Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Skolverket provar proven

student-960640.jpg

Om tre år införs digitala nationella prov och Skolverket arbetar intensivt med förberedelserna. Snart träffas de 100 skolor från hela Sverige som deltar i försöksverksamheten och den tekniska infrastrukturen för proven ligger högt på dagordningen.

– Den största utmaningen nu är att alla huvudmän och skolor verkligen tar vara på tiden fram till 2022. Vi har nyligen mailat alla rektorer och huvudmän om vad som behöver göras och planeras för. Till exempel är det viktigt att tekniskt kunna ansluta sig till provtjänsten, ha digitala enheter för varje elev som genomför provet och ha en stabil teknisk infrastruktur, säger Karin Hector-Stahre, projektledare för digitaliseringen av nationella prov på Skolverket.

Skolverket arbetar intensivt med sitt regeringsuppdrag och i januari presenterades de tekniska krav som skolor och huvudmän ska uppfylla. De höga kraven på skolornas tekniska infrastruktur handlar både om ren logistik och om provuppläggen.

– Skolorna behöver till exempel ta höjd för att flera klasser i en årskurs ska kunna genomföra proven vid samma tillfälle, men också för att uppgifterna i de digitala proven kan innehålla både ljud och film som del av en uppgift.

Bred försöksverksamhet

Införandet av digitala nationella prov kommer att ske successivt från 2022. Arbetet omfattar två centrala delar, dels den digitala provtjänsten, dels det förändringsarbete som behöver göras på skolorna. Här driver Skolverket en försöksverksamhet på 100 skolor under fyra år, 2018-21.

– Syftet är att underlätta införandet av digitala nationella prov genom att förutse och undanröja de huvudsakliga hindren. Försöksverksamheten bidrar också till att förenkla övergången till extern bedömning.

Flera skolhuvudmän har redan anslutit sig till Skolfederationen.

Skolorna i försöksverksamheten har kommit olika långt med sitt förberedelsearbete och urvalet av skolor är gjort för att erbjuda så stor bredd som möjligt vad gäller grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, samt ytterligare några parametrar.

Möte i maj

I maj ska de 100 skolorna träffas för att i mindre grupper diskutera nuläge och utmaningar. Frågan om den tekniska infrastrukturen ligger högt upp på dagordningen.

– Hur man ska jobba för att uppfylla de tekniska kraven är något vi kommer att diskutera under mötet. Flera skolhuvudmän har redan anslutit sig till Skolfederationen. Det är inte ett krav från oss ännu men ett bra initiativ och det finns även federationer inom universitetsvärlden.

Lovande läge

Karin Hector-Stahre betonar att de nationella prov som görs idag på dator inte är samma sak som digitala nationella prov även om de är anonymiserade och uppsatsdelar skrivs digitalt. Generellt tycker hon att förutsättningarna för införandet av digitala nationella prov ser lovande ut i nuläget.

– Målet med de digitala nationella proven är ett likvärdigt och effektivt genomförande och möjligheter till extern bedömning. Än så länge har vi inte märkt någon oro bland huvudmännen. Men från Skolverkets sida vill vi betona vikten av att ta vara på tiden fram till 2022. Samla redan nu kompetensen på skolan och var beredd på att upphandlingar och annat tar lång tid. Det är också viktigt att ha uppdaterade användarregister så att rätt elever gör proven.

Kan Skolverket bidra ekonomiskt till införandet?

– Vi ger allt stöd vi kan, till exempel har vi information och kommer att ha demoprov via vår webbplats. Dock har vi ingen möjlighet att ge ekonomiskt bistånd men vi har skrivit till regeringen om att vi bedömer att många huvudmän behöver göra investeringar för införandet av nationella digitala prov.

Har du några andra råd på vägen?

– Skolverket publicerar regelbundet filmer och annan information på vår webbplats. Ta del av den och kontakta oss med alla eventuella frågor, avslutar Karin Hector-Stahre.

15 maj 2019 Uppdaterad 17 september 2020 Reporter anne hammarskjöld it i skolan Foto adobestock

Rekommenderad läsning