2025 är vården i mobilen

– De största möjligheterna med digital vård och utvecklingspotentialen finns inom egenvårdsområdet. Det som jag tycker är mest intressant just nu är framförallt utveckling av stöd till patienter med kroniska sjukdomar, hur man kan stärka det som man kan göra själv och det som är proaktivt för att inte behöva hamna i försämring är jättespännande just nu, säger Emma Spak, SKL:s samordnare för nära vård.

Vilka är de största hoten?

– Den digitala vården hotar eller utmanar allt som vi känner i sjukvården idag. Det kan både finnas ekonomiska risker om vi inte har ekonomisystem som ger schysta förutsättningar för de digitala aktörerna kontra den vanliga sjukvården. Det måste balanseras mot hur vi ersätter en ny typ av kontaktform så den inte urholkar den vanliga primärvården, säger Daniel Forslund, innovationslandstingsråd, Stockholms läns landsting, och fortsätter:

– Det finns också medicinska risker om man är fartblind och inför digital vård för diagnosgrupper som man inte har prövat tidigare. Här behövs ett mer lärande perspektiv att pröva i liten skala och sedan utvärdera och beforska och inte rusar fram för snabbt. Det tror jag är grundläggande för förtroendet för de nya tjänsterna. Får vi en stor felbehandling så kommer den här frågan att bli skadad för evigt, tror jag.

Läs mer: Fabians krig mot cancer​

Emma, vilka signaler får du när det gäller digital vård?

– Mycket handlar just om ekonomin och vad det kostar och om man förskjuter perspektivet och lägger pengar på digital vård istället för grupper som upplevs som svaga eller i större behov. En annan hotbild som diskuteras är om man tappar möjligheten att prioritera vad man ska göra först när man använder digital vård. Men en viktig aspekt är ju även prioritering inom den vanliga vården. Ibland när vi diskuterar risker utgår vi ifrån att den reguljära vården är perfekt.

Läs mer: ”Vi får inte vara naiva”

– När vi börjar titta på den digitala vården och jämför ser vi också vilka utmaningar som den vanliga vården har. Som jag ser det kommer en del av hoten hjälpa oss att även utveckla den befintliga vården.

Daniel, vilken är din bild?

– Det här ser vi från landstingen också. De digitala besöken ökar kraftigt; från januari 2017 till i år har de digitala vårdbesöken ökat från 4 000 till 15 000 bara i Stockholms läns landsting. Dessa besök löser ju mycket av det som varit grundproblem inom primärvården, att man som patient inte hittar rätt och känner sig ganska vilsen. Vården upplevs som otillgänglig och det är svårt att boka tid. Här visar nätläkarna att det går att lösa på ett annat sätt.

Och det till en lägre kostnad för landstingen?

– Ja, rätt använt blir det en lägre kostnad. Vi märker ju att vi stöter bort folk idag som vänder sig till fel vårdnivå. Du åker till akuten för att du inte får tid till vårdcentralen och det är för lång kö till 1177 när du ringer. Om vi då kan se till att du får hjälp för enklare ärenden, kanske med en chattbot, ett videomöte eller diskussion med en sjuksköterska online så slipper man akutbesöket som kanske kostar tio gånger så mycket som det första besöket.

– En sak som är viktig att ha med sig är att när man införde telefonrådgivning var diskussionen detsamma. Det var också en rädsla att man inte skulle ge korrekta råd för att man inte hade patienten framför sig och idag är telefonrådgivning en väldigt integrerad del av vårt arbetssätt. Det är intressant att nya saker alltid utmanar. Det viktiga är att följa och se hur bra det funkar. Och jag tror att om man integrerar så att de som jobbar med telefonrådgivning även får tillgång till video kommer bedömningen bli ännu bättre, säger Emma Spak.

Läs mer: VGR öppnar virtuell mottagning

Vad kan du som politiker göra för att det här ska påskyndas?

– Det första handlar om ett modernt regelverk som tillåter den här utvecklingen. Många av våra vårdgivare har velat erbjuda det här tidigare men har inte fått lov eftersom ersättningen har hållit dem tillbaka. Nu håller vi på att modernisera våra regelverk inom SLL och i hela Sverige.

– Det andra är att vi håller på att öppna upp landstingen för entreprenörer, smarta företag och forskare som kan hjälpa oss med nya lösningar. Vi har haft tron att det är landstingen som har alla idéer och så är det inte. Utan vi måste tillsammans lösa de här stora utmaningarna för vården och tänka innovation i allt vi gör.

Läs mer: VGR öppnar virtuell mottagning

Emma, vilken typ av vård har vi 2025?

– Jag tror att vi kommer att hinna ganska långt till 2025 för det är så mycket som redan är på gång. Och min förhoppning att vi har en vård som är mycket mindre beroende av lokal utan att vi kommer att ha de olika arbetssätten integrerade och att gränserna suddas ut mer. Min förhoppning är att om vi har vård som utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar så påverkar det också vårdens bemötande av den enskilda individen.

– Jag tror inte att man kommer att se vården som en plats, en vårdcentral eller sjukhus. Den närmsta vården är den som jag har i min mobil och har med mig oavsett om jag så är i sommarstugan, på resa, på jobbet eller hemma i sjuksängen och där ska vården finnas. Tekniken gör det möjligt för dig att nå en specialist eller primärvårdsläkare oavsett var du är, avslutar Daniel Forslund.

Läs mer: Så kan AI hjälpa sjukhusen