Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Kvantdator i molnet

Nu tar världen de första stegen in i en andra kvantrevolution när tio partners från akademi och industri i fem EU-länder samarbetar för att på tre år bygga en högpresterande kvantdator och göra den tillgänglig i molnet. Chalmers bidrar med expertis i projektet Open Super Q.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 31 oktober 2018 digit

kvantdator-i-molnet.jpg

Datorernas professor Kalkyl

En klassisk pc eller superdator består i princip av två komponenter: ett minne och en logisk enhet. Minnet består av celler som kan anta värdet 0 eller 1, och den logiska enheten kan skriva och läsa nollor och ettor till och från minnet på order av ett program. Detta program är lagrat i minnet och kan förändras under beräkningens gång.

Kvantdatorn består i princip av ett enda minnesregister som kan liknas vid vattenytan på en sjö, och programmet vid vindstötar som river upp vågor och skapar komplicerade interferensmönster. Dessa mönster innehåller all information om hur vågorna skapades och utvecklades. Det är informationen i detta mönster av kvantvågor som utnyttjas för beräkningar med kvantdatorer. 

En kvantdator kan lösa problem och göra beräkningar som är omöjliga för en vanlig dator. Till exempel strukturen hos en molekyl eller magnetismen i ett material. Kvantdatorns överlägsenhet när det gäller att beräkna materiens egenskaper på mikroskopisk nivå är just nu en av de viktigaste drivkrafterna för att bygga användbara kvantdatorer. 

Källa: Wikipedia

– Att bygga en kvantdator med hundra bitar är en mycket ambitiös och svår uppgift. Genom att gå ihop i Europa och bidra med vår respektive kompetens kommer det att bli lättare, säger Jonas Bylander, docent vid Chalmers kvantteknologilaboratorium och en av huvudforskarna i Open Super Q, i ett pressmeddelande.

Öppen för alla 

Projektet Open Super Q, an Open Superconducting Quantum Computer, är ett av 20 beviljade projekt i EU:s nya flaggskeppsinitiativ inom kvantteknologi. Chalmers bidrar med djuplodande expertis kring kvantdatorns grundläggande byggstenar i EU:s hittills största forskningssatsning med en budget på tio miljarder kronor.

Open Super Q är unik bland annat genom att kvantdatorn kommer att vara helt öppen att använda även för externa grupper, via molnet eller på plats i superdatorcentrumet i Jülich, Tyskland, där systemet kommer att vara fysiskt placerat. Förhoppningen är att öppenheten kommer att ge rejäl skjuts för kvantteknologins tidiga användare och även bidra till att utbilda nästa generations kvantforskare, utvecklare och användare.

100 kvantbitar

Om forskarna får kvantdatorns hundra kvantbitar att samarbeta väl kommer den att kunna lösa problem som ligger långt utom räckhåll för dagens bästa superdatorer. Open Super Q-datorn designas för att kunna lösa alla möjliga typer av problem, men projektet kommer särskilt att satsa på att demonstrera tillämpningar inom kvantkemi, optimering och maskinlärning.

Chalmers bidrar till projektet både experimentellt och teoretiskt. Den största uppgiften är att bygga och tillhandahålla de supraledande kretsar, kvantbitarna, som utgör basen i kvantdatorn. Förutom Chalmers ingår forskargrupper från Schweiz, Tyskland, Spanien och Finland samt företag som levererar högteknologisk utrustning. Projektet koordineras av Saarlands universitet i Tyskland.

Open Super Q finansieras via EU:s nuvarande ramprogram för forskning, Horizon 2020, och kommer i ett första skede att löpa under tre år.

Senaste nytt

App hittar alzheimer

26 februari 2021

Karolinska universitetssjukhuset har varit med och utvecklat ett verktyg en app för snabbare demens- och alzheimer-diagnostik. Förhoppningen är att upptäcka sjukdomsförloppet tidigare.  

Boom för robotar

26 februari 2021

Coronapandemin har lett till en ökad efterfrågan på servicerobotar. Försäljningen gick upp med 24 procent under 2020 och kommer fortsätta öka 2021.

AI bättre än en student

25 februari 2021

En AI, utvecklad av Elon Musks bolag OpenAI, fick i bättre betyg än några av studenterna, som skrev samma uppsats. Dessutom var AI:n betydligt snabbare än alla studenterna på att färdigställa sin text.

126 000 hot/minut

25 februari 2021

Under 2020 skedde 62,6 miljarder cyberhot, det vill säga 126 000 hot per minut. Det är en ökning med 20 procent jämfört med 2019 som bland annat beror på att många har arbetat hemifrån och att hemmanätverken inte håller tillräcklig säkerhetsnivå.

Nyheter i Word

25 februari 2021

Snart kommer en AI att föreslå vilket ord du ska skriva när du arbetar i Word och Outlook. Funktionen finns sedan tidigare hos Google och nu gör Microsoft en AI-lansering.

Tysta attacker

24 februari 2021

Bedragare tenderar att gå från storskaliga attacker mot företag till mindre bedrägerier som drabbar många. Små, tysta attacker går lättare under radarn och de som drabbas kanske inte ens upptäcker förlusten.