Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Samarbete för snabbare bilar

Nu ska de cirka 100 inbyggda datorerna i ett självkörande fordon kunna kommunicera bättre för vässad funktionalitet. Det är målet för forskningsprojektet Destine och forskare vid Mälardalens högskola, som tar fram ramverket för den nya tekniken.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 15 januari 2019 digit

rallybil slirar med framdäcken i närbild.jpg

– Det unika med detta samarbete är att det gör det möjligt för oss att följa hela kedjan från utvecklandet av ny, vetenskapsbaserad teknik, till implementerandet av tekniken i industriella verktyg, som används i prototyper. Genom att testa den nya tekniken i prototyper kan vi även få återkoppling på vad som kommer att fungera och inte, och på så sätt förbättra tekniken ännu mer, säger Saad Mubeen, projektledare för Destine, Developing Predictable Vehicle Software Utilizing Time Sensitive Networking, vid Mälardalens högskola.

Syftet med projektet är att utveckla effektiva, moderna och säkra fordon genom att använda TSN-teknik, Time Sensitive Networking, avsedd för kommunikation i framtida fordon i hela världen. Men för att tekniken ska kunna användas i fordonsindustrin behövs ett ramverk för dess utveckling.

Hastighet och bromsar

Moderna och autonoma fordon innehåller upp till 100 inbyggda datorer som styr fordonets funktionalitet. För att dessa funktioner ska kunna fungera samtidigt behöver de inbyggda datorerna kommunicera med varandra och det blir möjligt med TSN-teknik.

I till exempel autonoma fordon samlar sensorer, som kamera och radar, in data om fordonets omgivning. Denna stora mängd data skickas sedan vidare till flera andra inbyggda datorer i fordonet, som bearbetar den och sedan styr funktioner som hastighet och bromsar.

– Men vissa funktioner i ett fordon, som exempelvis bromsar, kräver att data som samlats in av en dator måste skickas till en annan dator snabbt och inom en viss tid. TSN-teknik gör det möjligt, men eftersom tekniken är så pass ny, behövs det nya utvecklingstekniker, metoder och verktyg innan den kan spridas och användas i moderna fordon, säger Saad Mubeen, i ett pressmeddelande.

Sänker kostnader

Forskningsprojektet kommer att ha fokus på autonoma entreprenadfordon, men resultaten kommer att kunna användas i alla typer av moderna fordon. Genom att använda TSN-tekniken i entreprenadfordon kan arbetet gå snabbare, bli säkrare för omgivningen och sänka kostnaderna för företagen. .

Forskningsprojektet pågår i tre år och drivs i samverkan med Arcticus Systems och Volvo CE. Vinnova står för ungefär hälften av finansieringen, företagen för den andra halvan.

 

Senaste nytt

Bluffmejl utan länk

21 februari 2019

Hela 60 procent av alla bluffmejl som skickas har ingen länk utan är helt textbaserade. Det kan skapa en falsk trygghet och gör dem också svårare att upptäcka.

Laddar för Industri 4.0

21 februari 2019

En sensor som kan generera elektricitet från olika typer av rörelser och vibrationer utvecklas nu av forskare vid Luleå universitet. Projektet finansieras av Vinnova och det självdrivande sensorsystemet stärker konkurrenskraften för Sveriges uppkopplade industri.

Nu granskas ansiktsigenkänning

21 februari 2019

Datainspektionen har bestämt sig för att granska Skellefteåskolan Anderstorpsgymnasiets sätt att med hjälp av ansiktsigenkänning kontrollera lektionsnärvaro för elever. Något som skolans rektor ser positivt på. 

Snöfritt med IoT

20 februari 2019

Med sensorer kopplade till molnet kan fastighetsägare planera snöröjningen av tak och sänka kostnaderna för beställningar med kort framförhållning.

Ännu smartare AI

19 februari 2019

En transistor i organisk elektronik som kan lära sig och både har kort- såväl som långtidsminne är ett genombrott inom maskininlärning. Tekniken som utvecklats vid Linköpings universitet gör det möjligt att efterlikna hur den mänskliga hjärnan fungerar.

Alla räknas i Södertälje

18 februari 2019

Som ett led i centrumutvecklingen installerar Södertälje nu besöksräknare längs gågatan och vid Stora torget. Målet är att utses till Årets stadskärna om fyra år.