Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

3D botar ALS

Som ett led i utvecklingen av nya läkemedel mot den dödliga sjukdomen ALS har forskare vid MIT för första gången kunnat framställa mänsklig vävnad i gränssnittet mellan muskler och centrala nervsystemet. 

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 12 oktober 2018 it i vården

kvinna-varmer-upp-innan-traning.jpg

– Vi har hittat slående skillnader mellan friska celler och ALS-celler, och har kunnat visa effekterna av två läkemedel i kliniska prövningar just nu, säger Roger Kamm, professor i bioteknik vid MIT och studiens huvudförfattare.

ALS, amyotrofisk lateralskleros, är en obotlig sjukdom som gradvis slår ut kroppens motorneuroner, de nervceller som via hjärnan och ryggmärgen styr våra muskler och andra organ. Personer med ALS får förr eller senare andningssvikt och avlider. I Sverige får 220 personer diagnosen, och i USA avlider 6 000 personer i ALS varje år.

Begränsade modeller

Det är många år sedan forskare började utveckla vävnadsmodeller av kopplingar mellan motorneuroner och muskelceller, även kallade neuromuskulära korsningar. Men modellerna var begränsade till tvådimensionella strukturer och inte fullständiga repliker av vävnadens komplexa fysiologi.

Roger Kamm och hans kollegor vid MIT utvecklade den första versionen av sin 3D-modell för två år sedan. Den består av neuroner och muskelfibrer som upptar närliggande utrymmen av ett speciellt provprepareringschip. Det som då händer är att neuronernas långa fibrer fäster vid musklerna och kan styra deras rörelse.

Simulerade nervceller

Steg för steg har forskarna utvecklat modellen med vanliga celler från människor som programmerats om till stamceller, IPS, för att simulera både muskelceller och neuroner. I ett nästa steg provades tekniken med IPS från en patient med ALS. Resultaten visade på svagare muskelkontroll och att ALS-motorneuroner attackerade friska skelettmuskelvävnader.

Därefter har forskarna använt sin vävnadsmodell för att prova två läkemedel som genomgår kliniska prövningar för behandling av ALS. Resultaten visade att dessa två tillsammans dels så gott som återställer förlorad muskelstyrka, dels minskar celldödshastigheten i ALS-motorneuronerna.

Nu samarbetar forskarteamet med ett bioteknikföretag och samlar IPS från 1 000 ALS-patienter för att genomföra större läkemedelsstudier. Den nyutvecklade vävnadsmodellen kan också användas för att studera andra muskelsjukdomar, exempelvis SMA, spinal muskuläratrofi, som orsakar muskelförtvining med risk för svåra följdproblem.

Källa: MIT

Läs mer om ämnet:

Senaste nytt

Agent smittar 25 miljoner

18 juli 2019

Under täckmanteln att vara en Google-relaterad applikation misstänks den skadliga koden Agent Smith ha infekterat mobila enheter i bland annat Indien och USA. Attacken påminner om tidigare varianter som Gooligan och CopyCat och sker utan inblandning från användarna.

Drönare mot elfel

16 juli 2019

Ölands elledningar har undersökts av drönare och nu meddelar Eon att projektet har varit så framgångsrikt att bolaget planerar för att arbeta på ett liknande sätt i norra Sverige. 

Rekordköpet är klart

12 juli 2019

IBM har nu slutfört förvärvet av Red Hat för cirka 34 miljarder dollar, vilket är den dyraste mjukvaruaffären i historien. Transaktionen stängdes den 9 juli 2019.

Första 5G under jord

12 juli 2019

Telia, Boliden och Ericsson har byggt världens första 5G-nät under jord i Bolidens gruva i Kankberg. Nätet ska användas för att förfina lösningar för automatiserad och hållbar gruvdrift. 

E-kronans osäkra framtid

10 juli 2019

Nordeas chefsekonom Annika Winsth tycker att Riksbanken saknar beredskap i hur e-kronan skulle klara av ett krisläge. Vice riksbankschef Henry Ohlsson är inte lika bekymrad.

Nya i rådet

8 juli 2019

Nu har fem nya ledamöter utsetts till regeringens Digitaliseringsråd. Rådets roll är att vara konsulterande i regeringens arbete med digitaliseringspolitiken.