som stora eller små figurer som liknar oss människor och som skapats för att hjälpa oss i något syfte. (Eller ta kål på oss, som i så många Hollywood-filmer.)
Läs mer: Robotar automatiserar i Norrtälje
Och så kan det ju vara förstås. Sveriges äldsta bloggare, 105-åriga Dagny Carlsson, vill gärna ha en robot som kan hjälpa henne i hemmet.
Läs mer: ”Jag vill ha en liten robot”
Just robotar inom hemtjänsten är något som den amerikanske filosofi- och kognitionsvetenskapsprofessorn Daniel Dennett tror kommer vara ett av de viktigaste områdena där robotar kan göra nytta.
Men i sitt samtal med ai-forskaren Nick Bostrom på Cirkus i Stockholm flaggade han också för att det inte är riskfritt om vi söker göra robotar så lika oss människor som möjligt, både på in- och utsidan.
Läs mer: När AI är smartare än människan
Blir de för lika oss på insidan finns risken att de går från att bli verktyg till att bli våra kollegor vilket ställer helt andra moraliska krav; är de för lika utseendemässigt har vi människor en förmåga att tro att de har egenskaper som de inte besitter.
Läs mer: Danica Kragic: Robotar gör oss mänskliga
Detta är något som robotforskaren Danica Kranic dock menar kan vara bra och robotar i alla dess former kommer att hjälpa oss att bli bättre på att värdera vår mänskliga situation och kan bidra till ett mer jämställt samhälle.
Men för att de ska kunna utföra komplexa och generella uppgifter som till exempelvis fungera i ett samtal med en människa krävs mer forskning – inte minst forskning kring hur robotar, både virtuella och fysiska, ska röra sig och föra sig för att bli så lika oss människor som möjligt. Det är något fransyskan Catherine Pelachaud ägnar sin forskning åt, genom att bland annat undersöka i vilka situationer vi människor skrattar och hur vi ser ut och beter oss när vi gör det, för att kunna göra robotar så naturliga som möjligt.
Läs mer: Härmapa eller härmbot?
