Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Miljoner till AI-forskning

Med ett nystartat AI-center vill Institutet för framtidsstudier öka kunskaperna om AI, artificiell intelligens, och autonoma system påverkar samhället, beteenden och arbetsmarknad. Forskningen stöds av Wallenbergstiftelserna med sex miljoner kronor.

Text anne hammarskjöld Foto mostphotos 30 september 2019 digit

barn sitter och gungar på häst i lekbark.jpg

– Det finns för lite empirisk forskning om hur AI påverkar människan i bred mening. Många har åsikter om AI, men på väldigt svag grund. Vi vet inte hur världen konkret förändras när allt fler system blir självlärande, säger Pontus Strimling, forskningsledare på Institutet för framtidsstudier, IFFS.

Smygstartad satsning

IFFS har just fått stöd med sex miljoner kronor från Wallenbergstiftelserna, WASP-HS, för att utveckla ett vetenskapligt ramverk för förutsägelser om hur system byggda på självlärd maskinell intelligens sprids i olika befolkningsgrupper och möjliga sociala och etiska konsekvenserna.

– Med de nya pengarna gör vi en satsning som smygstartade vid årsskiftet och vi kan redan offentliggöra flera databaserade forskningsresultat. Till exempel vilken sorts värderingar som präglar anställda i AI-företag eller vilka kulturella skillnader som ligger bakom hur AI-intresset sprids i olika delar av världen.

Tre tunga frågor

Det nya centret kommer i första hand att studera hur AI-användningen sprids geografiskt, demografiskt och ekonomisk men även hur normer, beteenden och sociala relationer påverkas av de AI-applikationer som sprids snabbast samt vilka möjligheter som finns att, i institutionell och teknisk mening, kontrollera AI.

– Vi är förstås jätteglada för detta anslag som gör det möjligt att bygga ut vår forskning om AI:s samhälleliga konsekvenser. Det räcker inte att ingenjörer och datavetare forskar om AI, även humanister och samhällsvetare måste involveras då utvecklingen reser svåra etiska, politiska och juridiska problem och frågor om hur arbetslivet och samhället bör organiseras, avslutar Gustaf Arrhenius, vd på Institutet för framtidsstudier.

Källa: Institutet för framtidsstudier

Senaste nytt

Mer batteritid

7 juli 2020

En ny uppdatering av webbläsaren Google Chrome kan spara timmar av batteritid. Funktionen stänger bland annat av Javascript på flikar som för tillfället inte visas för användaren.

75 milj ton avfall

6 juli 2020

Världens befolkning kommer att kasta närmare 75 miljoner ton elektroniskt avfall 2030, vilket är 20 miljoner ton mer än vi kastade förra året. Det visar en ny forskningsrapport.

Äkta mat med blockkedja

3 juli 2020

Mat till ett värde av 300 miljarder dollar kan spåras med hjälp av blockkedja och IoT, vilket skulle innebära att livsmedelsindustrin kan spara drygt 100 miljarder dollar om året. Det visar en ny rapport.

KTH mot alzheimer

3 juli 2020

Med hjälp av molekylär AI och machine learning kan mysterierna kring alzheimer och andra hjärnsjukdomar komma närmare en lösning. Metoden ska ge en bättre bild av hjärnan än vad mikroskop ger. Det menar forskare på KTH och Karolinska Institutet.

Fejkappar på Google

2 juli 2020

Google har tagit bort 25 appar med skadlig kod som kapade inloggningsuppgifter till bland annat Facebook. Apparna har över 2,3 miljoner nedladdningar.

Coop kör obemannat

2 juli 2020

Coop testar en egenutvecklad ny tjänst för självscanning och betalning med mobilen. I höst kommer matkedjan även öppna sina första obemannade butiker.