Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Underkänd lärarutbildning

Dagens lärarstudenter tar examen utan kunskaper om hur de använder digitala verktyg i undervisningen. SKL pekar på bristerna i sin nationella handlingsplan för skolans digitalisering och kräver ett omtag för en likvärdig utbildning.

– Jag tror det är viktigt att titta på goda exempel men också att våga testa, och att då har en plan för hur det som görs ska utvärderas. Det kommer så mycket nytt hela tiden att det som var bäst igår kanske inte är bäst imorgon, säger Maria Stockhaus, (M), ledamot i utbildningsutskottet.

Hur ska lärare och skolledare kunna hantera kraven?

– Hela ansvaret kan inte läggas på lärarna. Det är lärarna som ytterst gör det, men vi behöver ge stöd och se till att de grundläggande förutsättningarna runt omkring fungerar. Det ska inte vara som idag när det ibland snarare blir mer tidskrävande och mindre effektivt med digitalisering i undervisningen. Så vill ingen ha det och syftet med digitaliseringen är ju att gynna lärande och det livslånga lärandet. Där tänker jag att vi behöver stödja lärarna, säger Annika Agélli Genlott, utredare på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

– Här är kompetensutveckling en del, men också att se till att de system och den teknik som lärarna använder fungerar. Vi tror gärna att vi är rätt så bra utrustade hårdvarumässigt i Sverige, men därmed inte sagt att tekniken är förenlig med det man vill göra. Man kanske har köpt fel saker, eller så pratar inte de appar eller den teknik man har köpt med varandra, eller går inte ihop med de andra systemen. Sådant gör att det blir svårt och det ska inte förekomma. Det är hygienfaktorer egentligen.

Behöver politikerna mer kunskap?

– På nationell nivå tror jag det handlar mer om mod än om kunskap just nu, och att våga ta itu med lärarutbildningen som ett exempel. Med några få undantag är den inte ens på banan när det gäller dessa frågor. Idag saknar lärarutbildningen som regel någon form av utbildning i hur man använder digitala verktyg i undervisningen, och hur man gör det på ett effektivt sätt för att främja barnens lärande.

Hur kan det förändras?

– Trots att det är en ny lärarutbildning visar utvärderingar att den inte håller måttet. Därför behöver vi göra ett omtag på lärarutbildningen i stort och det här är en aspekt som måste in då.

Vad bidrar SKL med här?

– Vi har sagt samma sak om lärarutbildningen kopplat till den nationella handlingsplanen som vi överlämnade till regeringen i mars i år. Vi ser att lärarutbildningen är en del som absolut behöver utvecklas, och dessutom är den icke-likvärdig som det ser ut idag. Vi kan delta i den debatten och se vad som kan påverkas utifrån det.

– I övrigt stödjer vi huvudmännen i hur man på något sätt ska få digitalisering att ingå i det systematiska kvalitets- och utvecklingsarbetet. Man gör alla planer och, om man generaliserar lite, så blir det ja, så har vi det här med digitalisering också. Det ligger ovanpå eller vid sidan om, men det är inte integrerat i det utvecklingsarbete som görs och där kan vi vara med och stödja både i processen men också på andra sätt.

Hur drivs frågan i riksdagen?

– Jag har redan initierat med presidiet i utbildningsutskottet att vi ska be utbildningsdepartementet, SKL och Skolverket att komma till oss och redogöra för hur de ser på strategin och handlingsplanen och vad som händer nu. På så sätt driver vi på om det inte händer tillräckligt mycket och har hela tiden den här dialogen igång. Jag tror det behövs för att säkerställa att det verkligen blir verkstad av det här, avslutar Maria Stockhaus.

12 september 2019 Uppdaterad 13 september 2019 Reporter elisabeth nore it i skolan Foto fredrik kron, adobestock

Rekommenderad läsning