Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Miljoner till AI-forskning

Med ett nystartat AI-center vill Institutet för framtidsstudier öka kunskaperna om AI, artificiell intelligens, och autonoma system påverkar samhället, beteenden och arbetsmarknad. Forskningen stöds av Wallenbergstiftelserna med sex miljoner kronor.

Text anne hammarskjöld Foto mostphotos 30 september 2019 digit

barn sitter och gungar på häst i lekbark.jpg

– Det finns för lite empirisk forskning om hur AI påverkar människan i bred mening. Många har åsikter om AI, men på väldigt svag grund. Vi vet inte hur världen konkret förändras när allt fler system blir självlärande, säger Pontus Strimling, forskningsledare på Institutet för framtidsstudier, IFFS.

Smygstartad satsning

IFFS har just fått stöd med sex miljoner kronor från Wallenbergstiftelserna, WASP-HS, för att utveckla ett vetenskapligt ramverk för förutsägelser om hur system byggda på självlärd maskinell intelligens sprids i olika befolkningsgrupper och möjliga sociala och etiska konsekvenserna.

– Med de nya pengarna gör vi en satsning som smygstartade vid årsskiftet och vi kan redan offentliggöra flera databaserade forskningsresultat. Till exempel vilken sorts värderingar som präglar anställda i AI-företag eller vilka kulturella skillnader som ligger bakom hur AI-intresset sprids i olika delar av världen.

Tre tunga frågor

Det nya centret kommer i första hand att studera hur AI-användningen sprids geografiskt, demografiskt och ekonomisk men även hur normer, beteenden och sociala relationer påverkas av de AI-applikationer som sprids snabbast samt vilka möjligheter som finns att, i institutionell och teknisk mening, kontrollera AI.

– Vi är förstås jätteglada för detta anslag som gör det möjligt att bygga ut vår forskning om AI:s samhälleliga konsekvenser. Det räcker inte att ingenjörer och datavetare forskar om AI, även humanister och samhällsvetare måste involveras då utvecklingen reser svåra etiska, politiska och juridiska problem och frågor om hur arbetslivet och samhället bör organiseras, avslutar Gustaf Arrhenius, vd på Institutet för framtidsstudier.

Källa: Institutet för framtidsstudier

Läs även

Stressa ned med AI

Senaste nytt

Första levande roboten

24 januari 2020

Små robotar gjorda på celler från en groda och som rör sig själva efter en datorgjord evolutionär design. Det är resultatet av ny forskning från University of Vermont.

Betala med handen

24 januari 2020

Amazon har planer på att låta kunder betala sina inköp genom att scanna handflatorna. Betalningssättet kan komma att användas både i deras egna butiker och på andra ställen.

Hålen i Tor

23 januari 2020

Två forskare på Karlstad universitet har hittat säkerhetshål i anonymitetsnätverket Tor. Bristerna är åtgärdade på kort sikt och nu forskar de båda på nya, mer långsiktiga typer av skydd. 

Stark tillväxt 2020

23 januari 2020

Försäljningen av datorer, surfplattor och mobiltelefoner kommer att öka med 0,9 procent och uppgå till 2,16 miljarder enheter 2020. En anledning till det är en växande mobilmarknad, delvis beroende på 5G-inträdet.

Davos om cyberhot

22 januari 2020

Teknikjättar som utmanas politiskt, en ökad rädsla för cyberhot och minskad närvaro på sociala medier. Det är några av resultaten när globala företagsledare i Davos delar sin uppfattning om utvecklingen i världen. 

Google vill reglera AI

21 januari 2020

Chefen för Googles moderbolag Alphabet, Sundar Pichai, vill se en reglering för AI-tekniken. Det skriver han i en debattartikel i Financial Times.