Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Världens snabbaste sensor

En optisk nanosensor inkapslad i ett plastmaterial kan vara lösningen för framtidens vätgasbilar. Det är forskare vid Chalmers tekniska högskola som har tagit fram sensorn som även efterfrågas av elnätsbranschen, kemi- och kärnkraftsindustrin och även ska kunna bidra till förbättrad medicinsk diagnostik.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 17 april 2019 digit

lite av en röd bil syns på en strand.jpg

– Vi har inte bara tagit fram världens snabbaste vätgassensor, utan också en sensor som är stabil över tid och inte avaktiveras. Till skillnad från dagens vätgassensorer behöver den här inte kalibreras om lika ofta, eftersom den skyddas av plasten, säger Ferry Nugroho, forskare på institutionen för fysik på Chalmers tekniska högskola.

Den efterlängtade upptäckten är en optisk nanosensor inkapslad i ett plastmaterial. Sensorn bygger på ett optiskt fenomen, plasmoner, som uppstår när nanopartiklar av metall blir belysta och fångar upp ljus av en viss våglängd. Sensorn ändrar helt enkelt färg när mängden vätgas i omgivningen förändras.

Det känns fantastiskt att kunna presentera en sensor som förhoppningsvis ska vara en del i vätgasbilens stora genombrott.

Effektiv barriär

Att detektera vätgas är utmanande på många sätt. Gasen är osynlig, luktfri, flyktig och extremt brandfarlig. Det krävs bara fyra procent väte i luften för det ska bildas knallgas som kan antändas vid minsta gnista. För att framtidens vätgasbilar och infrastrukturen kring dessa ska bli tillräckligt säker, måste man kunna detektera ytterst små mängder vätgas i luften. Sensorerna måste därför vara snabba så att läckor ska kunna åtgärdas innan det uppstår en brand.

Plasten runt den lilla sensorn är inte bara ett skydd, utan en nyckelkomponent. Den ökar sensorns hastighet och underlättar för vätgasmolekyler att passera in i metallpartiklarna där den detekteras. Samtidigt fungerar plasten som en effektiv barriär mot omgivningen eftersom inga andra molekyler släpps igenom.

Högt ställda krav

Sensorn kan därför arbeta både supereffektivt och ostört. Den gör att den klarar fordonsindustrins högt ställda framtida krav för tillämpning i vätgasbilar: att kunna detektera 0,1 procent väte i luft på mindre än en sekund.

– Det känns fantastiskt att kunna presentera en sensor som förhoppningsvis ska vara en del i vätgasbilens stora genombrott. Intresset som vi ser i bränslecellsbranschen är motiverande, säger Christoph Langhammer, biträdande professor på institutionen för fysik på Chalmers.

3D-printning

Även om siktet främst är inställt på att använda vätgas som energibärare, finns det också andra möjligheter som öppnas. Högeffektiva vätgassensorer efterfrågas inom elnätsbranschen och kemi- och kärnkraftsindustrin, men kan också bidra till att förbättra medicinsk diagnostik.

På sikt är förhoppningen att sensorn ska kunna serietillverkas på ett effektivt sätt, till exempel med hjälp av 3D.

Källa: Chalmers tekniska högskola

Senaste nytt

Ny polisgranskning

26 februari 2020

Polisen har skickat ut felaktiga utdrag ur sitt belastningsregister. Nu ska Datainspektionen reda ut händelsen och se över vilka åtgärder som myndigheten tagit. 

AI hittar antibiotika

26 februari 2020

Under några dagar analyserade en AI hela 100 miljoner kemiska sammansättningar. Tack vare tekniken har forskare vid MIT nu hittat ett preparat som kan ta kål på 35 livsfarliga bakterier.

Gratis skydd på nätet

25 februari 2020

It-relaterade brott är den kategori i Sverige som ökar mest. Gratistjänsten skyddad.se ger tips och råd åt både företag och privatpersoner hur de kan skydda sig mot diverse it-bedrägerier.

Stopp för laglös AI

25 februari 2020

Från beslutsstöd för läkare till avancerade vapensystem finns det många möjligheter och farhågor kring utvecklingen av AI. Med stöd från Vinnova arbetar nu en grupp forskare kring ett verktyg som ska säkra att ny AI följer viktiga lagar och förordningar.

Miljoner till kommuner

24 februari 2020

För att stärka användningen av tekniska hjälpmedel inom äldreomsorgen ska tio modellkommuner under tre år fokusera på lösningar som kan spridas vidare. Under våren kommer de tio kommunerna att utses.

AI mot bröstcancer

24 februari 2020

Ett forskarteam på Karolinska universitetssjukhuset ska utveckla ett AI-system för att utveckla bilddiagnostiken inom bröstcancer. Forskningen görs möjlig via ett anslag på 20 miljoner kronor.