Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

Kritik mot klassrobot

ledsen gul tecknad robot.jpg

När nyhetens behag bleknar har elever med erfarenhet av humanoida robotar i klassrummet en hel del invändningar. Många är tveksamma till om robotar ska undervisa yngre elever och framhåller risken att roboten kan störa i klassrummet. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.

– Resultatet var mycket tydligt. Elever som tidigare träffat roboten var mer kritiska till att robotar läser av och analyserar deras känslor. En trolig förklaring är att eleverna inte kände att robotens empatiska drag tillförde något till deras inlärning, vilken kanske blev tydligt då interaktionen havererade många gånger. Det kan också vara så att nyhetens behag för de erfarna eleverna falnat. De fann inte idéen om en empatisk robot i klassrummet särskilt spännande andra gången och intog därmed en kritisk ståndpunkt, säger Sofia Serholt, lektor vid Göteborgs universitet.

Klass med kontrollgrupp

Under 2015 genomförde Sofia Serholt en tre månader lång fältstudie med en empatisk humanoid robot på en mellanstadieskola i Västsverige. 46 elever i årskurs 4 till 6 deltog i studien.

Förra året återvände hon till eleverna som nu går i högstadiet för att återigen undersöka deras föreställningar av relationen elev-robot. Samtidigt hade nya ungdomar tillkommit i klassen vilket gav möjlighet att jämföra hur de olika elevgrupperna upplever en robot i klassrummet.

En av tankarna med pedagogiska robotar är att de ska bidra till att lära ut på ett engagerande sätt, samt förväntas interagera med barnen på liknande sätt som lärarna. 

– I båda grupperna var en majoritet av eleverna positiva till att ha en människoliknande robot i skolan. Eleverna kunde se sig själva prata med roboten samtidigt som den skulle kunna bistå med hjälp när eleverna ställde frågor. Å andra sidan var en majoritet av eleverna negativa till att låta roboten sätta betyg, undervisa yngre elever eller ersätta lärarna och ta beslut. 

Kloka funderingar

En majoritet av eleverna var förberedda på eventuella störningar i klassrummet på grund av roboten. Vissa elever trodde att själva förekomsten av en robot skulle kunna skapa distraktioner, medan andra spekulerade i att med bara en robot i klassrummet skulle alla elever försöka få robotens uppmärksamhet, och därmed minska möjligheten att interagera med den en och en.

En majoritet av eleverna var förberedda på eventuella störningar i klassrummet på grund av roboten.

– Eleverna var kloka i sina farhågor och funderingar. Även om vi inte kan generalisera dessa resultat till andra studier med barn och robotar gör vi bäst i att fortsätta den här utvecklingen med försiktighet tills dess att mer grundliga undersökningar av effekterna finns. Att introducera robotar i större skala skulle medföra en signifikant förändring i vad det betyder för barn att gå i skolan och genom utbildningssystemet, säger Sofia Serholt. 

Om studien

Första studien genomfördes med en robot av typ Nao. Andra studien genomförde med en robot av typ Pepper. För att Nao-roboten skulle kunna läsa av elevernas känslor utgick den framförallt ifrån deras ansiktsuttryck och röstlägen. Eleverna bar även armband som mätte hudledningsförmåga som de fick veta kunde mäta stress.

Eleverna fick även fylla i formulär och svara på frågor om upplevelsen där de bland annat fick uppge om de tyckte att roboten var empatisk gentemot dem. 

Källa: Göteborgs universitet

18 november 2019 Reporter anne hammarskjöld it i skolan Foto adobestock

Senaste nytt

Vaccinpass med öppen källkod

6 maj 2021

Öppen källkod kan bli nyckeln till Sveriges vaccinationsbevis som kommer ingå i tjänsten Gröna beviset. Nu hoppas DIGG att ett Hack for Sweden-event kan hjälpa till att hitta lösningar för en svensk e-legitimation.

Trump startar egen plattform

5 maj 2021

När Donald Trump kastades ut från Twitter och Facebook sades det att han skulle komma tillbaka med en egen sociala mediekanal. Nu lanseras From the Desk of Donald J Trump. I samma veva har Facebook beslutat att ex-presidenten inte får tillbaka sitt konto på plattformen.

Fertilitetsappar följer inte GDPR

5 maj 2021

Graviditetsappar delar information om kvinnornas hälsa och sexliv utan deras medgivande och nu efterlyser forskare från bland annat Umeå universitet en bättre hantering av datan i enlighet med GDPR.

Hemleverans av drönare hyllas

4 maj 2021

För första gången får drönare beröm när privatpersoner svarar på frågor om hur de upplever att leveransen har fungerat när varorna kommer hem till dem med hjälp av en drönare. Det visar en undersökning från USA.

Robot städar huvudstadens gator

4 maj 2021

Roboten Free städar gatorna i Helsingfors under kvällar och nätter. Free ingår i ett pilotprojekt och rör sig i upp till sex kilometer i timmen, och säkerheten ska vara god ska varken kunna köra in i gående eller andra mötande föremål. 

Digital fritidsgård med Vinnova

3 maj 2021

Umeå satsar på en digital fritidsgård för kommunens unga. Tillsammans med startups, som ingår i det Vinnova-finansierade nätverket Ignite Public, hoppas kommunen på en plattform som ska utvecklas i samarbete med ungdomar och fritidsledare.