Vårdåret 2018
Uppkopplade rullstolar, smarta alkoholmätare och VR mot nacksmärta är några svenska exempel som har förenklat och individualiserat vården under året. Samtidigt går 3D-forskningen snabbare än någonsin. 2019 äntrar vi därför med mer möjligheter än tidigare men med fortsatt stora utmaningar att klara välfärdspusslet.
Gävle sjukhus använder 150 rullstolar på en yta över 100 000 kvadratmeter. För att spara in tid och pengar och göra arbetet enklare för personalen så har sjukhuset nu gjort rullstolarna uppkopplade. Personalen kan direkt se var stolarna befinner sig vilket ska kunna leda till en tidsbesparing på 1 825 timmar per år och sänkta kostnader på närmare 900 000 kronor.
I Motala använder klienter i beroendevården digitala alkoholmätare. Genom att klienten blåser i mätaren och tar en seflie vid utfört test så kan vårdpersonalen försäkras över att inget fusk har skett. Detta har lett till en ökad trygghet för brukarna samtidigt som personalen kan arbeta mer förebyggande. Men den största fördelen, menar personalen, är friheten för de beroende som känner att de behandlas av fri vilja och slipper känna sig jagade.
En satsning på ökad tillit och individualisering råder även i Region Norrbotten. Där använder sig landstinget av VR i hemmet som ny behandlingsmetod för patienter med långvarig nacksmärta. Personerna får träna på noggrann nackprecision med en spelupplevelse involverad som ska öka motivationen. Resultaten blir sedan till data som en fysioterapeut följer upp med patienten. Enligt Stefan Carlsson, it-strateg, ska detta leda till att personer i behov av mycket stöd får det medan de som vill kan jobba självständigt, därför att patienter vill i regel inte spendera mer tid än nödvändigt på vårdcentralen.
Digital och individualiserad vård intresserar även Daniel Forslund, innovationslandstingsråd, Stockholms läns landsting. Han menar att vi i Sverige framöver inte kommer att se vården som en plats, som en vårdcentral eller ett sjukhus. Istället kommer den närmsta vården att ligga i mobilen och vara helt platsoberoende, där det ska gå att nå en specialist eller läkare oavsett om man befinner sig i sommarstugan eller på jobbresa. Hans arbete handlar nu mycket om att få till ett modernt regelverk som inte motsätter sig utvecklingen.
3D äntrar scenen på riktigt
2018 var också året då vi på riktigt kanske började förstå omfattningen av vad 3D-teknik kan bidra med inom vården. För första gången så lyckades forskare få fram ljuskänsliga receptorer organiserade i en halvsfärisk form. De framställdes i en 3D-skrivare och anses vara ett genombrott i forskningen kring bioniska ögon och återställa synen hos blinda. Eller som docenten Michael McAlpine säger:
- För många är bioniska ögon ren science fiction, men tack vare en specialbyggd 3D-skrivare så är vi närmare verkligheten än någonsin tidigare.
Som en del i utvecklingen av nya läkemedel mot ALS så har forskare vid MIT för första gången kunnat framställa mänsklig vävnad i gränssnittet mellan muskler och det centrala nervsystemet. Detta skedde genom en 3D-modell som hittade slående skillnader mellan friska celler och ALS-celler, vilket kan vara ett första steg mot att bota den dödliga sjukdomen.
Utvecklingen går fort även inom neurovetenskapen. Inom det området ställs höga krav på sofistikerad datahantering, bland annat beroende på att man med implementerbara Brain Machine Interfaces upprättar elektronisk kommunikation mellan hjärnans nervceller och datorer. På Lunds universitet har forskare utvecklat en metod som gör det möjligt att koda om hjärnans signaler till ett format som datorns processorer kan användas omgående. Forskarna har kunnat samla in information från mer än en miljon nervceller, analysera datan och skicka tillbaka återkoppling på några millisekunder. Detta gör en dubbelriktad kommunikation med enskilda nervceller möjlig. Snabb hantering och tolkning av datan är viktig oavsett om det handlar om att med hjälp av nervcellernas signaler styra en robotarm hos en totalförlamad patient, eller med hjälp av information från nervcellerna i tid avslöja ett kommande epileptiskt anfall.
Ska man försöka sig på att sammanfatta läget för digitaliseringen inom vården så kan man säga som så att utmaningarna är enorma, men det är också möjligheterna. Internet of Things och VR förenklar och effektiviserar vården både på och utanför sjukhusen. Nya sorters samarbeten utvecklas. Att vården allt mindre är en plats blir tydligare för varje år, vilket också är en direkt nödvändighet om välfärdsutmaningarna ska klaras av. Och forskningen går framåt i en exponentiell takt som liknar Moores lag, vilket gör det ännu mer intressant att se vad som väntar oss 2019.
Läs mer om ämnet:
