Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Lärare saknar boken

Lärare upplever att de har sämre koll på hur elever tänker när de löser en matteuppgift via digitala läromedel jämfört med en lärobok i matematik. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Text Tim Leffler Foto Adobestock 19 februari 2020 it i skolan

plus minus gånger delat med-tecknen.jpg

– Digitala läromedel måste förstås i ett bredare perspektiv än bara som ytterligare ett nytt verktyg. Det är något som förändrar lärarnas roll och förhållandena för lärande i klassrummet, säger Marie Utterberg Modén, matematiklärare och doktorand vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi.

För lite transparens

Skolans digitala läromedel är bland annat tänkta som individanpassade uppgifter och att lärarna ska få enklare att effektivt planera, genomföra och utvärdera lärandeaktiviteter för eleverna.

I sin studie har Marie Utterberg Modén följt sex matematiklärare i dreas arbete med att implementera olika digitala verktyg i sin matematikundervisning i årskurser 1-9. Eleverna arbetade antingen enskilt eller i grupper om två eller fyra. Som underlag för doktorsavhandlingen låg också intervjuer, workshops, gruppdiskussioner och deltagande observationer.

– Vanligtvis har lärarna kunskap om varje individuell elev och kan därmed följa den matematiska utvecklingen och anpassa undervisningen därefter. Men med det digitala läromedlet upplevde lärarna att de inte fick tillräcklig kvalitativ information om hur eleverna tänkte och vilka strategier de hade när de löste en matematikuppgift, till skillnad från traditionell undervisning med en textbok som följer ett för lärarna bekant arbetssätt.

– Lärarna hade också svårt att förstå på vilken grund eleverna blir tilldelade olika matematikuppgifter i det digitala adaptiva läromedlet eftersom det anpassar sig och automatiskt skapar nya uppgifter utan lärarens kontroll.

Dålig förståelse

Marie Utterberg Modén såg också att en del av problematiken uppstod när lärarnas uppfattning om vilken pedagogik som är bäst kom i konflikt med pedagogiken i det digitala läromedlet.

– För bästa möjliga undervisning betonade lärarna vikten av att ge eleverna möjligheter till en djup matematisk förståelse, vilket för dem betydde att undervisningen bör varieras utifrån elevernas behov och kunskapsnivå. Detta eftersom det finns olika sätt att knäcka koden och lära sig på.

– Istället upplevdes det digitala läromedlet erbjuda färre sätt att lära sig på och svårigheter att förstå uppgifterna. I vissa fall var lärarna rädda att eleverna mest fick arbeta med att förstå hur uppgiften var designad, snarare än att lära sig matematikinnehållet.

Källa: Göteborgs universitet

Senaste nytt

Mer batteritid

7 juli 2020

En ny uppdatering av webbläsaren Google Chrome kan spara timmar av batteritid. Funktionen stänger bland annat av Javascript på flikar som för tillfället inte visas för användaren.

75 milj ton avfall

6 juli 2020

Världens befolkning kommer att kasta närmare 75 miljoner ton elektroniskt avfall 2030, vilket är 20 miljoner ton mer än vi kastade förra året. Det visar en ny forskningsrapport.

Äkta mat med blockkedja

3 juli 2020

Mat till ett värde av 300 miljarder dollar kan spåras med hjälp av blockkedja och IoT, vilket skulle innebära att livsmedelsindustrin kan spara drygt 100 miljarder dollar om året. Det visar en ny rapport.

KTH mot alzheimer

3 juli 2020

Med hjälp av molekylär AI och machine learning kan mysterierna kring alzheimer och andra hjärnsjukdomar komma närmare en lösning. Metoden ska ge en bättre bild av hjärnan än vad mikroskop ger. Det menar forskare på KTH och Karolinska Institutet.

Fejkappar på Google

2 juli 2020

Google har tagit bort 25 appar med skadlig kod som kapade inloggningsuppgifter till bland annat Facebook. Apparna har över 2,3 miljoner nedladdningar.

Coop kör obemannat

2 juli 2020

Coop testar en egenutvecklad ny tjänst för självscanning och betalning med mobilen. I höst kommer matkedjan även öppna sina första obemannade butiker.