Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Hjärnsignaler som bit-kod

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod som gör det möjligt att koda om hjärnans signaler till ett format som datorns processorer kan använda direkt. Resultaten kan bli ett genombrott bland annat för personer med funktionsnedsättningar.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 19 mars 2018 it i vården

massor-av-neuroner-nu-i-bitkod.jpg

Utvecklingen inom neurovetenskapen ställer höga krav på sofistikerad datahantering, inte minst då man med implanterbara så kallade Brain Machine Interfaces upprättar elektronisk kommunikation mellan hjärnans nervceller och datorer. Vare sig det handlar om att med hjälp av signalerna från nervcellerna hos en totalförlamad patient styra en robotarm, eller att med hjälp av information från nervcellerna avslöja ett annalkande epileptiskt anfall krävs det extremt snabb hantering och tolkning av den stora mängden biologiska data som genereras.

Miljoner nervceller

Nu har forskare på Neuronano Research Center vid Lunds universitet utvecklat ett sätt som gör det möjligt att i realtid kommunicera med miljoner nervceller samtidigt.

– Genom att koda om nervcellssignalerna direkt till så kallad bit-kod, ökar lagringskapaciteten rejält. Men den största vinsten ligger i att vi tack vare detta lagrar informationen på ett sätt så att den snabbt blir tillgänglig för datorernas processorer, säger Jens Schouenborg professor i neurofysiologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Bred användning

De senaste årens framsteg inom hjärnforskningen har medfört stora utmaningar när det gäller att hantera mängden information som genereras när man kommunicerar med ett stort antal av hjärnans nervceller, något som är aktuellt både inom grundforskning, klinisk diagnostik och behandling.

Förutom det stora antalet nervceller och mängden information i signalerna från varje cell så består utmaningen i att man också måste kunna simultantolka informationen för att kunna få en meningsfull kommunikation med hjärnan. Lundaforskarna har samtidigt kunnat samla in data från mer än en miljon nervceller, analysera informationen och skicka tillbaka återkoppling inom loppet av några millisekunder. Metoden som forskarna utvecklat gör en dubbelriktad kommunikation med enskilda nervceller möjlig.

Senaste nytt

Självkörande i Göteborg

25 april 2019

Under det kommande halvåret så kommer två självkörande minibussar att rulla på Lindholmen i Göteborg. Bussarna är gratis att åka med och ska förhoppningsvis lösa parkeringsproblemen i området.

Sensor säkrar shopping

25 april 2019

Att veckohandla med barn som vill köra kundvagnen innebär en hel del stress. Nu finns en lösning på detta välbekanta vardagsprobem med ny teknologi som används inom fordonsvärlden för att hjälpa bilförare undvika olyckor.

Nya neurala nätverk

24 april 2019

Ett arbete på Göteborgs universitet om mikrosimmare ledde till en ny användningsmetod för AI. Redan innan forskningen publicerats så har internationella forskargrupper visat intresse.

Plugga industri 4.0

24 april 2019

KK-stiftelsen har beviljat upp till 42 miljoner kronor till Mälardalens högskola och Jönköping University för att erbjuda näringslivet kurser inom innovation och produktrealisering. Ett av de fyra fokusområdena är industri 4.0.

En AI vi förstår

23 april 2019

Inom AI finns en datadriven metod, exempelvis deep learning, samt en kunskapsdriven metod som baseras mer på logik. Dessa två kan än så länge inte samarbeta som hos människor, men det ska ett forskningsprojekt på Örebro Universitet försöka ändra på. 

Satellit skyddar skogen

23 april 2019

Sveaskog vill se ett slut på granbarkborrens förstöring av den svenska skogen. Därför har bolaget börjat använda sig av en intelligent satellitlösning som i realtid visualiserar insekternas framfart.