Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Brister i undervisningen

Flicka Sitter Framför Dator Hemma Och Gör Skoluppgift

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt.

– Den största utmaningen för skolor har varit att upprätthålla den mer informella kommunikationen mellan elev och lärare, säger Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous, där hon leder forsknings och utvecklingsprogrammet Digitala lärmiljöer – likvärdig utbildning med fjärr- och distansundervisning.

Svårt med kommunikation

Överlag har eleverna uppfattat sina lärare som välorganiserade under pandemin, och de har också varit nöjda med de digitala verktyg som de har för att lösa sina uppgifter. Det visar både Ifous enkätundersökning och Internetstiftelsens stora undersökning Internet och svenskarna.

Men i kommunikationen mellan lärare och elever har det däremot funnits brister. Anna Åkerfeldt menar att många skolor har kanaler där eleven kan nå sina lärare, men att det inte räcker.

– Läraren måste vara aktiv och söka upp eleverna lite spontant, som läraren kan göra i ett klassrum. Samtidigt förstår jag att det är svårt för lärarna som ju är vana att ha en överblick över sina elever och sitt klassrum och då lättare kan avgöra vem som kan behöva deras stöd och varför.

Själva metoden distansarbete kan förbereda eleverna för ett arbetsliv.

Har du några lyckade exempel?

– Jag känner till en vuxenutbildning där lärarna tidigt etablerade en relation med respektive elev och la ner mycket resurser i början av kurserna för att följa upp eleven. En nyckelfaktor i att det blev lyckat var att lärarna tidigt gjorde klart för eleven hur och när kommunikationen skulle ske under kursen. Många kan nog lära av vikten med att vara tydlig med vilka kommunikationsvägar det finns under distansarbetet.

Metakunskap på distans

Anna Åkerfeldt tror att den omställningen som skolan har fått göra kan innebära att lärare och elever märker att en del ämnen kan göras lika bra på distans som i klassrummet. Om en skola saknar en behörig lärare i ett ämne kan undervisningen istället genomföras på distans från en annan ort.

Dessutom kan det finnas ett mervärde att göra det på distans, eftersom det skapar erfarenheter och kunskap kring själva metoden, att både arbeta och samarbeta på distans.

– Det blir en sorts metakunskap där själva metoden distansarbete kan förbereda eleverna för ett arbetsliv som ju under det senaste året till stor del har skett på distans.

Lättare regelverk

En annan förhoppning Anna Åkerfeldt har handlar om hur vi ett längre perspektiv kan förändra vår syn på distans- och fjärrundervisning. Skolorna har redan visat att det finns en infrastruktur som har gjort det möjligt med en omställning och förhoppningen är ett tydligare och mer utvidgat regelverk för fjärr- och distansundervisning.

– Det finns många regleringar kring distansundervisning, med den goda avsikten är att skolan ska vara jämlik. Men det finns inte en enda reglering kring till exempel läxor, som ju är en form av distansundervisning och som dessutom är ojämlik, eftersom elever har olika bra förutsättningar att lyckas med sina läxor.

– Om fem år hoppas jag att pandemin dels har lett till en större digital kompetens i allmänhet och i digital kommunikation i synnerhet, dels att det finns ett regelverk som ger skolhuvudmän utökade möjligheter att erbjuda distansundervisning.

17 februari 2021 Uppdaterad 22 februari 2021 Reporter Tim Leffler digit Foto Adobestock, Stockholms universitet

Rekommenderad läsning