Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

3D botar ALS

Som ett led i utvecklingen av nya läkemedel mot den dödliga sjukdomen ALS har forskare vid MIT för första gången kunnat framställa mänsklig vävnad i gränssnittet mellan muskler och centrala nervsystemet. 

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 12 oktober 2018 it i vården

kvinna-varmer-upp-innan-traning.jpg

– Vi har hittat slående skillnader mellan friska celler och ALS-celler, och har kunnat visa effekterna av två läkemedel i kliniska prövningar just nu, säger Roger Kamm, professor i bioteknik vid MIT och studiens huvudförfattare.

ALS, amyotrofisk lateralskleros, är en obotlig sjukdom som gradvis slår ut kroppens motorneuroner, de nervceller som via hjärnan och ryggmärgen styr våra muskler och andra organ. Personer med ALS får förr eller senare andningssvikt och avlider. I Sverige får 220 personer diagnosen, och i USA avlider 6 000 personer i ALS varje år.

Begränsade modeller

Det är många år sedan forskare började utveckla vävnadsmodeller av kopplingar mellan motorneuroner och muskelceller, även kallade neuromuskulära korsningar. Men modellerna var begränsade till tvådimensionella strukturer och inte fullständiga repliker av vävnadens komplexa fysiologi.

Roger Kamm och hans kollegor vid MIT utvecklade den första versionen av sin 3D-modell för två år sedan. Den består av neuroner och muskelfibrer som upptar närliggande utrymmen av ett speciellt provprepareringschip. Det som då händer är att neuronernas långa fibrer fäster vid musklerna och kan styra deras rörelse.

Simulerade nervceller

Steg för steg har forskarna utvecklat modellen med vanliga celler från människor som programmerats om till stamceller, IPS, för att simulera både muskelceller och neuroner. I ett nästa steg provades tekniken med IPS från en patient med ALS. Resultaten visade på svagare muskelkontroll och att ALS-motorneuroner attackerade friska skelettmuskelvävnader.

Därefter har forskarna använt sin vävnadsmodell för att prova två läkemedel som genomgår kliniska prövningar för behandling av ALS. Resultaten visade att dessa två tillsammans dels så gott som återställer förlorad muskelstyrka, dels minskar celldödshastigheten i ALS-motorneuronerna.

Nu samarbetar forskarteamet med ett bioteknikföretag och samlar IPS från 1 000 ALS-patienter för att genomföra större läkemedelsstudier. Den nyutvecklade vävnadsmodellen kan också användas för att studera andra muskelsjukdomar, exempelvis SMA, spinal muskuläratrofi, som orsakar muskelförtvining med risk för svåra följdproblem.

Källa: MIT

Läs mer om ämnet:

Senaste nytt

It som dödar

15 november 2019

Dataintrång på sjukhus har en stor inverkan på patientvården och ökar dödligheten, även flera år efter en incident. Det visar en ny undersökning från Vanderbilt University och University of Central Florida.

Volvo lastar smart

15 november 2019

Volvo vill minska antalet transporter till Göteborgs innerstad. Målet är en minskning med 40 procent, vilket bland annat ska ske via digitala lösningar och omlastning i hubbar.

Industrin säkras

14 november 2019

När industrin blir beroende av smarta tekniska lösningar vill det till att säkerheten inte sätts på undantag. Därför lanserar säkerhetsföretaget Trend Micro två nya lösningar som riktar sig mot industrin.

Fjärrstyr med 5G

14 november 2019

Om virkeslaster kan fjärrstyras med hjälp av 5G skulle det innebära bättre arbetsmiljö och färre transporter. Nu ska SCA och Mittuniversitetet undersöka om lossning och lastning kan ske på distans.

Årets kommun

13 november 2019

Sveriges Digitaliseringskommun 2019 är Lidingö stad. I juryns motivering står bland annat att vinnaren når resultat på riktigt, höjer service och kvalitet samtidigt som de lyckas spara in på klimat och skattemedel.

Volvo Cars spårar kobolt

13 november 2019

Volvo Cars ska med blockkedjeteknik spåra mineralen kobolt, som bland annat används i batterier. Med hjälp av tekniken hoppas bolaget kunna sluta använda kobolt från konfliktområden och där det förekommer barnarbete.