Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Skolans distansutmaning

Undervisning på distans kräver mer av läraren, speciellt när det gäller elever som har särskilda behov och riskerar att halka efter. Men det finns sätt att inkludera så alla känner delaktighet.  

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 27 april 2020 digit

skolgrejor mot ljusgrå bakgrund.jpg

 Det går över förväntan och många lärare är förvånade över vad man lyckats åstadkomma på så kort tid, även om situationen naturligtvis är mycket krävande, säger Sara Willermark, forskare om digitalisering och skolan vid högskolan Väst.

Att övergå till distansundervisning har varit lättast för skolor som sedan tidigare hade en vana av digitala arbetsformer, men även för dem har det nya arbetssättet inneburit vissa nya dilemman. Att inte ha samma sorts överblick över klassen är ett problem.

– Det är svårt att veta vilka elever som har slutat lyssna eller vem som har svårt att förstå. I den digitala miljön funkar inte de strategier lärare använder i det fysiska klassrummet. En stor fråga för många lärare är därför hur de ska etablera social närvaro på distans, säger Anna Åkerfeldt från forskningsinstitutet Ifous.

Lärarna har utvecklat sin digitala kompetens.

Här kan det krävas ännu mer aktivitet och stöttning från lärarnas sida. Ett annat alternativ är, enligt Anna Åkerfeldt, att flippa klassrummet, vilket innebär att när klassen samlas via video har de redan sett föreläsningen på egen hand. Istället används den gemensamma tiden åt att diskutera innehållet. Sara Willermark håller med om att en viss social del av undervisningen försvinner vid distansundervisning.

– Digital undervisning kan upplevas som isolerande. Det ställer höga krav på tydlighet och direkt kommunikation. Om man har inspelade föreläsningar behöver de därför varvas med inbokade videosamtal. Det blir också extra viktigt att bocka av alla deltagare och att visa att man sett varje elev, att säga hej och tilltala alla med namn.

Socialt utsatta drabbas

Det finns även stora fördelar med digital undervisning. Alla elever kan studera i sin egen takt, blyga elever behöver inte räcka upp handen i ett klassrum, filmade föreläsningar kan ses flera gånger om och via gemensamma chattforum kan elever hjälpa varandra. Men de redan svaga eleverna, eller de som lever i en socialt utsatt situation, förlorar mest på distansundervisning.

– Skolan kan vara en oas där man får möjlighet att studera. När den stänger blir de elever som är utsatta ännu mer utsatta. Då spelar det ingen roll hur bra distansundervisning man har. Det finns ingen fristad för dem, säger Alastair Creelman, specialist inom e-lärande vid Linnéuniversitetet.

Som en följd av distansundervisningen ställs de nationella proven in. Det skapar vissa problem med betygssättningen, men Anna Åkerfeldt menar att spårbarheten i digitala verktyg kan vara en lösning.

– De digitala lärmiljöerna öppnar upp för att följa vad eleverna jobbar med, hur de jobbar och vilka val de gör. Det gör att hela lärprocessen kan bli synligare. På det sättet kan läraren få ökad inblick i hur eleven kommit fram till ett svar som kan vara mycket intressantare än att räkna antal rätt på ett prov speciellt när det gäller förmågor som inte lika enkelt tillåter sig mätas endast genom prov, till exempel problemlösning.

Digitalt kommer fortsätta

Sara Willermark hoppas att när den här situationen är över och det mesta ska återgå till det vanliga, har digitala verktyg etablerat sig på ett nytt sätt.

– Skolorna har tvingats att använda digitala lösningar och det har skyndat på införandet av alternativa undervisningsmetoder och gjort att lärarna utvecklat sin digitala kompetens. Jag tror att arbetssätten i skolan nu blir mer varierade och att lärarna kan göra ännu mer välgrundade val gällande när digitalt ska användas och när det inte tillför något till undervisningen.

Källa: Forskning.se

Senaste nytt

Säkerhet för 500 mdr

21 januari 2021

De globala investeringarna i cybersäkerhet kommer att öka med 10 procent under 2021. Det beror på att utbudet av hot breddas och nya sårbarheter dyker upp, samtidigt som attackfrekvensen lär fortsätta öka.

Kvantdator fixar flygrutt

21 januari 2021

Att låta en kvantdator lägga flygrutter skulle spara enorma mängder tid. Nu är forskare vid Chalmers tekniska högskola en lösning på spåren.

Fem hållbara tips

21 januari 2021

Den 24 januari är det Circular Electronics Day. När fler och fler företag och organisationer ansluter sig till TCO Developments initiativ passar organisationen som delar ut hållbarhetscertifieringar på att tipsa om hur alla kan bidra till en mer cirkulär it-hantering. 

Sveriges 5G-vinnare

20 januari 2021

Auktionerna för de olika GHz-banden i 5G-näten är nu avslutad och det blir fyra aktörer som delar på det tilldelade utrymmet. Men fortfarande är Huaweis roll i utvecklingen av det svenska 5G-nätet oklar.

Digitala kramar

20 januari 2021

Pandemi och restriktioner gör att vi inte kan ses och kramas i samma utsträckning som tidigare. Men enligt forskning kan en digital kram ge liknande effekter som en verklig.

Bronsåldern i 3D

19 januari 2021

Nu kan du bli ägare till en bronsålderskniv och en exakt kopia av originalet som har hittats i Lugnarohögen i Laholm. Kniven är 3D-printad och är utvecklad i ett samarbetsprojekt mellan Fablab vid Högskolan i Halmstad och Laholms kommun.