Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Friare robot med 3D

Nu kan 3D-modeller skapas från videor tagna med enkla kroppskameror. Detta genombrott inom datorseende och robotars orienteringsförmåga öppnar nya möjligheter för bland annat polis och räddningstjänst. Det visar en doktorsavhandling från Linköpings universitet

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 5 september 2018 digit

datorseende-med-3d.jpg

Att robotar och andra system kan orientera sig och upptäcka föremål och människor är avgörande för utvecklingen av autonoma system och AI. Hannes Ovréns doktorsavhandling handlar om hur det är möjligt att utifrån videofilmer tagna av billiga kroppskameror skapa en skalenlig och mätbar 3D-modell av omgivningen och bidrar till den utvecklingen.

Idag rör sig robotar ganska försiktigt för att orientera sig och kan till och med behöva stanna för att lokalisera sig. Med den här tekniken kan roboten röra sig mera fritt och bygga en modell av sin omgivning medan den rör sig.

Återskapa brottsplatser

Andra användningsområden är exempelvis inom polisen eller räddningstjänsten där de med en kamera på kroppen kan återskapa brotts- eller skadeplatsen i 3D i efterhand, med människor och föremål på exakt den plats de befann sig i fotoögonblicket.

Utmaningen med att skapa 3D-modeller från enkla videokameror har hittills varit att kameran behöver stå stilla, helst på ett stativ. När kameran rör sig ser det på bilderna ut som raka föremål är böjda och står på olika höjd, de vobblar omkring och bilden blir distorderad. Orsaken till detta är att enkla kameror har en så kallad rullande slutare där bilden byggs upp pixelrad för pixelrad som kamerorna i de smarta mobilerna.

– Det finns en rörelse i varje bildruta, men man kan göra bilden betydligt bättre genom att modellera hur kameran har rört sig och kompensera för det, säger Hannes Ovrén, doktorand vid avdelningen för datorseende på Linköpings universitet.

Enklare med mjukare kurva

För att beräkningarna inte ska bli alltför omfattande skapar han en kurva för hur kameran har rört sig, en så kallad spline. Kurvan byggs upp av knutpunkter där varje knutpunkt styr kurvans utseende vid en viss tidpunkt i filmen. Ju tätare knutpunkterna placeras desto mer komplicerade rörelser kan kurvan hantera – men beräkningarna blir också allt mer omfattande.

I avhandlingen visar Hannes Ovrén att det går att använda betydligt färre knutpunkter om man samtidigt modellerar det fel som uppstår på grund av att kurvan då rätas ut och blir mjukare. För att felet inte ska bli så stort använder han också en tröghetssensor som sätts fast på kameran, en liten och billig sensor som håller reda på accelerationen, vinkelhastigheten och riktningen mot jordplanet.

Förenklingen innebär att kameran inte har rört sig exakt utmed kurvan men genom att även ta reda på hur skillnaden i rörelse påverkar storleken på mätfelet kan han vara ännu mera säker på att 3D-modellen och avstånden i den är rättvisande.

Hannes Ovrén har genomför sitt doktorandarbete inom projektet Inlärningsbara rörelsemodeller för kameror som finansieras av Vetenskapsrådet.

Senaste nytt

När mobilen öppnar bilen

18 september 2018

Nu har BMW utvecklat en app till smarta telefoner som förvandlar den till en bilnyckel. Lösningen bygger på Net-Field Communication.

Mer forskning om AI

17 september 2018

Forskning inom artificiell intelligens med människan i centrum måste stärkas. Det hävdar närmare 2 000 ledande forskare i Sverige och Europa i ett brev till europeiska politiker. Nu är också hög tid att komma ikapp USA och Kina när det gäller investeringar i AI-forskning.

Örebro ökar mest

14 september 2018

Den digitala mognadsgraden i svenska företag och organisationer ökar i 17 av 21 län men det är stora skillnader i förändringstakten. Stockholm ligger kvar i topp sedan förra året men Örebro län ökar mest och går med 11,7 procent från 18:e till andraplatsen i Sverige, visar en ny studie.

SKL samlar kunskap

13 september 2018

Runt om i Sverige bygger kommuner, landsting och regioner upp kompetens och erfarenhet om automatisering av processer. Med Samarbetsrummet och portalen Dela Digitalt vill SKL samla dessa erfarenheter till en gemensam kunskapsbank.

AI för bättre fabriker

12 september 2018

Startupföretaget Kinta AI vill göra fabriker smartare och mer effektiva kring hur utrustning och maskiner används. Enligt Kinta AI beror 45 procent av sena tillverkningsordrar på fel i schemaläggningen, vilket det snart ska finnas en lösning för.

Enklare med ansiktsscanning

12 september 2018

Prasslet av svettiga boardingkort kan snart vara ett minne blott på Dullesflygplatsen i Washington DC. Med hjälp av ansiktsigenkänning kan såväl amerikanska som utländska resenärer nu gå ombord utan manuella kontroller. Tekniken halverar boardingtiden och gör resandet mer bekvämt för alla.