Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Lärare saknar boken

Lärare upplever att de har sämre koll på hur elever tänker när de löser en matteuppgift via digitala läromedel jämfört med en lärobok i matematik. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Text Tim Leffler Foto Adobestock 19 februari 2020 it i skolan

plus minus gånger delat med-tecknen.jpg

– Digitala läromedel måste förstås i ett bredare perspektiv än bara som ytterligare ett nytt verktyg. Det är något som förändrar lärarnas roll och förhållandena för lärande i klassrummet, säger Marie Utterberg Modén, matematiklärare och doktorand vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi.

För lite transparens

Skolans digitala läromedel är bland annat tänkta som individanpassade uppgifter och att lärarna ska få enklare att effektivt planera, genomföra och utvärdera lärandeaktiviteter för eleverna.

I sin studie har Marie Utterberg Modén följt sex matematiklärare i dreas arbete med att implementera olika digitala verktyg i sin matematikundervisning i årskurser 1-9. Eleverna arbetade antingen enskilt eller i grupper om två eller fyra. Som underlag för doktorsavhandlingen låg också intervjuer, workshops, gruppdiskussioner och deltagande observationer.

– Vanligtvis har lärarna kunskap om varje individuell elev och kan därmed följa den matematiska utvecklingen och anpassa undervisningen därefter. Men med det digitala läromedlet upplevde lärarna att de inte fick tillräcklig kvalitativ information om hur eleverna tänkte och vilka strategier de hade när de löste en matematikuppgift, till skillnad från traditionell undervisning med en textbok som följer ett för lärarna bekant arbetssätt.

– Lärarna hade också svårt att förstå på vilken grund eleverna blir tilldelade olika matematikuppgifter i det digitala adaptiva läromedlet eftersom det anpassar sig och automatiskt skapar nya uppgifter utan lärarens kontroll.

Dålig förståelse

Marie Utterberg Modén såg också att en del av problematiken uppstod när lärarnas uppfattning om vilken pedagogik som är bäst kom i konflikt med pedagogiken i det digitala läromedlet.

– För bästa möjliga undervisning betonade lärarna vikten av att ge eleverna möjligheter till en djup matematisk förståelse, vilket för dem betydde att undervisningen bör varieras utifrån elevernas behov och kunskapsnivå. Detta eftersom det finns olika sätt att knäcka koden och lära sig på.

– Istället upplevdes det digitala läromedlet erbjuda färre sätt att lära sig på och svårigheter att förstå uppgifterna. I vissa fall var lärarna rädda att eleverna mest fick arbeta med att förstå hur uppgiften var designad, snarare än att lära sig matematikinnehållet.

Källa: Göteborgs universitet

Senaste nytt

Masstest på KTH

8 april 2020

KTH och Scilifelab skickar ut 1 000 hemtester för corona till personer i Stockholm. Med studien vill man testa möjligheterna med provtagning i hemmet, utan att belasta vården.

Hackad på Zoom

8 april 2020

I rådande coronatider är det ett extremt tryck på videomöten och därmed blir de också intressanta för hackare. Zoom har blivit utsatt för omfattande phishingattacker och fejkade domäner.

Hejdå Office

7 april 2020

Office 365 ändras till Microsoft 365 för de flesta av Microsofts abonnemang. Anledningen är att Office-paketet idag omfattar mycket mer än de traditionella programmen Word, Excel och Powerpoint, som Office-namnet ofta förknippas med.

Nya regler för drönare

7 april 2020

Från och med 1 juli 2020 kommer EU att ha nya regler för drönare. Nyheter är bland annat att all drönarflygning måste ha en ansvarig operatör, samt att fjärrpiloten som utför flygningen behöver ha rätt kompetens.

Kinas snabba återhämtning

6 april 2020

Kinas industri har redan börjat återhämta sig efter coronaviruset. Ny data visar att bland annat mjukvaru- och tjänsteföretag gått framåt. Därför ska företag inte bara reagera på krisen utan redan nu studsa tillbaka och bygga om sina portföljer. Det framkommer av en undersökning från Boston Consulting Group. 

KTH mäter gulsot

6 april 2020

Forskare vid KTH har utvecklat en både billig och träffsäker gulsotsmätare, särskilt användbar för utvecklingsländer. Genom att hålla mätaren mot huden syns det nästan omgående om bebisar har gulsot.