Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

AI gör Sverige klimatsmart

Träd 960640

AI kan hjälpa oss att möta klimatutmaningarna och genom forskning, en gemensam databank och övergripande samarbeten kan Sverige bli bäst på området. Det visar en ny rapport från bland annat AI Sweden och Rise. 

 Vår bedömning är att det finns en outnyttjad potential för Sverige för att accelerera ansvarsfull klimatinnovation med hjälp av AI, och att en sådan satsning skulle kunna ge Sverige täten internationellt, säger Victor Galaz på Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet.

Den ökande mängden tillgänglig social, ekonomisk och miljödata, kombinerat med utvecklingen hos sensorer och satelliter samt allt mer sofistikerade och prediktiva metoder baserade på AI, skapar nya möjligheter för samhällen att möta klimatutmaningen. Här finns stora chanser för Sverige att ta ledartröjan. Det skriver Rise, AI Sweden och Stockholms universitet i den nya rapporten AI i klimatets tjänst.

För att kartlägga forskningen som bedrivs kring AI och klimat gjorde rapportmakarna en genomgång av alla artiklar som redovisats på tre stora AI-konferenser, vilket ska ge en ökad inblick i vilka möjligheter och hinder som AI-forskare ser.

Hela 25 procent av alla artiklar fokuserar på AI-modeller som förutser väderförändringar och drygt 7 procent förutspår klimatförändringar. Här kan förbättrade väderprognoser bidra till minskade utsläpp av växthusgaser genom att göra exempelvis sol- och vindkraft mer effektivt. Det går även att få till en förbättrad planering av elkonsumtion- och produktion.

 AI har potentialen att stärka både Sveriges konkurrenskraft och vår gemensamma välfärd, och det är tydligt att även vårt klimat har mycket att vinna på att koppla på kraftfulla AI-lösningar. Arbetet inom AI och klimat behöver dra nytta av det AI-arbete som görs inom andra sektorer. Det finns en enorm potential i att samarbeta och driva innovation och tillämpad AI på tvären. Detta kommer vara särskilt relevant för klimatområdet eftersom det spänner över alla samhällssektorer, säger Daniel Gillblad på AI Sweden.

AI på glesare data

Vid genomgången såg man även att 16 procent av artiklarna handlade om applikationer för elnät, där AI bland annat nyttjas för att bättre förstå användarnas elkonsumtion, förutsäga framtida elanvändning och kartlägga befintlig utbyggnad av solceller och vindkraft utifrån satellitbilder.

6 procent av artiklarna kretsade kring AI-tillämpningar för övervakning eller skyddande av biologisk mångfald, där tekniken till exempel kan kvantifiera växters hälsa och kartlägga markområden. Men utmaningarna är många.

En av de mest omnämnda svårigheterna för att tillämpa AI på klimatutmaningen är bristen på högkvalitativa data. Det krävs stora mängder data för att driva inlärning i moderna AI-system. Inom AI-forskningen pågår det idag en viktig diskussion om möjliga metoder som kan utnyttja mindre och glesare datamängder.

En annan forskningsutmaning är att kunna utnyttja expertkunskaper och mer formella matematiska modeller som komplement till data, skriver rapportförfattarna.

Sex områden

Trots de många utmaningarna finns det stora möjligheter för Sverige att bli ett av de ledande innovationsländerna när det kommer till att möta klimatutmaningen med AI. För att det ska hända krävs dock initiativ på sex olika områden.

  1. Det behövs tydliga målsättningar och incitament från myndigheter och forskningsfinansiärer för utvecklingen av AI inom klimatområdet. Idag finns ingen sådan tydligt definierad innovationsstrategi. Om regeringen och myndigheter skapar en tydlig vision kan man agera som en enande kraft för det växande intresset för AI och klimatet.

  2. Det krävs mer forskning och tillämpningar. Ett gäng satsningar från stat och privata aktörer har gjorts för att öka AI-kompetens och konkurrenskraft, men dessa har inte tagit sig an klimatutmaningen. Om regeringen, myndigheter och privata aktörer ger klimatfrågan ökad prioritet finns det synergier att hitta med befintlig uppbyggnad av AI-kompetens och infrastruktur, vilket kan göra Sverige till ett föregångsland på området.

  3. Vi behöver se på AI som en del av en bredare teknikutveckling med internationella dimensioner. AI-utvecklingen är beroende av teknikutvecklingen inom andra områden, som täcker in alltifrån insamling och tillgänglighet av data till mjukvaru- och hårdvarukapacitet. En samlad förståelse för hela det teknologiska landskapet blir viktigt för att säkra synergier och innovationskapacitet.

  4. Dra nytta av redan gjorda investeringar. Det krävs en tydlig satsning som drar nytta av befintliga investeringar och kompetens i Sverige, där AI, klimat- och hållbarhetsexpertis kan samverka och driva fram innovation. En sådan arena saknas idag.

  5. Tillgängliggör exempel på konkreta och innovativa AI-tillämpningar och lärandeexempel. Om tillämpningar samlas i en databank som kontinuerligt uppdateras kan den bli ett verktyg för inspiration och lärande. Databanken blir ett komplement till andra samverkansarenor.

  6. Systematisera datainsamling och tillgängliggörande. Myndigheter bör bidra till att insamling av klimatrelaterad data från aktörer inom forskning, företag och myndigheter systematiseras och görs tillgängliga. En systematisering skulle göra det möjligt att se över tillgång, brister och detaljer kring data, behov och källor, och lägga grunden för framtidens AI-tillämpningar

En samlad förståelse för forskning inom både klimatet och AI blir viktigt i framtida satsningar för att säkra synergier och innovationskapacitet mellan sektorer. De flesta inom akademin jobbar idag på olika små öar men det finns egentligen ingen motsättning mellan att utveckla AI-lösningar och att utveckla AI-lösningar för klimatet, säger Sverker Janson på Rise.

24 februari 2021 Reporter Fredrik Adolfsson digit Foto Adobestock

Rekommenderad läsning