Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Ny forskning om fjärrundervisning

Beslutsfattare behöver ett bättre underlag för att kunna bedöma i vilken omfattningen fjärr- och distansundervisning i grundskolan ska bedrivas. Nu lanseras ett forskningsprojekt som ska fylla på kunskapen på området.  

Text Tim Leffler Foto adobestock 10 januari 2019 it i skolan

– På Ifous startar vi i år ett forskningsprogram som ska handla om fjärr- och distansundervisning. Där ska vi i samverkan mellan forskare, skolor och skolhuvudmän undersöka och utveckla undervisning i en digital miljö där elever och lärare befinner sig på olika platser, säger Karin Hermansson, forsknings- och utbildningsansvarig på Ifous, ett medlemsfinansierat och fristående forskningsinstitut där Ifous står för innovation, forskning och utveckling i skola och förskola.

karin hermansson sc2.jpg

Karin Hermansson

Varför?

– Vi tror att det här är en viktig utveckling, att kunna få en bra undervisning till stånd fastän elever och lärare inte befinner sig på samma ställe, och det är av flera skäl. Vi har en stor lärarbrist i Sverige som vi behöver hantera där detta kan vara en möjlighet. Vi har stora områden i Sverige där det är glest mellan människor och skolor och där det är svårt att ha legitimerade lärare i alla ämnen och då kan detta vara en lösning. Detta är ett sätt att åstadkomma en mer likvärdig utbildning för fler elever i hela landet.

Varför är vi i Sverige försiktiga med att satsa mer på fjärr- och distansundervisning?

– Det finns inte så mycket kunskap om hur man bör bedriva undervisning på distans när det gäller yngre barn och ungdomar. På universitetsnivå har man arbetat på distans länge, men där studerar mer eller mindre vuxna elever och man kanske inte behöver ha lika höga krav på den pedagogiska biten. Vuxna studerande har också en annan förmåga att själva ta ansvar och läsa in sig. När det däremot gäller barn och ungdomar behöver man jobba mycket mer med de pedagogiska delarna och man är försiktig eftersom man inte riktigt vet vad det leder till, vilket inte är så konstigt. Men för att vi ska kunna skaffa oss mer kunskap om hur en sådan här undervisning kan bedrivas på bästa sätt måste vi forska.

Vad hoppas ni uppnå efter de tre åren som projektet håller igång?

– Vår förhoppning är förstås att vi ska ha förflyttat forskningsfronten en bit och att vi både har byggt upp ny forskningskunskap och bidragit till den beprövade erfarenheten och lärares praktiska kunskap om hur man undervisar på distans. Med hjälp av det kan vi förhoppningsvis också ha ett underlag som gör att man vågar lätta lite gran på regelverket när det gäller fjärr- och distansundervisning för barn och ungdomar i grundskola och gymnasiet. Det som saknas idag är ju just kunskap om den här sortens undervisning.

Rekommenderad läsning

larare-visar-elev-pa-datorn.jpg

Programmering enligt skollagen

23 mar 2018 it i skolan

FoU-programmet Programmering i ämnesundervisningen engagerar lärare, skolledare och forskare och ska säkra att grundskolornas utbildning i programmering vilar på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. 

jonkoping-skola.jpg

Jönköpings hårda skolsatsning

18 dec 2018 it i skolan

Jönköpings kommun är just nu mitt inne i en trestegsraket. Kommunen ska utöka hårdvarutätheten i grundskolan och förskolan samt femdubbla alla skolors nätverkskraft. Samtidigt jobbar man med ett omfattande kompetensutvecklingsprojekt för att hjälpa personalen att hitta digitala arbetssätt.

litet förvnånat barn tittar in i kameran.jpg

Skolåret 2018

3 jan 2019 it i skolan

Införandet av GDPR, utökad fjärrundervisning och tillgång till big data är några av förändringarna för skolan under 2018. Samtidigt är bristen på lärare och skolledare stor och under 2019 finns det många frågor att ta tag i.