Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Hjärnsignaler som bit-kod

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod som gör det möjligt att koda om hjärnans signaler till ett format som datorns processorer kan använda direkt. Resultaten kan bli ett genombrott bland annat för personer med funktionsnedsättningar.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 19 mars 2018 it i vården

massor-av-neuroner-nu-i-bitkod.jpg

Utvecklingen inom neurovetenskapen ställer höga krav på sofistikerad datahantering, inte minst då man med implanterbara så kallade Brain Machine Interfaces upprättar elektronisk kommunikation mellan hjärnans nervceller och datorer. Vare sig det handlar om att med hjälp av signalerna från nervcellerna hos en totalförlamad patient styra en robotarm, eller att med hjälp av information från nervcellerna avslöja ett annalkande epileptiskt anfall krävs det extremt snabb hantering och tolkning av den stora mängden biologiska data som genereras.

Miljoner nervceller

Nu har forskare på Neuronano Research Center vid Lunds universitet utvecklat ett sätt som gör det möjligt att i realtid kommunicera med miljoner nervceller samtidigt.

– Genom att koda om nervcellssignalerna direkt till så kallad bit-kod, ökar lagringskapaciteten rejält. Men den största vinsten ligger i att vi tack vare detta lagrar informationen på ett sätt så att den snabbt blir tillgänglig för datorernas processorer, säger Jens Schouenborg professor i neurofysiologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Bred användning

De senaste årens framsteg inom hjärnforskningen har medfört stora utmaningar när det gäller att hantera mängden information som genereras när man kommunicerar med ett stort antal av hjärnans nervceller, något som är aktuellt både inom grundforskning, klinisk diagnostik och behandling.

Förutom det stora antalet nervceller och mängden information i signalerna från varje cell så består utmaningen i att man också måste kunna simultantolka informationen för att kunna få en meningsfull kommunikation med hjärnan. Lundaforskarna har samtidigt kunnat samla in data från mer än en miljon nervceller, analysera informationen och skicka tillbaka återkoppling inom loppet av några millisekunder. Metoden som forskarna utvecklat gör en dubbelriktad kommunikation med enskilda nervceller möjlig.

Senaste nytt

Bluffmejl utan länk

21 februari 2019

Hela 60 procent av alla bluffmejl som skickas har ingen länk utan är helt textbaserade. Det kan skapa en falsk trygghet och gör dem också svårare att upptäcka.

Laddar för Industri 4.0

21 februari 2019

En sensor som kan generera elektricitet från olika typer av rörelser och vibrationer utvecklas nu av forskare vid Luleå universitet. Projektet finansieras av Vinnova och det självdrivande sensorsystemet stärker konkurrenskraften för Sveriges uppkopplade industri.

Nu granskas ansiktsigenkänning

21 februari 2019

Datainspektionen har bestämt sig för att granska Skellefteåskolan Anderstorpsgymnasiets sätt att med hjälp av ansiktsigenkänning kontrollera lektionsnärvaro för elever. Något som skolans rektor ser positivt på. 

Snöfritt med IoT

20 februari 2019

Med sensorer kopplade till molnet kan fastighetsägare planera snöröjningen av tak och sänka kostnaderna för beställningar med kort framförhållning.

Ännu smartare AI

19 februari 2019

En transistor i organisk elektronik som kan lära sig och både har kort- såväl som långtidsminne är ett genombrott inom maskininlärning. Tekniken som utvecklats vid Linköpings universitet gör det möjligt att efterlikna hur den mänskliga hjärnan fungerar.

Alla räknas i Södertälje

18 februari 2019

Som ett led i centrumutvecklingen installerar Södertälje nu besöksräknare längs gågatan och vid Stora torget. Målet är att utses till Årets stadskärna om fyra år.