Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Vinnova utvecklar skogen

Nu satsar Vinnova och skogsbranschen 20 miljoner på självstyrande skogsmaskiner som ska kunna planera sin körning i terrängen, och på sensorer som känner av att ingen människa befinner sig inom säkerhetszonen. Målet är att underlätta för förarna och på sikt kunna fjärrstyra maskinerna från kontoret.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 4 januari 2019 digit

två granskott.jpg

Automatiseringen av uppgifter som sköts av människan går snabbt och har redan kommit långt transport- och industrisektorn. Nu ska liknande teknik användas i skogen när det Vinnovafinansierade projektet Auto2 utvecklar förutsättningar för självstyrande skotare.

Utan hytt blir vissa maskiner mycket lättare och skonsammare. Och dessutom mer effektiva i sitt transportarbete när det blir mera plats för virket.

olle gelin , forskare på skogforsk

Maskinerna ska själva planera sin körning, ta sig fram i terrängen och samtidigt skapa en säkerhetszon runt maskinen, så att ingen kan komma till skada. När sensorstyrning och säkerhetssystem finns på plats kommer nästa steg: fjärrstyrning av skogsmaskinerna från kontoret.

– Det steget är förstås mera futuristiskt. Men det ger flera potentiella förbättringar. Utan hytt blir vissa maskiner mycket lättare och skonsammare. Och dessutom mer effektiva i sitt transportarbete när det blir mera plats för virket, säger Olle Gelin, forskare på Skogforsk som leder projektet, i ett pressmeddelande.

– Men det är också ett lyft för arbetsmiljön, utan helkroppsvibrationer och utan risk för fallolyckor eller fallande föremål. Det skulle också på sikt ge oss en bredare rekryteringsbas om människor kunde sitta tillsammans med sina arbetskamrater i en mer social miljö.

Kompletterar laserskanning

Samtidigt får Skogforsk nio miljoner kronor från Mistra och skogsbranschen för att utveckla användningen av nya högupplösta data om skogen från bland annat laserskanning och satellitbilder. De två satsningarna kompletterar varandra. Genom att länka samman data om skog och terräng i smarta planerings- och beslutsstöd så ökar förstås möjligheterna att lyckas med de självstyrande maskinerna.

Förutom Skogforsk deltar Komatsu Forest, Unibap, Billerudkorsnäs, SCA, StoraEnso, Södra, Sveaskog, Holmen, BAE Systems, eXtractor, KTH, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, SLU och Skogstekniska klustret.

 

Senaste nytt

Branschkod för AI

20 november 2019

IT- och Telekomföretagen har tillsammans med åtta företag lämnat över en branschkod för ansvarsfull AI till näringsminister Ibrahim Baylan. Koden har tre principer, ett mänskligt och hållbart samhälle, förståelse och inkludering samt förtroende. 

Hyllad internetdoldis

20 november 2019

Internetstiftelsens säkerhetschef Anne-Marie Eklund Löwinder är Årets trygghetsambassadör. Som en av Sveriges ledande it-experter ingår hon i regeringens Digitaliseringsråd och är en av sju nyckelbärare till internet.

Smart i hamn

19 november 2019

Nordens största hamn sjuder av aktivitet. Med det egenutvecklade Permesso får Göteborgs hamns energihamn bättre koll på pågående underhållsarbeten och kan snabbt utfärda nödvändiga arbetstillstånd.

AI hjälper unga

19 november 2019

En intuitiv chattbot ska erbjuda unga samtalsstöd dygnet runt. Med Chatpal hoppas forskare på Luleå tekniska högskola hitta ett flexibelt alternativ för unga som befinner sig i riskzonen för psykisk ohälsa. Upplevelsen ska bli ett tryggt samtal som hemma vid köksbordet.

Bestulen via mobilen

18 november 2019

Secure World sparar betalningsuppgifter till nästan varannan smartphone i världen. Nu har Check Point hackat programmet och fann ett antal sårbarheter hos olika leverantörer. 

Kritik mot klassrobot

18 november 2019

När nyhetens behag bleknar har elever med erfarenhet av humanoida robotar i klassrummet en hel del invändningar. Många är tveksamma till om robotar ska undervisa yngre elever och framhåller risken att roboten kan störa i klassrummet. Det visar ny forskning från Göteborgs universitet.