Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Bankgirots nya betalningar

Bankgirot har drivit samhällsutvecklingen med smarta, finansiella tjänster sedan 1959. Efter Bankid och Swish är nästa steg betalningar i realtid i form av open payments inom och framöver även utanför Sveriges gränser. 

Text anne hammarskjöld Foto adobestock, bankgirot 23 november 2018 digit

kulram-i-glada-farger-2.jpg

– Det är lite svindlande vad bra samarbeten kan åstadkomma, där bankerna i Sverige som ligger bakom utvecklingen av Swish. Varje dag förmedlas sex miljoner transaktioner genom Bankgirots betalningsystem till ett värde av 68 miljarder, säger Jeanette Jäger, vd för Bankgirot om tillväxten för enkla realtidsbetalningar som hittills ökat med 45,5 procent under år 2018 med en fortsatt stark tillväxt.

Bankgirot-Jeanette-jäger_3.jpg

Jeanette Jäger, vd för Bankgirot.

Swish bygger på Bankgirots realtidsplattform och betalningssystem BiR och är ett av bevisen för att svensk fintech är ledande i världen och Bankgirot det mest erfarna bolaget inom svensk fintech, enligt en ny studie från Handelshögskolan i Stockholm.

– Vårt uppdrag är att utveckla myndighetsreglerade, effektiva plattformar för betallösningar och det gör vi i nära samarbete med de stora affärsbankerna. Ju större samarbeten och nätverkseffekter, desto större blir nyttan. Svensk fintech var också tidigt ute med digital innovation, till exempel var Sverige ett av de första länderna i världen med internetbanker.

Vårt initiativ för kundnytta har skapat helt nya möjligheter för många andra verksamheter.

jeanette jäger , vd, bankgirot

Summan större än delarna

Jeanette Jäger ser en lång tradition bakom dagens utveckling.

– Tillgången på kompetens och kapital i kombination med att vi är teknik- och innovationsbenägna gör Norden till en fintech-hubb med Sverige i ledarposition. Min personliga teori är att vi har en mycket lång tradition av att dela med oss och samarbeta, och den delakulturen har vi med oss till organisationer, akademi och näringsliv. Resultatet blir innovation som föder innovation och den summan blir större än delarna.

Bankgirots digitala utvecklingskurva är resultatet av just samarbete, co-creation, och visionär anpassningsförmåga. Från att bolaget driftsatte sina första datorer för drygt 50 år sedan, till lanseringen av autogirot på 1970-talet, och utvecklingen av OCR-numret för elektronisk inläsning av betalningsavier. Men rosen på tårtan är nog den lösning som på många sätt drivit samhällsutvecklingen under 2000-talet.

– Precis som Swish är mobilt Bankid ett bankgemensamt initiativ med målet att förenkla för kunderna. Över tid har Bankid möjliggjort en lång rad andra tjänster, som att kunna deklarera på nätet och hela utvecklingen av e-tjänster inom näringsliv och förvaltning. Vårt initiativ för kundnytta har skapat helt nya möjligheter för många andra verksamheter.

Internationell infrastruktur

Nu arbetar Bankgirot vidare med utvecklingen av open payments, alltså enkla och snabba betalningar inom och i framtiden kanske också utanför Sveriges gränser.

– Betalningar i realtid transformerar hela den globala betalmarknaden, där exempelvis EU-kommissionen och Europeiska Centralbanken, ECB, på olika sätt driver utvecklingen av landsöverskridande betalningsinfrastrukturer. Bankgirot deltar och arbetar bland annat med lösningar för att kunna följa transaktionerna mellan de finansiella institutionerna i olika länder, som ett sätt att förekomma brottslig verksamhet. Här har vi precis gjort en pilottest som visar att det går att hitta flöden som ser misstänksamma ut.

Jeanette Jäger återkommer till betydelsen av samarbete för förenklade betalrutiner.

– Det är alla duktiga, kompetenta, seriösa och hårt arbetande medarbetare hos oss och bankerna som får allt detta att fungera, avslutar hon.

Rekommenderad läsning

umea_universitet.jpg

Automatisering lyfter Umeå universitet

6 maj 2016 digit

ITS vid Umeå universitet har tillsammans med Atea skapat nya flöden för självbetjäning och automatisering med hjälp av virtuella servrar.

vadstena.jpg

Ny vårdapp gör hemtjänsten säkrare

12 maj 2016 digit

I appen Viva omsorg finns all information hon behöver om de vårdtagare hon ska besöka. Sedan i höstas är vårdappen navet i Vadstena kommuns omsorgsverksamhet.

smedjebacken.jpg

Vägvalet

17 maj 2016 digit

Smedjebackens kommun stod vid ett vägskäl. Att förnya och bygga ut sitt datacenter på egen hand var en möjlighet, om än kostsam. Valet blev att outsourca. Här är deras erfarenheter.

Bilia04.jpg

Så löste Flash flaskhalsen för Bilia

13 maj 2016 digit

Sensommaren 2015 blev Bilias it-system segt som sirap. Det kunde ta 30 minuter att logga in och frustrationen bland de 3 000 medarbetarna växte.

Bilia11.jpg

Bilias it-avdelning säljer tjänster

13 maj 2016 digit

Bilias it-verksamhet är så kompetent att den knoppats av i ett dotterbolag som ska sälja tjänster till andra bilåterförsäljare. Även om it-avdelningen utvecklar egna service- och bokningssystem, så är driftmiljön för medarbetarna viktigast.

yanzi

Internet of Things - en del av vardagen

16 maj 2016 digit

Proprietära affärsmodeller och krånglig teknik har än så länge satt käppar i hjulen för sakernas internet. Nu fokuserar allt fler företag på horisontella modeller. Ett av dem är svenska Yanzi Networks.

vadstena_1.jpg

Digital omsorg ger mer tid åt dem som behöver det

16 maj 2016 digit

Vadstena kommun har genom ett nytt digitalt verktyg lyckats kapa bort fyrtio minuters administration från personalen inom hemtjänsten varje dag. Det får både personalen och brukarna att må bättre när det finns mer tid att till exempel ta en kaffe.

Highres_Atea_Uppsala.Sjh.U_DSC9092_Kristofer-Samuelsson-Photography.jpg

Säkerhet som nummer ett

24 maj 2016 digit

Läkarna och sjuksköterskorna på Akademiska sjukhuset i Uppsala märker inte om en server går ned. Med en virtualiserad lösning kopplas automatiskt andra servrar in och tar över driften.

Riksidrottsförbundet.jpg

Därför valde riksförbundet trådlöst

24 maj 2016 digit

Bättre täckning, en ökad rörlighet samt att it-avdelningen slipper tänka på drift och support. Det är de främsta skälen till att Riksidrottsförbundet valde en trådlös och molnbaserad it-tjänst, säger Fredrik Larsson, it-chef på Riksidrottsförbundet.