Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Drönare härmar naturen

Med nya landningsmoduler som efterliknar klor hos fåglar och fladdermöss så ska drönare kunna landa var och när den vill. Detta ska bland annat öka deras flygtid.

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 6 maj 2019 digit

fagel.jpg

– Batteritiden är en av de stora nackdelarna med drönare men tack vore våra moduler kan vi förlänga drifttiden, säger Johannes Stork, forskare i robotik vid Örebro universitet.

Forskarna har designat tre olika moduler som kan monteras på drönarna. Detta ska göra att de exempelvis kan landa på en lyktstolpe, gren eller vid en kant av en byggnad.

Om en drönare vilar på ett hörn kan den stänga av två av sina propellrar vilket kan innebära en energibesparing på upp till 45 procent. Sätter sig drönaren istället på en gren kan den spara 70 procent av energin, trots att alla propellrar i det här fallet är igång.

– Tanken är att dessa moduler ska vara lättillgängliga för alla.  Beroende på drönares användningsområden ska man själv kunna tillverka dessa eller liknande moduler med hjälp av 3D-printing, säger Johannes Stork.

Fler användningsområden 

Forskningen behöver inte bara innebära förlängd flygtid utan även ökade användningsområden. Till exempel kan det bli lättare att nu leverera varor till människor som bor långt upp i lägenheter eller verktyg till byggarbetare.

– När drönaren kan greppa en yta på en byggnad behöver inte operatören på marken styra och stabilisera den för leverans av ett paket, förklarar Johannes Stork.

De fågelliknande klorna har ännu bara testats i labbmiljö. I nästa utvecklingsfas tittar man på att få in mer automation.

– Man kan tänka sig automatisering av hela processen. Det innebär att drönare skannar av ett område, hittar lämpliga ställen för vila och landar på egen hand.

Senaste nytt

Så följer du corona

28 januari 2020

För att minska spridningen av desinformation kring coronaviruset har Johns Hopkins University skapat en sajt som kartlägger sjukdomens spridning. Sajten bygger på data från Centers for Disease Control and Prevention och Världshälsoorganisationen WHO.

GDPR gör tjuven

28 januari 2020

Den vanligaste typen av klagomål till Datainspektionen rör sajter som Mrkoll, Merinfo och Ratsit som masspublicerar personuppgifter. Det visar en ny rapport från myndigheten. Men publiceringen är inte olaglig och Datainspektionen kan därför inte agera.

London ser dig

27 januari 2020

Londonpolisen planerar att börja använda ansiktsigenkänning i realtid för att komma åt allvarliga brott. Att upptäcka misstänkta med videokameror när de går på gatorna är en övervakningsnivå som är sällsynt utanför Kina. 

Hotet från lampan

27 januari 2020

Lampor och maskiner bidrar till ett varmare klimat på grund av att energin de konsumerar går direkt ut i atmosfären. Området är sedan tidigare relativt outforskat men nu har forskare på Göteborgs universitet kartlagt utsläppen. 

Första levande roboten

24 januari 2020

Små robotar gjorda på celler från en groda och som rör sig själva efter en datorgjord evolutionär design. Det är resultatet av ny forskning från University of Vermont.

Betala med handen

24 januari 2020

Amazon har planer på att låta kunder betala sina inköp genom att scanna handflatorna. Betalningssättet kan komma att användas både i deras egna butiker och på andra ställen.