Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Kritik mot Trelleborg

Användningen av automatiserat beslutsfattande har fått stort genomslag i hela Europa. I många fall kan de gynna medborgarna, men tillämpningen skapar också risker för ökad övervakning. En ny rapport använder Trelleborgs försörjningsstöd som exempel på lösning som strider mot lagen.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 5 februari 2019 digit

gulliga-hus-i-trelleborg.jpg

I rapporten Automating Society – Taking Stock of Automated Decision-Making in the EU utvärderar den tyska organisationen AlgorithmWatch samt Bertelsmann Stiftung för första gången olika modeller för automatiserat beslutfattande.

Rapporten innehåller drygt 60 exempel från 12 länder samt en översikt över de relevanta aktörerna i processen och de aktuella politiska debatterna kring automatiserat beslutsfattande.

– Denna rapport visar att vi inte längre kan tänka på problem kring algoritmer och automatiserat beslutsfattande som något som ligger långt borta från oss i Norden. Vi lever i en vardag där beslut om välfärd och ekonomi alltmer delegeras till maskiner, ibland i strid mot befintlig lagstiftning eller i strid mot etablerade värderingar kring vad som är rätt och rimligt. Det är därför viktigt att inte bara uppmuntra mer teknisk utveckling kring maskininlärning och automatisering, utan även noga analysera de bredare samhälleliga konsekvenserna och frågor som systemen väcker, säger Julia Velkova, forskare och samförfattare av rapporten för Sverige och Finland, Helsingfors universitet.

Diskuteras på EU-nivå

Enligt rapporten har politiker och beslutsfattare svårt att överblicka alla användningsområden, och syftet med algoritmer som tar automatiserade beslut. På EU-nivå samt inom Europaparlamentet diskuteras nu frågor om automatiserat beslutsfattande med syfte att komma fram till gemensamma regler som kan styra och utvärdera automatiserade system, bland annat genom etiska riktlinjer.

Samtidigt är det viktigt att uppmärksamma de faktiska tillämpningsområdena av automatiserat beslutsfattande, för att utveckla lämpliga och konkreta idéer som kan ta tag i utmaningen.

Idag har områdena där automatiserat beslutsfattande används vidgats. I Finland profileras arbetssökande utifrån vad de har i sin inkorg; i Italien bestämmer algoritmer vilka som ska få behandling i sjukvården; i Polen sorterar algoritmer arbetslösa; barn som kan behöva extra socialomsorg identifieras av algoritmer i Danmark.

Rapporten innehåller också exempel från Sverige:

Sedan 2017 har kommuner runt om i landet börjat resan med att automatisera beslutsfattande för försörjningsstöd. Med Trelleborgs kommun i framkant har en algoritm utvecklats som automatisk kopplar uppgifter från Skatteverket med databaser från andra myndigheter.

Omedveten allmänhet

Ett beslut genereras automatiskt genom systemet och levereras till kunden. Antalet handläggare har reducerats från elva till tre och utgör därmed en ganska omfattande nedskärning av resurser. Samtidigt hävdar Trelleborg att de kunnat sänka antalet personer med försörjningsstöd signifikant och därmed sänkt kostnaderna även när det gäller försörjningsstöd.

Trelleborg har utvecklat algoritmen som pilotprojekt och har exporterat sin automatiseringsmodell till fjorton andra kommuner som förbereder en introduktion av samma lösning. Medan den här typen av automatisering har fått viss publicitet, är allmänheten fortfarande omedveten om att människor ska ersättas med algoritmiskt beslutsfattande som till exempel bestämmer fördelningen av försörjningsstöd.

Ifrågasatt lösning

Handläggare ersätts genom tekniska system som inte kan ställas till svars när det gäller myndighetsutövande. Projektet strider just nu mot befintlig lagstiftning som förbjuder helt automatiserade beslut i Sverige på kommunnivå. Dessutom bygger beslutsfattning på att samköra registerdata av olika myndigheter som är en ny utveckling i den svenska kontexten utan en bredare offentlig diskussion.

– Sverige och andra nordiska länder, med välfärdsstaten som bakgrund, har varit exceptionella i att bygga byråkratier baserat på mycket information om sina medborgare. Att dessa olika register nu kan samköras har effekter för medborgarna som behöver en öppen diskussion. Tekniken möjliggör helt nya sätt att spåra och förutsäga beteende och attityder baserat på stora datamängder. När det får konsekvenser för till exempel försörjningsstöd måste samhället vara en del av beslut kring hur vi vill använda tekniska lösningar, avslutar Anne Kaun, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola, som har bidragit till rapporten.

Senaste nytt

AI spårar alzheimer

26 oktober 2020

AI kan upptäcka alzheimer genom att analysera röstsvar kring vad som händer på en teckning. Modellen kan, sju år tidigare än en vanlig läkare och med 70 procents noggrannhet, förutse ifall en person kommer få sjukdomen.

Dejta via Facebook

26 oktober 2020

Nu kommer Facebooks dejtingtjänst till Europa, däribland Sverige. Enligt Facebook har redan 1,5 miljarder matchningar skapats i de 20 länder som har tillgång till tjänsten. 

2025 gör maskiner jobbet

22 oktober 2020

År 2025 kommer maskiner att utgöra mer än hälften av världens arbetskraft. Det spår World Economic Forum.

Sensorer mäter luft

22 oktober 2020

Nu mäts Stockholms luftkvalitet med en sensor sittandes på en buss i stadstrafiken. I projektet deltar bland annat Stockholms stad, KTH och MIT. 

AI utan transparens

22 oktober 2020

Trots att allt fler företag och organisationer tar fram etiska AI-riktlinjer så har transparensen i besluten minskat. Men tar man inte etikfrågan på allvar kan konsekvenserna bli stora, enligt en ny rapport från Capgemini.

Nynna till Google

21 oktober 2020

Det kan vara frustrerande att ha en melodi på hjärnan utan att komma på vilken sång den tillhör. Nu kan du nynna till Google för att få hjälp.