Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Så förändrar IoT skolan

Forskaren Jan Hylén ser över möjligheterna med IoT i skolan, ett tidigare outforskat område. Hans arbetsgrupp tittar bland annat på hur man kan mäta och följa elevers lärande för att ge mer individuell hjälp och minska betydelsen av enstaka prov. 

Text Fredrik Adolfsson Foto Fredrik Kron, Adobestock 24 september 2019 it i skolan

– Frågar man skolpersonal varför de vill ha IoT och vad de ska använda det till så handlar det ofta om administrativa saker. De vill förenkla och automatisera processer som närvarohantering och liknande. Vi vill i vårt nya projekt försöka vara lite mer visionära, lyfta blicken och komma närmare undervisning och lärandet, säger forskaren Jan Hylén. 

Kan du ge något exempel?

– Ett exempel kan vara att mäta och följa elevers lärande. På så sätt skulle vi kunna minska betydelsen av nationella proven eller andra enstaka provtillfällen och få en mycket bättre bild av elevernas kunskaper. Vi skulle kunna ge snabbare feedback och därmed mer individuell hjälp och stöd. Det finns mycket att vinna.

Och hur ska vi få skolpersonalen att bli mer visionära?

– För det första så är det en kunskapsfråga. Man måste förstå vad tekniken innebär och vad den kan göra. Vi måste även jobba gemensamt och utgå ifrån behov istället för att utgå ifrån teknik. Fundera först över vad som skulle behöva förändras i skolan, och titta sen på vilka tekniker som kan vara lämpliga för det. Det blir lite bakåtvänt om man börjar med tekniken.

Hur ser tidigare forskning ut på området?

– Det finns ingen forskning kring IoT och skola. Mycket forskning finns kring den tekniska biten, men inget som rör just lärande och skolan. Så det känns spännande att vara en pionjär i sammanhanget.

Men det måste finnas en hel del juridiska aspekter med IoT i ett skolsammanhang, eller?

– Absolut. I vårt projekt har vi anlitat en skoljurist som har fått titta på och bedöma en del olika case. Framförallt har det handlar om GDPR-frågor, som exempelvis vilken typ av data får man samla in? Och hur bör man lagra datan? Det kommer en rapport snart med en del ingångar kring hur man bör tänka på de här frågorna.

– IoT kan ju annars ha fysiska risker med sig. Uppkopplade trafiksystem som havererar kan leda till krockar exempelvis. Men i skolan är de aspekterna relativt små, det känns långsökt att tro att någon vill hacka en sensor i en kemisal. Så i skolan handlar det mer om mer vilken data vi får samla in och vilken data vågar vi spara och lagra.

Hur har skolan utvecklas med hjälp av IoT om tre år?

– Om tre år har vi bättre kunskap om hur tekniken fungerar och vad den innebär. Det gäller allt från politiker till lärare. Flera behöver känna till att det redan samlas in massa data via de digitala verktyg vi använder, och att den just nu bara finns hos de amerikanska storbolagen. Data som vi som skolforskare, skolpolitiker och skolpersonal skulle behöva ha tillgång till. Idag betalar vi medan någon annan samlar in datan. Där hoppas jag på en förändring.

– Jag hoppas också att vi kan använda sensorer i läroverktyget för att mer frekvent följa elevers lärande. Det skulle minska behovet av prov vid enstaka tillfällen där ens betyg kan försämras drastiskt. Istället följer man eleverna successivt, ger feedback och får mer rättvisande bild av vad eleverna kan och inte kan.

Läs även

Bada smart i (Troll)hettan

Rekommenderad läsning

flicka tittar i en kamera, bild från sidan.jpg
video

Mot en skapande förskola

16 apr 2019 it i skolan

För en lyckad digitalisering i förskolan är det avgörande att pedagogerna är engagerade och låter barnen skapa. Då kan barnen ta sin kreativitet med sig hem och risken minskar att plattor blir till digitala barnvakter, menar didaktikforskaren Susanne Kjällander.

fyra barn på mjuk filt.jpg
video

Master för framtidens skola

1 jul 2019 it i skolan

Linnéuniversitetet startar en masterutbildning där både teknik- och pedagogikintresserade ska kunna utveckla sina färdigheter. Förhoppningen är att utbilda personer för både företag och skolor som kan föra digitaliseringen framåt. 

skolflicka-med-lunchbricka.jpg
video

Smartare skola med sensorer

10 jul 2019 it i skolan

Ofta har digitaliseringsprojekt i skolan fokuserat på effektivare administration. Nu tittar Rise på möjligheter, att via sensorer och IoT, hjälpa skolan att lösa sina kärnuppgifter och samtidigt bidra till ökad hållbarhet.

skola-pennor-apple.jpg

Rise driver skolans IoT

16 maj 2019 it i skolan

IoT hubb skola är ett samarbete mellan Rise, nio skolhuvudmän, två teknikpartners och Stockholms universitet. Projektet ska öka förståelsen för hur IoT kan användas för att samla data som på olika sätt utvecklar skolan som en god lärmiljö.

bok uppslagen över äpple.jpg

Uppgraderad utbildning

25 nov 2019 it i skolan

Med stöd från Vetenskapsrådet kan tio svenska lärosäten nu utveckla arbetet med att stärka lärarutbildares förmåga att undervisa kring digitala teknologier. Investeringen i forskarskolan Upgrade ligger väl i led med regeringens strategi för skolans digitalisering.

flicka hänger i ett rep och tittar i kameran och ler.jpg
video

Mer moln i Lund

4 sep 2019 it i skolan

Rätt tekniska förutsättningar kombinerat med ett molnbaserat lärande har varit Lunds recept för att bygga en skola för framtiden. Det menar Viveca Dahl, utbildningschef i Lunds kommun.

universitet-960640.jpg
video

CIO:er stärker högskolan

30 okt 2019 it i skolan

För att stödja varandra i den digitala utvecklingen på universitet och högskolor startades nätverket ITCF. Samarbetet underlättade vid införandet av GDPR och framöver väntar nya utmaningar, som hantering av forskningsdata och molntjänster.  

surfplatta skola.jpg

Fler plattor och färre katedrar

14 feb 2017 it i skolan

Glöm hästskoformade bänkrader och en bastant kateder vid svarta tavlan. It i skolan revolutionerar inte bara det fysiska klassrummet utan också sättet att kommunicera.

tre-barn-som-skrattar-tillsammans.jpg

Appar glömmer barnen

13 nov 2018 it i skolan

Lärare i förskolan använder ofta plattor och appar som ersättning för traditionella aktiviteter. Men barnen lär sig i första hand att spela och tar inte till sig det pedagogiska innehållet, visar en avhandling vid Göteborgs universitet.