Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Signal för självkörande bilar

Ett genombrott vid Göteborgs universitet öppnar för ökad datahastighet vid trådlös kommunikation. Med beröringspunkter både i violinisters fingersättning och klassiska teorier inom magnetelektronik har forskare för första gången lyckats framkalla så kallade spinnvågsövertoner.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 28 november 2018 digit

flicka-med-flator-och-fiol.jpg

– Medan grundtonens våglängd är runt 500 nanometer så är våglängden hos den demonstrerade tredje övertonen så kort som 74 nanometer. Framtida studier på mindre oscillatorer skulle därmed kunna generera spinnvågor ner till 15 nanometer med frekvenser upp till 300 GHz. Potentialen för extremt högfrekvent spintronik och magnonik är därför enorm, säger Johan Åkerman, professor vid Göteborgs universitet, i ett pressmeddelande.

Spinntroniska oscillatorer är en sorts nanokomponenter där spinnvågor används för att skapa mikrovågssignaler i gigahertzområdet. Spinnvågsövertonerna kan liknas vid de övertoner, flageoletter, som används inom musik.

– Exempelvis vet en erfaren violinist exakt var på strängen man försiktigt placerar fingret för att dämpa grundfrekvensen och istället låter strängen svänga på en av sina många övertoner. Detta gör det möjligt att spela toner som är mycket högre i frekvens än strängens grundton.

Oväntat fenomen

Tillsammans med kollegor i Göteborg och Portugal har Johan Åkerman nu visat hur man spelar och förstärker sådana övertoner på nanonivå. Forskarna har tillverkat spinntroniska oscillatorer som förstärker spinnvågssignalerna i flera steg.

Till forskarnas förvåning uppvisade deras nya oscillatorer ett helt oväntat och nytt fenomen. När drivströmmen ökades uppvisade signalen stora hopp i frekvens. Först från grundfrekvensen 9 GHz till 14 GHz och därefter ett andra hopp till 20 GHz.

Upptäckten gör det också möjligt för forskarna att generera väldigt höga mikrovågsfrekvenser med kort våglängd för användning inom spinntronik och magnonik. Högre frekvens leder till snabbare datakommunikation vid trådlös överföring men kan också ge bättre bilradar för självkörande bilar.

Johan Åkermans forskningsgrupp från Göteborgs universitet har samarbetat med forskare vid International Iberian Nanotechnology Laboratory, INL, i Portugal.

Senaste nytt

Google vill reglera AI

21 januari 2020

Chefen för Googles moderbolag Alphabet, Sundar Pichai, vill se en reglering för AI-tekniken. Det skriver han i en debattartikel i Financial Times.

Oron mot storbolagen

21 januari 2020

Mer än hälften av svenskarna anser att storbolagens datainsamling är det största hotet mot vår personliga integritet och 11 procent anser att samhällets insamling oroar mest. Det visar en ny undersökning från SIFO. 

EU föreslår förbud

20 januari 2020

EU-kommissionen föreslår att ansiktsigenkänning i publika rum ska förbjudas i upp till fem år. Syftet är att få tid att undersöka teknikens inverkan på samhället.

Spåra el per timme

20 januari 2020

Nu kan elanvändare få en ökad transparens av sin energianvändning. Microsofts och Vattenfalls lösning spårar förnybar el timme för timme, istället för på årsbaserad data.

Rekordförsäljning

17 januari 2020

För första gången sedan 2011 gick den globala pc-marknaden upp under förra året. Marknaden växte med 2,7 procent under 2019  och under sista kvartalet var ökningen som störst med 4,8 procent.

AI mot grooming

17 januari 2020

Bara genom att höra olika röster tror vi oss uppfatta egenskaper hos personer, bland annat ålder. På Högskolan i Gävle forskar nu Sara Skoog Waller kring hur AI framöver kan hitta kännetecken på röstmanipulation.