Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Hjärnsignaler som bit-kod

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod som gör det möjligt att koda om hjärnans signaler till ett format som datorns processorer kan använda direkt. Resultaten kan bli ett genombrott bland annat för personer med funktionsnedsättningar.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 19 mars 2018 it i vården

massor-av-neuroner-nu-i-bitkod.jpg

Utvecklingen inom neurovetenskapen ställer höga krav på sofistikerad datahantering, inte minst då man med implanterbara så kallade Brain Machine Interfaces upprättar elektronisk kommunikation mellan hjärnans nervceller och datorer. Vare sig det handlar om att med hjälp av signalerna från nervcellerna hos en totalförlamad patient styra en robotarm, eller att med hjälp av information från nervcellerna avslöja ett annalkande epileptiskt anfall krävs det extremt snabb hantering och tolkning av den stora mängden biologiska data som genereras.

Miljoner nervceller

Nu har forskare på Neuronano Research Center vid Lunds universitet utvecklat ett sätt som gör det möjligt att i realtid kommunicera med miljoner nervceller samtidigt.

– Genom att koda om nervcellssignalerna direkt till så kallad bit-kod, ökar lagringskapaciteten rejält. Men den största vinsten ligger i att vi tack vare detta lagrar informationen på ett sätt så att den snabbt blir tillgänglig för datorernas processorer, säger Jens Schouenborg professor i neurofysiologi vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien.

Bred användning

De senaste årens framsteg inom hjärnforskningen har medfört stora utmaningar när det gäller att hantera mängden information som genereras när man kommunicerar med ett stort antal av hjärnans nervceller, något som är aktuellt både inom grundforskning, klinisk diagnostik och behandling.

Förutom det stora antalet nervceller och mängden information i signalerna från varje cell så består utmaningen i att man också måste kunna simultantolka informationen för att kunna få en meningsfull kommunikation med hjärnan. Lundaforskarna har samtidigt kunnat samla in data från mer än en miljon nervceller, analysera informationen och skicka tillbaka återkoppling inom loppet av några millisekunder. Metoden som forskarna utvecklat gör en dubbelriktad kommunikation med enskilda nervceller möjlig.

Senaste nytt

9,6 miljoner till digital kompetens

20 juni 2018

Regeringen har gett Internetstiftelsen, IIS, medel som ska användas för att etablera Digidelcenter i ett antal kommuner. Etableringen ska stärka kommuninvånares möjligheter att öka sin digitala kompetens.

Media ökar säkerheten

20 juni 2018

Fotbolls-VM i Ryssland är igång och med det följer självklart även ett stort antal medieföretag. Enligt Sveriges Radio Ekot har vissa av dessa av säkerhetsskäl tagit med sig gamla datorer och mobiler dit, för att sedan kunna kassera dem efter mästerskapets slut.

E-journal för blivande mammor

19 juni 2018

Hittills i år har 190 000 stockholmare loggat in för att läsa sin egen patientjournal, och nu görs över 20 000 inloggningar per dag på 1177 Vårdguidens e-tjänster bara i Stockholms län. Nu kan också länets gravida läsa sin digitala journal.

IoT för kokoll

18 juni 2018

På en gård utanför Uppsala bär kossorna smarta sensor-halsband som ger lantbrukaren värdefull information och gör det möjligt att övervaka Rosa och Blanka via en app. 

System för fred

18 juni 2018

Uppsala universitet har utvecklat Views, ett datasystem för prognoser om var i världen som väpnade konflikter kan uppstå. Systemet är tänkt att användas för att FN och andra världsorganisationer ska kunna ingripa så tidigt som möjligt och i bästa fall förhindra konflikten.  

OECD: Bra men Sverige kan göra mer

18 juni 2018

Sverige är i topp inom OECD på att utnyttja digitaliseringens möjligheter men det finns också flera områden där vi hackar efter.