Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Skolans nya stress

Idag ska åtta av tio lärare dokumentera elevernas lärande i en lärplattform. Nu visar en rapport från Lärarförbundet att plattformarna fungerar dåligt och spär på lärarnas arbetsbelastning.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 19 mars 2019 it i skolan

tre-halvatna-applen.jpg

– Vår undersökning visar tydligt att de plattformar som köpts in för höga belopp inte motsvarar lärarnas behov. Det är inte rimligt att system som är tänkt att underlätta och ge stöd i praktiken istället medför dubbelarbete och mer stress för lärarna, säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundets ordförande.

Flera massmedier har rapporterat om skenande kostnader när kommuner köpt in digitala lärplattformar. Men problemen stannar inte vid en omfattande miljonrullning av skattemedel. 82 procent av lärarna tycker att de leder till ökad stress och 77 procent anser att dokumentationskraven minskar deras arbetsglädje.

Lärares behov och krav på funktion och innehåll måste väga tyngre.

johanna jaara åstrand , ordförande i lärarförbundet

Inget stöd för elevernas lärande

Plattformarna fungerar inte som ett bra stöd för dokumentation av elevers kunskapsutveckling. Ofta måste lärare istället komplettera plattformens fyrkantiga matriser med en egen dokumentation som är mer användbar för elevernas lärande.

  • 9 av 10 lärare uppger att de behöver föra en egen dokumentation över elevernas kunskapsutveckling helt vid sidan av det som dokumenteras i plattformen.
  • För lärare i årskurs 7-9 är den andelen 95 procent.
  • 6 av 10 lärare anser att plattformarna i låg eller mycket låg grad fungerar som ett stöd för elevernas lärande.
  • 59 procent av de tillfrågande lärarna skulle inte använda lärplattformen för att dokumentera elevernas kunskapsutveckling om de inte var tvungna.
  • I årskurs 7-9 är den andelen 69 procent.

– Det här är ett allvarligt arbetsmiljöproblem för lärarna. Lärares behov och krav på funktion och innehåll måste väga tyngre och arbetsgivarna måste ta ett större ansvar och rensa bort det som stör, avslutar Johanna Jaara Åstrand.

Källa: Lärarförbundet

 

Senaste nytt

Nya neurala nätverk

24 april 2019

Ett arbete på Göteborgs universitet om mikrosimmare ledde till en ny användningsmetod för AI. Redan innan forskningen publicerats så har internationella forskargrupper visat intresse.

Plugga industri 4.0

24 april 2019

KK-stiftelsen har beviljat upp till 42 miljoner kronor till Mälardalens högskola och Jönköping University för att erbjuda näringslivet kurser inom innovation och produktrealisering. Ett av de fyra fokusområdena är industri 4.0.

En AI vi förstår

23 april 2019

Inom AI finns en datadriven metod, exempelvis deep learning, samt en kunskapsdriven metod som baseras mer på logik. Dessa två kan än så länge inte samarbeta som hos människor, men det ska ett forskningsprojekt på Örebro Universitet försöka ändra på. 

Satellit skyddar skogen

23 april 2019

Sveaskog vill se ett slut på granbarkborrens förstöring av den svenska skogen. Därför har bolaget börjat använda sig av en intelligent satellitlösning som i realtid visualiserar insekternas framfart.

Största säkerhetshålen

18 april 2019

Hela 77 procent saknar en beredskapsplan mot cyberattacker, och av de som har en plan så är det bara 54 procent som regelbundet testar den. Det visar en ny rapport från IBM Security.

Krav på ny e-leg

18 april 2019

SKL vill göra det möjligt för alla personer att ha tillgång till en digital legitimation. Idag är det många som inte tillåts ett bank-id och därmed står de utanför en stor del av samhället, vilket också innebär mer jobb för kommuner och offentlig förvaltning.