Vad är big data och hur påverkar det mig?

Benämningen big data refererar egentligen till två olika aspekter: Den ena är datakvantiteter som är mycket stora rent volymmässigt och således kräver tekniska muskler för att lagras, hanteras och läsas. I den här definitionen brukar begrepp som 5V användas. Detta står för volume, variety, velocity, variability, veracity och är alla hänvisningar till olika egenskaper av data och dess flöde i detta nya informationsparadigm.

Den andra aspekten handlar om användbarheten och de nya möjligheterna anknutna till de mängder, och typer, av datamängder som nu är tillgängligt. Det är här som framförallt business intelligence och artificial intelligence används till fullo för att leverera verksamhetsnytta.

Men hur funkar det?

Den tidiga användningen av big data fokuserade mycket på hur man skulle hantera all data. I takt med att allt fler enheter kopplas upp med allt fler sensorer som genererar värden ska all data ta vägen någonstans där den kan förädlas och användas. Det ställer krav på hanteringen vilken är en aspekt av big data.

Numera menar de flesta snarare användningen av data när man pratar om big data. All den här informationen som enskilt kan vara mycket liten, till exempel en temperaturangivelse, en växelkurs, en bild från en övervakningskamera eller liknande, bildar big data när de sätts i ett sammanhang där de används för att skapa en komplex och djup helhet. Man kan, exempelvis på en skola, med data man samlat in från flera datapunkter, och över längre tid, anpassa klassrumsmiljön för optimalt lärande och elevprestanda, eller använda automatisk ansiktsigenkänning för närvaroregistrering, eller skräddarsy en pedagogisk plan för varje elev.

Kan du ge fler exempel?

Tänk även på väderprognoser. Från början var de baserade på enkla mätvärden som temperatur, vad man såg, vindmätningar, och det var svårt att samordna till större mönster. Idag kan temperaturangivelser, lufttryck, vindhastigheter, luftfuktighet med mera kopplas samman med satellitbilder, statistik från tidigare år och så vidare för att med hjälp av avancerade analysverktyg göra prediktioner om hur vädret kommer att bli framöver.

Även i finansbranschen är big data på tapeten där man försöker förutsäga hur marknader kommer att utvecklas genom att analysera allt från enskilda konsumentbeteenden till hur ovan nämnda väder påverkar skördar och således tillgång och efterfrågan på specifika livsmedel.

Mediebranschen är en av de branscher som totalt håller på att revideras av big data och analyserna av dessa. Hur du rör muspekaren över en sajt, var du klickar, hur snabbt du läser, vilka annonser du scrollar förbi, vilka tidpunkter du läser vad är bara några av mätparametrarna som används av redaktörer, utvecklare, marknadsförare och reklamare för att få dig att stanna till i bruset. Borta är den tid då gissningar och magkänslor styrde, idag är allting föremål för mätningar och analyser, inte bara i mediebranschen.

Varför kommer det stort nu?

En faktor är internet of things, där vi nu ser enorma mängder data som korslänkade kan hjälpa oss att se mönster i syfte att förhindra olyckor i trafiken, förbättra och effektivisera sjukvården, bli mer energieffektiva… listan kan göras lång. En annan faktor är att de artificiella intelligenserna och business intelligence-systemen nu är så tekniskt avancerade att de kan hjälpa oss att hantera datamängder som tidigare varit alldeles för stora och komplexa för vanliga människor att kunna hantera. Många av de nya heta trenderna, som maskininlärning, Analytics med flera, kommer bäst till sin rätt när de kombineras med de här stora datakvantiteterna eftersom mer data, i synnerhet relevant och korrekt sådan, ger mer exakta resultat.