Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Botox 2.0

Det behövs material som kan ersätta mänsklig vävnad och användas utan risk för infektioner eller bieffekter. Nu har forskare vid Chalmers utvecklat ett nanogummi med unika möjligheter inom medicinteknik.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 16 april 2020 digit

kvinna rynkar på pannan och visar rynkan mellan ögonen med pekfingret.jpg

​– Den första vi tittar på nu är urinkatetrar. Eftersom materialet går att göra på ett sätt som förhindrar att bakterier kan växa på ytan är det mycket väl anpassat för den här typen av applikationer säger Martin Andersson, forskningsledare för studien och professor i kemi på Chalmers.

Forskare på Chalmers upptäckt ett nytt sätt att göra gummiliknande material med unika egenskaper som kan ersätta mänsklig vävnad. Materialet har förutsättningar att göra stor skillnad i människors liv.

Vi blev verkligen förvånande över att materialet kunde bli så mjukt, flexibelt och extremt elastiskt.

Giftiga alternativ

Inom utvecklingen av medicintekniska produkter finns en stor efterfrågan på nya kroppsliknande material som är lämpliga att föra in i kroppen. Det är en typ av ingrepp som kan leda till svåra infektioner. Samtidigt är många substanser som används idag, till exempel Botox, mycket giftiga och det finns ett stort behov av nya, bättre anpassande material.

I den nya studien har Chalmersforskarna utvecklat ett material som enbart består av komponenter som visat sig fungera väl i kroppen.

– Vi blev verkligen förvånande över att materialet kunde bli så mjukt, flexibelt och extremt elastiskt. Att det inte skulle fungera som ett benersättningsmaterial blev tydligt men de nya och oväntade egenskaperna gjorde vår upptäckt minst lika spännande, säger Anand Kumar Rajasekharan, doktor i kemi och en av forskarna bakom studien.

Flera unika egenskaper

Grunden är densamma som i plexiglas som är ett vanligt material i medicintekniska applikationer. Genom så kallad nanostrukturering har det patentskyddade, gummiliknande materialet fått nya och unika egenskaper som gör det lämpliga för många användningsområden. Nu ser forskarna stora möjligheter att tillämpa det brett inom medicintekniken.

Eftersom det nya materialet går att injicera och föras in med titthålskirurgi kan det också bidra till att minska behovet av operationer för att återbygga delar av kroppen. Injiceringen kan ske genom en vanlig kanyl eller med 3D-printing.

Bättre inläkning

En annan fördel är att materialet kan laddas med läkemedel för att förbättra dess inläkning. Det blir möjligt att göra en lokal behandling och på så sätt minskar risken för medicinska bieffekter när hela kroppen behandlas. Forskarna ser alltså plastikkirurgi som ytterligare ett intressant användningsområde för nano-gummit.

Källa: Chalmers

Senaste nytt

Sveriges bästa kommuner

1 juni 2020

SKR har utsett tio modellkommuner som ska stärka äldreomsorgens digitalisering 2020-2022. Tillsammans med SKR ska de utvalda kommunerna sedan hjälpa andra med digitala tjänster och välfärdsteknik.

Google sponsrar hemarbete

1 juni 2020

Googles anställda får vardera 1 000 dollar för att köpa kontorsutrustning och möbler, för att på bästa sätt kunna jobba hemifrån under pandemin.

Hej transparent transport

29 maj 2020

Apoteket Hjärtat lanserar ett miljövänligt transportalternativ för sin e-handel. Lösningen är utvecklad tillsammans med forskare vid Linköpings och Stockholms universitet.

Hackare nyttjar WHO

29 maj 2020

Hackare kopierar WHO:s sida till en bluffsajt och säljer tjänsten till bedragare som vill lura folk på pengar. Det visar en undersökning från it-säkerhetsföretaget Proofpoint.

Bygg hållbart nu

28 maj 2020

Med befintlig teknik och kända lösningar kan byggsektorn drastiskt minska sina utsläpp av koldioxid. Det visar forskning från Chalmers som utgår från Skanskas klimatkalkyl för riksväg 44.

Underkänd omsorg

28 maj 2020

Sveriges kommuner nyttjar inte digitaliseringens möjligheter tillräckligt. Ett felaktigt sätt att använda kommunbudgeten och för kortsiktiga perspektiv gör att invånare inte får ta del av nya digitala lösningar. Det visar en rapport från Göteborgs universitet.