Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Kritik mot klassrobot

När nyhetens behag bleknar har elever med erfarenhet av humanoida robotar i klassrummet en hel del invändningar. Många är tveksamma till om robotar ska undervisa yngre elever och framhåller risken att roboten kan störa i klassrummet. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 18 november 2019 it i skolan

ledsen gul tecknad robot.jpg

– Resultatet var mycket tydligt. Elever som tidigare träffat roboten var mer kritiska till att robotar läser av och analyserar deras känslor. En trolig förklaring är att eleverna inte kände att robotens empatiska drag tillförde något till deras inlärning, vilken kanske blev tydligt då interaktionen havererade många gånger. Det kan också vara så att nyhetens behag för de erfarna eleverna falnat. De fann inte idéen om en empatisk robot i klassrummet särskilt spännande andra gången och intog därmed en kritisk ståndpunkt, säger Sofia Serholt, lektor vid Göteborgs universitet.

Klass med kontrollgrupp

Under 2015 genomförde Sofia Serholt en tre månader lång fältstudie med en empatisk humanoid robot på en mellanstadieskola i Västsverige. 46 elever i årskurs 4 till 6 deltog i studien.

Förra året återvände hon till eleverna som nu går i högstadiet för att återigen undersöka deras föreställningar av relationen elev-robot. Samtidigt hade nya ungdomar tillkommit i klassen vilket gav möjlighet att jämföra hur de olika elevgrupperna upplever en robot i klassrummet.

En av tankarna med pedagogiska robotar är att de ska bidra till att lära ut på ett engagerande sätt, samt förväntas interagera med barnen på liknande sätt som lärarna. 

– I båda grupperna var en majoritet av eleverna positiva till att ha en människoliknande robot i skolan. Eleverna kunde se sig själva prata med roboten samtidigt som den skulle kunna bistå med hjälp när eleverna ställde frågor. Å andra sidan var en majoritet av eleverna negativa till att låta roboten sätta betyg, undervisa yngre elever eller ersätta lärarna och ta beslut. 

Kloka funderingar

En majoritet av eleverna var förberedda på eventuella störningar i klassrummet på grund av roboten. Vissa elever trodde att själva förekomsten av en robot skulle kunna skapa distraktioner, medan andra spekulerade i att med bara en robot i klassrummet skulle alla elever försöka få robotens uppmärksamhet, och därmed minska möjligheten att interagera med den en och en.

En majoritet av eleverna var förberedda på eventuella störningar i klassrummet på grund av roboten.

– Eleverna var kloka i sina farhågor och funderingar. Även om vi inte kan generalisera dessa resultat till andra studier med barn och robotar gör vi bäst i att fortsätta den här utvecklingen med försiktighet tills dess att mer grundliga undersökningar av effekterna finns. Att introducera robotar i större skala skulle medföra en signifikant förändring i vad det betyder för barn att gå i skolan och genom utbildningssystemet, säger Sofia Serholt. 

Om studien

Första studien genomfördes med en robot av typ Nao. Andra studien genomförde med en robot av typ Pepper. För att Nao-roboten skulle kunna läsa av elevernas känslor utgick den framförallt ifrån deras ansiktsuttryck och röstlägen. Eleverna bar även armband som mätte hudledningsförmåga som de fick veta kunde mäta stress.

Eleverna fick även fylla i formulär och svara på frågor om upplevelsen där de bland annat fick uppge om de tyckte att roboten var empatisk gentemot dem. 

Källa: Göteborgs universitet

Senaste nytt

Krav på distansjobb

23 november 2020

Hälften av alla kvinnor mellan 30 till 49 år skulle tacka nej till ett arbete om det inte går att jobba på distans och närmare 90 procent anser att digitalisering leder till ett friare arbetsliv. Det visar en ny undersökning. 

Framtidens drönare

23 november 2020

I projektet Nordic Drone Initiative gå de nordiska länderna samman för att driva på utvecklingen av drönare. Det gäller både gods- och passagerartransporter och kan handla om luft-taxi, autonoma budtjänster och nya turistkoncept.

Appen för katten

20 november 2020

Nu finns det en app, som med hjälp av AI, översätter kattens läten. Än så länge finns 13 fraser i appens ordförråd, till exempel mata mig, jag är arg och lämna mig ifred.

Sämst på lösen

20 november 2020

Det verkar vara fortsatt svårt att komma på säkra lösenord. 123456 och 123456789 är de vanligaste lösenorden men de tar mindre än en sekund att knäcka. 

Googles djurskydd

19 november 2020

En nyutvecklad AI ska spåra tjuvskyttar i Kamerun. Genom att urskilja skottlossningar från andra ljud kan den hjälpa vakter att spåra illegal jakt. 

5G värt 260 biljoner

19 november 2020

5G kan dra in 31 000 miljarder dollar, ungefär 260 000 miljarder kronor, till it- och telekomindustrin fram till 2030. Det visar en ny studie från Ericsson.