Högst på Ygemans önskelista
Anders Ygeman vill se ett Sverige där faxen dör ut, där samspelet mellan offentlig och privat sektor utvecklas och där den politiska konflikten ökar på digitaliseringsområdet.
– Inom framtidens transporter blir elektrifiering och digitalisering viktiga delar. I och med att vi kommer färdas smartare framöver så lär vi också ha färre fordon, men nyttja de mycket bättre. Detta gäller förhoppningsvis både människor och gods, säger Anders Ygeman, energi- och digitaliseringsminister, när han deltog på Digigov i Stockholm.
Anders Ygeman leder det nya Infrastrukturdepartementet som formellt bildades 1 april, där en av sektorerna som ingår är transport. På det nya departementet kommer all digitalisering att hamna, det vill säga både delen som handlar om infrastrukturen med exempelvis bredband och 5G, men också delen som kretsar kring offentlig sektors digitalisering.
– Nu kan vi jobba med endast en målstruktur, att ha parallella har inte varit helt nyttigt. Dessutom kan vi bygga en starkare kunskapsbas och agera mycket bättre när vi har hand om hela digitaliseringen.
Högt och lågt
Något som Anders Ygeman och hans kollegor på departementet just nu ser är att det finns ett behov av att jämna ut skillnaderna mellan olika myndigheter. Skatteverket har digitaliserat hela sin process och har AI-stöd inkluderat när man deklarerar, medan andra myndigheter ligger långt efter.
– Här ser vi att medborgarnas nöjdhet gentemot Skatteverket är hög, medan andra myndigheter har lägre kvalitet för en högre kostnad än vad man kan förvänta sig.
Att lyckas möta medborgarnas förväntningar är också anledningen till att offentlig sektor måste digitaliseras på rätt sätt. Här finns både bra och dåliga exempel.
– Inom hemtjänsten så använder cirka 50 procent av alla kommuner endast digitala lås. Det har sparat stora resurser och frigör tid för anställda att umgås med de äldre.
– Ett mindre lyckat exempel är Polisen där it-utvecklingen snarast var negativ för den vanliga polismannens arbete. Man arbetade på ett högt strategiskt plan och skapade egentligen fler problem än vad man löste, till en väldigt hög kostnad. Sen vände man på perspektivet, började utveckla underifrån och försökte ta reda på vilka delar av it-utvecklingen som kan ge störst verksamhetsnytta. Det gjorde man i små testserier och när dessa funkade så skalade man upp dem. Först då lyckades man se positiva resultat.
Död åt faxen
För att möta dessa behov inom offentlig sektor så tycker Anders Ygeman att gemensamma grunddata är primärt. I dagsläget finns det inte gemensamma säkra system, så det existerar fortfarande bland annat polis, socialsekreterare och skolor som är tvingade att använda fax.
– Vi måste döda faxen. Det är en väldigt lågt hängande frukt men det ska ändå ske. Faxen är både dålig och kostar mycket pengar. Jag har sett efterlysta personer hos Polisen där man inte kunnat tyda om det var Homer Simpson eller Jimmie Åkesson, och det blir inte speciellt effektivt. Med en digitaliserad samhällsbyggnadsprocess och geografiska grunddata så kan vi få stora ekonomiska vinster och det blir bättre både för medborgarna och de kommunala huvudmännen.
Tittar vi framåt så måste också samspelet mellan offentlig sektor och privat utvecklas. Det offentliga Sverige producerar väldigt mycket data som den privata sidan kan ha nytta av, och visa versa, menar han. Ett exempel är just kring de tidigare nämnda transporterna.
– Här måste vi hitta nya sätt att samla och paketera all denna fina data. I och med de allt mer autonoma fordonen så produceras data varje sekund de kör. Om den får sätta igång autospin på grund av en isfläck så ska Trafikverket få reda på det direkt och åka ut och lösa det. Även nästa bil på vägen ska få tillgång till informationen direkt. Bilarnas data och vägarnas data ska samordnas, och här ligger ett stort ansvar på staten att få till det.
Mer konflikter
Vad gäller landets digitalisering så ser Anders Ygeman gärna mer politisk konflikt. Nu är alla partier överens om målen kring att nyttja digitaliseringens möjligheter, men det är inte alltid önskvärt, menar han.
– Enighet ger inte alltid framåtriktning. Jag ser hellre tes, antites och syntes som arbetsmetod. Så länge allt är fluffiga visioner är det lätt för alla att vara med, men när det blir konkret så är det svårare. Jag välkomnar en ökad diskussion på området.
Avslutningsvis så fick energi- och digitaliseringsministern uppgiften att skicka med en fundering till publiken på Digigov.
– Bara för att något är digitalt så behöver det inte vara bra. Vi ska inte ta en process som nu sker med papper och istället göra den digitalt eller automatiserat. Istället ska vi tänka hur vi kan lösa processen på ett annat sätt. Fundera alltid på hur en bättre och smartare process kan se ut.
Läs mer om ämnet: