Så förändrar IoT skolan

Forskaren Jan Hylén ser över möjligheterna med IoT i skolan, ett tidigare outforskat område. Hans arbetsgrupp tittar bland annat på hur man kan mäta och följa elevers lärande för att ge mer individuell hjälp och minska betydelsen av enstaka prov. 

– Frågar man skolpersonal varför de vill ha IoT och vad de ska använda det till så handlar det ofta om administrativa saker. De vill förenkla och automatisera processer som närvarohantering och liknande. Vi vill i vårt nya projekt försöka vara lite mer visionära, lyfta blicken och komma närmare undervisning och lärandet, säger forskaren Jan Hylén. 

Kan du ge något exempel?

– Ett exempel kan vara att mäta och följa elevers lärande. På så sätt skulle vi kunna minska betydelsen av nationella proven eller andra enstaka provtillfällen och få en mycket bättre bild av elevernas kunskaper. Vi skulle kunna ge snabbare feedback och därmed mer individuell hjälp och stöd. Det finns mycket att vinna.

Och hur ska vi få skolpersonalen att bli mer visionära?

– För det första så är det en kunskapsfråga. Man måste förstå vad tekniken innebär och vad den kan göra. Vi måste även jobba gemensamt och utgå ifrån behov istället för att utgå ifrån teknik. Fundera först över vad som skulle behöva förändras i skolan, och titta sen på vilka tekniker som kan vara lämpliga för det. Det blir lite bakåtvänt om man börjar med tekniken.

Hur ser tidigare forskning ut på området?

– Det finns ingen forskning kring IoT och skola. Mycket forskning finns kring den tekniska biten, men inget som rör just lärande och skolan. Så det känns spännande att vara en pionjär i sammanhanget.

Men det måste finnas en hel del juridiska aspekter med IoT i ett skolsammanhang, eller?

– Absolut. I vårt projekt har vi anlitat en skoljurist som har fått titta på och bedöma en del olika case. Framförallt har det handlar om GDPR-frågor, som exempelvis vilken typ av data får man samla in? Och hur bör man lagra datan? Det kommer en rapport snart med en del ingångar kring hur man bör tänka på de här frågorna.

– IoT kan ju annars ha fysiska risker med sig. Uppkopplade trafiksystem som havererar kan leda till krockar exempelvis. Men i skolan är de aspekterna relativt små, det känns långsökt att tro att någon vill hacka en sensor i en kemisal. Så i skolan handlar det mer om mer vilken data vi får samla in och vilken data vågar vi spara och lagra.

Hur har skolan utvecklas med hjälp av IoT om tre år?

– Om tre år har vi bättre kunskap om hur tekniken fungerar och vad den innebär. Det gäller allt från politiker till lärare. Flera behöver känna till att det redan samlas in massa data via de digitala verktyg vi använder, och att den just nu bara finns hos de amerikanska storbolagen. Data som vi som skolforskare, skolpolitiker och skolpersonal skulle behöva ha tillgång till. Idag betalar vi medan någon annan samlar in datan. Där hoppas jag på en förändring.

– Jag hoppas också att vi kan använda sensorer i läroverktyget för att mer frekvent följa elevers lärande. Det skulle minska behovet av prov vid enstaka tillfällen där ens betyg kan försämras drastiskt. Istället följer man eleverna successivt, ger feedback och får mer rättvisande bild av vad eleverna kan och inte kan.

24 september 2019Uppdaterad 2 oktober 2023Reporter Fredrik Adolfssonit i skolanFoto Fredrik Kron, Adobestock

Voisters nyhetsbrev

Allt om digitalisering, branschens insikter och smartare teknik.

Rekommenderad läsning

Stäng