Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Härmapa eller härmbot?

Personliga assistenter och botar har en bit kvar att förstå subtil mänsklig kommunikation och för att lyckas krävs ett tätt samarbete mellan lingvistiker, programmerare och psykologer. Voister har träffat robotforskaren Catherine Pelachaud.

Text Tim Leffler Foto CNRS, Tim Leffler 25 augusti 2017 digit

interWEBBB.jpg

– Skrattet har varit det som har varit mest utmanande att implementera i våra botar, eller agenter som vi kallar dem, säger Catherine Pelachaud, forskningsledare på National Center for Scientific Research, CNRS, i Paris.

Hon och hennes kollegor fokuserar i huvudsak på fyra olika aspekter av mänskliga beteenden i sociala sammanhang: leende, skratt, kroppspråk och avbrutna meningar, det vill säga när man avbryter varandra i en konversation.

Alla dessa är viktiga men ofta subtila signaler som vi använder oss av när vi samtalar och interagerar med varandra, och det har krävts mycket forskning för att utveckla dessa modeller för Catherine Pelachaud och hennes kollegor.

Utmaningarna är många inom forskningsområdet som söker implementera mänskliga egenskaper i datoriserade agenter.

Pinsamt med fel skratt

För att till exempel försöka fånga upp olika skratt har man kopplat upp i olika anordningar och registrerat hur de rör sig när de skrattar. Allt från andningsmönster till hur huvud, axlar rör sig och i vilken rytm spelar in när vi läser av varandra. När botarna väl är programmerade får de interagera med människor som får bedöma hur de uppfattar dem.

– Från människa-till-människa-interaktion vet vi ju att om vi inte skrattar vid rätt tillfälle så kan det bli väldigt pinsamt. Dessutom finns det många olika typer av skratt beroende på hur situationen ser ut. Ibland skrattar vi för att vara artiga, ibland för att vi ser andra skratta, och så vidare, säger Catherine Pelachaud.

catherineWEBBLOL.png

Dominerande korsade armar

– Det går förvånansvärt fort för personer att faktiskt börja behandla botarna som människor och upptäcka subtila signaler. Till exempel skillnaden när vår intervju-bot frågar vad försökspersonen gjorde på sitt förra arbete och sedan sitta still och vänta på svar vid ett tillfälle, och vid ett annat tillfälle lägga armarna i kors. Det senare är ett uttryck för en sorts dominans, säger Catherine Pelachaud.

Finns det några användningsområden för era modeller redan idag?

– Vi har bland annat använt dem som en sorts virtuell rekryterare för att hjälpa ungdomar hur olika sociala signaler kan se ut under till exempel en arbetsintervju. I framtiden tror jag att det är som assistenter de framförallt kan bli användbara.

Viktiga egenskaper

Att försöka utveckla botar som liknar oss människor är ett oerhört stort forskningsfält där allt från lingvister och psykologer till programmerare är med och bidrar. Catherine Pelachauds förhoppning att egenskaperna som hennes agenter förses med idag i framtiden ska kunna bli värdefulla i fler sammanhang.

Skrattet har varit mest utmanande att implementera.

Catherine Pelachaud , Forskningsledare, CNRS

– Man kan säga att jag och mina kollegor samlar in data om alla de tysta signaler som vi människor fångar upp när vi interagerar, och söker omsätta dessa i praktiken i våra datoriserade agenter. Ju bättre vi blir på att utveckla botar som blir bättre på att kunna engagera sig i meningsutbyten med oss människor av olika slag, desto nyttigare kan vår forskning komma att bli.

Interspeech 2017

Chatherine Pelachaud var en av keynote-talarna på konferensen Interspeech2017, som i år hölls på Stockholms universitet. Interspeech är en årlig internationell konferens som organiseras av International Speech Communication Association (ISCA). Årets kongress är samorganiserad av Stockholms universitet, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Karolinska institutet och går av stapeln vid Stockholms universitet. Under fem dagar fylls Stockholms universitet med närmare 2 000 forskare, studenter och företag från hela världen – samtliga involverade i forskning och utveckling av talkommunikation. Vid konferensen möts humanister och tekniker för att diskutera samspelet mellan grundforskning och tekniska innovationer

 

Rekommenderad läsning

Hallå där, roboten Pepper

5 okt 2016 digit

Robot2_960x640.jpg Robot2_960x640.jpg Robot2_960x640.jpg

Roboten Pepper var en av deltagarna på IBM Business Connect i Stockholm. Voister tog tillfället i akt att ställa några frågor.

Fölster: robotar stöper om samhället

24 okt 2016 ledarskap

DSC08767_960x640.jpg DSC08767_960x640.jpg DSC08767_960x640.jpg

Robotar, artificiell intelligens och uppkopplade maskiner förenklar våra liv och arbeten. Men digitaliseringen ställer också frågor om ekonomisk utveckling, välfärd och demokrati på sin spets.

Låt roboten ta hand om ditt avfall

22 nov 2016 digit

miljostation_G5Q9058_960x640.jpg miljostation_G5Q9058_960x640.jpg miljostation_G5Q9058_960x640.jpg

Nu tar roboten hand om ditt farliga avfall. Innovationsföretaget Innoware har på uppdrag av Stockholm Vatten tagit fram en ny, automatiserad miljöstation som nu ska provas på flera platser.

HPE skapar värden för tillverkningsindustrin

2 dec 2016 digit

HPE-Robot_960x640.jpg HPE-Robot_960x640.jpg HPE-Robot_960x640.jpg video

HPE:s satsning på IoT och plattformar för industrin har gett resultat. Under Discover i London visas bland annat hur Virtual Fort Knox skapar en bättre tillgänglighet till applikationer. Den största utmaningen är hur it och tillverkning kan samarbeta.

Robotar ska lära barn att programmera

1 feb 2017 it i skolan

robotbett_960x640.jpg robotbett_960x640.jpg robotbett_960x640.jpg video

Genom att bygga robotar ska barn lära sig om datorer, elektronik, ingenjörskap och programmering. Bakom konceptet ligger Peli de Halleux, utvecklare på Microsoft Research, och hans team.

Roboten tar barnen till skolan

3 apr 2017 digit

KarenDolva2_960x640.jpg KarenDolva2_960x640.jpg KarenDolva2_960x640.jpg

AV1 är den norska roboten som ska ge långtidssjuka barn ett aktivt liv tillsammans med sina vänner både i skolan och på fritiden. Nu siktar grundaren Karen Dolva på en etablering i Sverige.

ABB: Robotar ger fler jobb

5 jul 2017 ledarskap

ABB_960x640.jpg ABB_960x640.jpg ABB_960x640.jpg video

Johan Söderström, vd för ABB, är inte orolig att robotar ska göra allt fler arbetslösa. Däremot menar han att de stora industriföretagen måste ta ett stort ansvar för att se till att omskolningen till den nya arbetsmarknaden görs på rätt sätt. 

Robot styr försörjningsstöd i Trelleborg

12 jul 2017 digit

Trelleborgs kommun 960640.jpg Trelleborgs kommun 960640.jpg Trelleborgs kommun 960640.jpg

I Trelleborgs kommun sköter inte längre handläggare de arbetssökandes ansökningar om försörjningsstöd, det gör istället en robot. Det nya initativet har lett till bättre medborgarservice och att de anställda på kommunen istället kan fokusera på att få folk i arbete.

Robotar avlastar Lantmäteriet

20 sep 2017 digit

gävle 1 puffbild 960640.jpg gävle 1 puffbild 960640.jpg gävle 1 puffbild 960640.jpg video

Lantmäteriet fortsätter att testa ny teknik och digitala lösningar. Efter Minecraft och blockkedjor introduceras nu mjukvarurobotar som ska göra det enklare jobbet och de anställda få tid till annat.