Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Sensor för bättre luft

På Chalmers har man utvecklat små sensorer som kan monteras på lyktstolpar och därifrån mäta luftkvaliteten. Tidigare har man oftast mätt luftens kaliber av större och dyrare mätstationer.

Text Fredrik Adolfsson Foto Adobestock 14 juni 2019 digit

lampa960640.jpg

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) så dör varje år minst sju miljoner människor för tidigt på grund av förorenad luft. Det gör den till vår enskilt största miljörelaterade hälsorisk. Men nu kan snart luftens kvalitet mätas i varje gathörn.

– Med tanke på att luftföroreningar är ett globalt hälsoproblem känns det verkligen bra att kunna bidra med kunskap som kan leda till en bättre miljö. Med hjälp av små, portabla sensorer blir det både enklare och billigare att med hög precision mäta hälsofarliga utsläpp, säger chalmersforskaren Irem Tanyeli.

Irem Tanyeli har varit med i utvecklingen av sensorn och tillsammans med forskningsledaren Christoph Langhammer, även han från Chalmers, har de samarbetat med Göteborgsföretaget Insplorion.

– Det här är ett bra exempel på hur en högskola och ett företag kan samarbeta. Båda parter bidrar med sin expertis för att få fram en ny produkt som kan bidra till ett mer hållbart samhälle, säger Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers.

Bygger på plasmoner

Nanonsensorn upptäcker väldigt låga koncentrationer av kvävedioxid, som mestadels kommer från fordonsavgaser. Tekniken att mäta bygger på det optiska fenomenet plasmoner, som kommer till när nanopartiklar av metall blir lysta på och fångar upp ljus av en viss våglängd.

Kvävedioxidsensorerna har börjat testas på vissa ställen i Västsverige. I ett innovationsprojekt av Göteborgs stad så sker mätningar på köpcentrumet Nordstans tak.

– För oss vore det väldigt användbart med luftkvalitetsensorer som är billiga, enkla och flexibla – samtidigt som de är pålitliga. Vi har referensinstrument som mäter med hög noggrannhet, men dessa är betydligt större och dyrare, och det vore mycket användbart att kunna kompletteringsmäta på många olika platser och se hur luftkvaliteten varierar i realtid, säger forskaren Jenny Lindén på IVL, Svenska Miljöinstitutet.

Och arbetet i Göteborg är långtifrån slut här.

– Vi ska sätta upp mätstationer längs med arbetet vid Västlänken. Det blir fyra sensorlådor som ska sitta i olika vindriktningar. Förhoppningen är att vi på sikt ska kunna upptäcka om det blir för höga luftföroreningshalter och att den informationen kan kopplas till ett varningssystem. Idag finns aktiva varningssystem för både buller och vibrationer, men inte för luftkvalitet. Därför är det viktigt att hitta sensorer som håller måttet, säger Jenny Lindén.

Forskningsarbetet har fått hjälp med finansiering från Mistra innovation.

Källa: Chalmers 

Senaste nytt

Polisen granskas

24 juni 2019

Datainspektionen har inlett en granskning av Polisen och Ekobrottsmyndigheten och om de båda brottsbekämpande myndigheterna har rutiner för att upptäcka, rapportera och hantera personuppgiftsincidenter.

Revolution i cellforskning

24 juni 2019

Ett vanligt problem när celler undersöks är att den optiska pincetten skadar cellen. Nu kan svensk forskning lösa det här genom en ny typ av kraft, som minskar pincettens ljusanvändning.

ABB breddar bilden

20 juni 2019

När teknikindustrin ska illustreras syns oftast män på bilderna. Det vill ABB göra något åt och ansluter sig därför till Teknikföretagens bildbank Bredda Bilden.

Så säkras företaget

20 juni 2019

Företag lägger allt större del av sin it-budget på cybersäkerhet, men vad effekten blir glöms för ofta bort. För att lyckas måste säkerhet vara en del av affärsstrategin, riskhanteringen och i beslutsfattandet. Detta framkommer i en ny undersökning gjord av PwC.

Trafikverkets 20 åtgärder

19 juni 2019

Trafikverket presenterar 20 insatser för ett mer automatiserat och smart vägtransportsystem. Åtgärderna ska genomföras under fem år och några av dem är autonoma bussar på landsväg samt snöskottande robotar.

Politiker utan AI-koll

19 juni 2019

AI-utvecklingen bidrar till en omfördelning av arbete där människors sysslor blir mer kognitivt krävande. Därför måste politiker ta ett helhetsgrepp kring framtidens arbetsmarknad och lärande. Det menar forskaren Joakim Wernberg i rapporten Människor, maskiner och framtidens arbete.