Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Lärare saknar boken

Lärare upplever att de har sämre koll på hur elever tänker när de löser en matteuppgift via digitala läromedel jämfört med en lärobok i matematik. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Text Tim Leffler Foto Adobestock 19 februari 2020 it i skolan

plus minus gånger delat med-tecknen.jpg

– Digitala läromedel måste förstås i ett bredare perspektiv än bara som ytterligare ett nytt verktyg. Det är något som förändrar lärarnas roll och förhållandena för lärande i klassrummet, säger Marie Utterberg Modén, matematiklärare och doktorand vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi.

För lite transparens

Skolans digitala läromedel är bland annat tänkta som individanpassade uppgifter och att lärarna ska få enklare att effektivt planera, genomföra och utvärdera lärandeaktiviteter för eleverna.

I sin studie har Marie Utterberg Modén följt sex matematiklärare i dreas arbete med att implementera olika digitala verktyg i sin matematikundervisning i årskurser 1-9. Eleverna arbetade antingen enskilt eller i grupper om två eller fyra. Som underlag för doktorsavhandlingen låg också intervjuer, workshops, gruppdiskussioner och deltagande observationer.

– Vanligtvis har lärarna kunskap om varje individuell elev och kan därmed följa den matematiska utvecklingen och anpassa undervisningen därefter. Men med det digitala läromedlet upplevde lärarna att de inte fick tillräcklig kvalitativ information om hur eleverna tänkte och vilka strategier de hade när de löste en matematikuppgift, till skillnad från traditionell undervisning med en textbok som följer ett för lärarna bekant arbetssätt.

– Lärarna hade också svårt att förstå på vilken grund eleverna blir tilldelade olika matematikuppgifter i det digitala adaptiva läromedlet eftersom det anpassar sig och automatiskt skapar nya uppgifter utan lärarens kontroll.

Dålig förståelse

Marie Utterberg Modén såg också att en del av problematiken uppstod när lärarnas uppfattning om vilken pedagogik som är bäst kom i konflikt med pedagogiken i det digitala läromedlet.

– För bästa möjliga undervisning betonade lärarna vikten av att ge eleverna möjligheter till en djup matematisk förståelse, vilket för dem betydde att undervisningen bör varieras utifrån elevernas behov och kunskapsnivå. Detta eftersom det finns olika sätt att knäcka koden och lära sig på.

– Istället upplevdes det digitala läromedlet erbjuda färre sätt att lära sig på och svårigheter att förstå uppgifterna. I vissa fall var lärarna rädda att eleverna mest fick arbeta med att förstå hur uppgiften var designad, snarare än att lära sig matematikinnehållet.

Källa: Göteborgs universitet

Senaste nytt

Dödsorsak ransomware

22 september 2020

På grund av en ransomware-attack kunde en tysk ambulans inte åka till närmsta sjukhus. Färden tog en timme extra, vilket ledde till att en patient omkom.

Osund gaming

22 september 2020

Dataspelsberoende är ett nytt diagnostiserbart beroende. Ett forskningsprojekt på Luleå universitet ska nu öka den vetenskapliga förståelsen för diagnosen. 

Sajt med API:er

21 september 2020

Dataportal.se ska förbättra Sveriges förmåga att ta tillvara data som strategisk resurs. Via den nya sajten går det att söka, hitta och utforska data och inom kort även att söka API:er.

Säkerhet i skolan

21 september 2020

KTH utbildar skolelever i it-säkerhet. Planen är att 10 000 av Sveriges grundskoleelever ska utbildas inom projektet #290CyberSecurity. 

Drönare granskar bron

18 september 2020

Nu granskas pelare, pyloner och annan betong på Öresundsbron av drönare. Tidigare genomfördes motsvarande kontroll manuellt

MS AI-tips

18 september 2020

Att utbilda medarbetarna inom AI är minst lika viktigt som att ha rätt teknik på plats. Det visar en ny undersökning från Microsoft.