Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

3D botar ALS

Som ett led i utvecklingen av nya läkemedel mot den dödliga sjukdomen ALS har forskare vid MIT för första gången kunnat framställa mänsklig vävnad i gränssnittet mellan muskler och centrala nervsystemet. 

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 12 oktober 2018 it i vården

kvinna-varmer-upp-innan-traning.jpg

– Vi har hittat slående skillnader mellan friska celler och ALS-celler, och har kunnat visa effekterna av två läkemedel i kliniska prövningar just nu, säger Roger Kamm, professor i bioteknik vid MIT och studiens huvudförfattare.

ALS, amyotrofisk lateralskleros, är en obotlig sjukdom som gradvis slår ut kroppens motorneuroner, de nervceller som via hjärnan och ryggmärgen styr våra muskler och andra organ. Personer med ALS får förr eller senare andningssvikt och avlider. I Sverige får 220 personer diagnosen, och i USA avlider 6 000 personer i ALS varje år.

Begränsade modeller

Det är många år sedan forskare började utveckla vävnadsmodeller av kopplingar mellan motorneuroner och muskelceller, även kallade neuromuskulära korsningar. Men modellerna var begränsade till tvådimensionella strukturer och inte fullständiga repliker av vävnadens komplexa fysiologi.

Roger Kamm och hans kollegor vid MIT utvecklade den första versionen av sin 3D-modell för två år sedan. Den består av neuroner och muskelfibrer som upptar närliggande utrymmen av ett speciellt provprepareringschip. Det som då händer är att neuronernas långa fibrer fäster vid musklerna och kan styra deras rörelse.

Simulerade nervceller

Steg för steg har forskarna utvecklat modellen med vanliga celler från människor som programmerats om till stamceller, IPS, för att simulera både muskelceller och neuroner. I ett nästa steg provades tekniken med IPS från en patient med ALS. Resultaten visade på svagare muskelkontroll och att ALS-motorneuroner attackerade friska skelettmuskelvävnader.

Därefter har forskarna använt sin vävnadsmodell för att prova två läkemedel som genomgår kliniska prövningar för behandling av ALS. Resultaten visade att dessa två tillsammans dels så gott som återställer förlorad muskelstyrka, dels minskar celldödshastigheten i ALS-motorneuronerna.

Nu samarbetar forskarteamet med ett bioteknikföretag och samlar IPS från 1 000 ALS-patienter för att genomföra större läkemedelsstudier. Den nyutvecklade vävnadsmodellen kan också användas för att studera andra muskelsjukdomar, exempelvis SMA, spinal muskuläratrofi, som orsakar muskelförtvining med risk för svåra följdproblem.

Källa: MIT

Läs mer om ämnet:

Senaste nytt

Dataskydd vid forskning

17 september 2019

För att göra det lättare att tackla forskningsfusk lägger regeringen fram en preposition om att göra det möjligt att behandla personuppgifter vid hantering av oredlighet i forskning.

KTH utbildar cybersoldater

17 september 2019

Varje dag sker hundratals cyberattacker mot svenska myndigheter. Attackerna är ett hot mot rikets säkerhet och det öppna, demokratiska samhället. Nu utbildar KTH framtidens cybersoldater i samarbete med Försvarsmakten.

Sveriges digitala mognad

16 september 2019

Sverige är långt ifrån bäst på digitalisering. Bäst klarar sig branschen handel samt större bolag i Stockholmsområdet. Det visar en undersökning från Tillväxtanalys. 

Stressa ned med AI

16 september 2019

I takt med att digitala kamrater blir allt vanligare växer behovet av forskning hur bottar kan hantera stressade människor. Därför startar Umeå universitet nu ett projekt om social AI.

I tid med big data

13 september 2019

Smarta algoritmer ska säkra tågtrafiken och sänka kostnaderna för underhållet. Nu samlar forskare vid Luleå tekniska högskola in tillståndsdata som ska få tågen att gå i tid.

AI på Sveriges to-do

13 september 2019

Data som resurs och en kartläggning av AI-användningen är två av en handfull nya regeringsuppdrag som presenteras i ljuset av OECD:s genomlysning av Sveriges digitaliseringspolitik.