Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Ännu smartare AI

En transistor i organisk elektronik som kan lära sig och både har kort- såväl som långtidsminne är ett genombrott inom maskininlärning. Tekniken som utvecklats vid Linköpings universitet gör det möjligt att efterlikna hur den mänskliga hjärnan fungerar.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 19 februari 2019 digit

kugghjul-i-glada-farger.jpg

Hittills har våra hjärnor varit unika i att kunna skapa kopplingar där inga kopplingar tidigare fanns. Men nu visar forskare vid Linköpings universitet en transistor som kan skapa en helt ny koppling mellan in- och utsignal. Transistorn har de dessutom byggt in i en elektronisk krets som lär sig att koppla samman ett visst stimuli med en utsignal på samma vis som en hund lär sig att skrammel med matskålen betyder mat och börjar dregla.

– Det är första gången någon har kunnat visa förändringsbarhet i en elektronisk komponent i realtid i ett system som ska efterlikna hur hjärnan fungerar, säger Simone Fabiano, forskningsledare inom organisk nanoelektronik vid laboratoriet för organisk elektronik, campus Norrköping, i ett pressmeddelande.

Reagerar på stimuli

En vanlig transistor fungerar som en ventil som förstärker eller förminskar utsignalen, beroende på hur insignalen ser ut. I den organiska elektrokemiska transistor som forskarna har tagit fram formas själva kanalen i transistorn av en elektropolymeriserad ledande polymer. Kanalen kan formas, den kan växa eller krympa, och även tas bort helt under gång. Den kan också tränas att reagera på ett visst stimuli, en viss insignal, så att transistorkanalen leder allt bättre och utsignalen blir allt större.

Förändringarna sker genom att öka polymeriseringen av materialet i transistorkanalen, fler och fler polymerkedjor skapas som leder signalen, skriver forskarna i en artikel i Advanced Science.

– Vi har visat att vi kan skapa både kortvariga och permanenta förändringar i hur transistorn processar information, något som är nödvändigt om vi vill efterlikna det sätt som hjärnceller kommunicerar med varandra, säger Jennifer Gerasimov, postdoktor inom organisk nanoelektronik och en av artikelns författare.

Hjärncellers kommunikation

Genom att ändra ingångssignalen kan styrkan i transistorns reaktion moduleras inom ett stort spann och kopplingar kan skapas där inga kopplingar tidigare fanns. Det ger ett beteende som är jämförbart med synapsernas eller med kommunikationen mellan två hjärnceller.

Detta innebär även ett stort steg framåt inom maskininlärning med organisk elektronik. Inom maskininlärning används i dag mjukvarubaserade neurala nätverk för det som också kallas djupinlärning. Mjukvaran ser till att signalerna skickas mellan ett stort antal noder för att simulera en enda synaps, något som kräver stor beräkningskraft och därmed också energi. Forskarnas hårdvara gör samma sak med en enda elektronisk komponent.

– Vår organiska elektrokemiska transistor kan därför utföra tusentals vanliga transistorers jobb med en energiåtgång som närmar sig den energi som går åt när en mänsklig hjärna skickar signaler mellan två celler, säger Simone Fabiano.

Forskningen har finansierats med medel från bland andra Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Vinnova, Vetenskapsrådet och Stiftelsen Strategisk Forskning.

 

Senaste nytt

Danske Bank pluggar AI

24 maj 2019

Danske Bank ska genomföra utbildningar inom AI för alla Sveriges medarbetare under 2019. Förhoppningen är att tekniken bland annat ska kunna hjälpa till mot finansiell brottslighet. 

Cyberhot i skattetider

24 maj 2019

För första gången finns banktrojanen Trickbot på den svenska listan över skadlig kod. Som om det inte vore illa nog smög den sig in lagom till att skattedeklarationen skulle lämnas in.

Bosch billiga lufttaxi

23 maj 2019

Med hjälp av sensorer från Bosch kan vi snart se flygande taxibilar. Flygtester inleds 2020 och autonoma flygtaxis kan bli realitet i våra städer till 2025. 

Gartner hyllar Dell

22 maj 2019

Gartner har prisat Dell Technologies för sitt hållbarhetsarbete. En anledning är Nextwave, projektet där man har som mål att skapa världens första försörjningskedja med havsplast.

GDPR ett år senare

21 maj 2019

Tre av fyra svenskar oroar sig över hur deras personuppgifter används av företag. Och var sjätte medborgare har utnyttjat någon av rättigheterna som kom med GDPR, som bland annat rätten att bli glömd. Det visar Datainspektionens första rikstäckande integritetsrapport.

Smartare cancervård

20 maj 2019

Nu startas ett samarbete mellan läkemedelsindustrin, akademin och sjukvården för att utveckla en plattform för precisionsmedicin. Målet är att läkemedelsbehandling baserad på patienters genetiska profil ska bli mer tillgänglig vid svår cancersjukdom.