Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Drönare härmar naturen

fagel.jpg

Med nya landningsmoduler som efterliknar klor hos fåglar och fladdermöss så ska drönare kunna landa var och när den vill. Detta ska bland annat öka deras flygtid.

– Batteritiden är en av de stora nackdelarna med drönare men tack vore våra moduler kan vi förlänga drifttiden, säger Johannes Stork, forskare i robotik vid Örebro universitet.

Forskarna har designat tre olika moduler som kan monteras på drönarna. Detta ska göra att de exempelvis kan landa på en lyktstolpe, gren eller vid en kant av en byggnad.

Om en drönare vilar på ett hörn kan den stänga av två av sina propellrar vilket kan innebära en energibesparing på upp till 45 procent. Sätter sig drönaren istället på en gren kan den spara 70 procent av energin, trots att alla propellrar i det här fallet är igång.

– Tanken är att dessa moduler ska vara lättillgängliga för alla.  Beroende på drönares användningsområden ska man själv kunna tillverka dessa eller liknande moduler med hjälp av 3D-printing, säger Johannes Stork.

Fler användningsområden 

Forskningen behöver inte bara innebära förlängd flygtid utan även ökade användningsområden. Till exempel kan det bli lättare att nu leverera varor till människor som bor långt upp i lägenheter eller verktyg till byggarbetare.

– När drönaren kan greppa en yta på en byggnad behöver inte operatören på marken styra och stabilisera den för leverans av ett paket, förklarar Johannes Stork.

De fågelliknande klorna har ännu bara testats i labbmiljö. I nästa utvecklingsfas tittar man på att få in mer automation.

– Man kan tänka sig automatisering av hela processen. Det innebär att drönare skannar av ett område, hittar lämpliga ställen för vila och landar på egen hand.

6 maj 2019 Uppdaterad 7 maj 2019 Reporter Fredrik Adolfsson digit Foto Adobestock

Senaste nytt