Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

3D mot cancer

En 3D-printad enhet som simulerar cancerbehandlingar på vävnadsprov från tumörer gör det möjligt för sjukhus och kliniker att snabbt utvärdera och skräddarsy patientens cancerbehandling. Bakom genombrottet ligger forskare vid MIT, Massachusetts Institute of Technology, och tekniken kan bli ett värdefullt tillskott för arbetet med immunterapi inom cancervården.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 20 december 2018 it i vården

glad-tjej-som-windsurfar.jpg

– Visionen för framtiden är att alla läkare har en 3D-skrivare på sin mottagning och kan själva skriva ut enheter som den här efter behov. Om en patient har cancer kan läkaren placera lite vävnad i enheten, hålla tumören vid liv, och köra flera tester parallellt för att hitta den behandling som passar individen bäst, säger säger Luis Fernando Velásquez-García, forskare i Microsystems Technology Laboratories på MIT, i ett pressmeddelande.

Mikrofluidik?

Mikrofluidik är läran om hur vätskor som är fysiskt avgränsade till mikrometerskala i åtminstone en dimension, beter sig, uppmäts och manipuleras.

Det är ett multidisciplinärt forskningsfält som inkluderar element från ingenjörsvetenskap, fysik, kemi, biokemi, nanoteknik och bioteknik, med praktiska tillämpningar inom utformningen av system som behandlar mycket små volymer av vätska för att åstadkomma bland annat högeffektiv screening.

Mikrofluidik kan användas för medicinsk diagnostik.

Källa: Wikipedia

Artificiella tumörer

Idag innebär valet av cancerbehandling ett inslag av trial and error som innebär att en patient kan behöva genomgå flera mycket krävande behandlingar innan läkarna hittar en som har effekt. Innovation inom läkemedelsforskningen innebär att man idag odlar artificiella tumörer för att testa droger på specifika typer av cancer. Men dessa modeller tar veckor och utan hänsyn till individens biokemiska förutsättningar, vilket kan påverka behandlingens effekter.

Forskarnas 3D-printade mikrofluidiska enhet skrivs ut på en timme och består av ett chip stort som en tiokrona krönt med tre cylindriska torn. Dessa är portar som används för att mata in och dränera vätskor, samt ta bort oönskade luftbubblor.

Harts viktigt genombrott

Biopsierade tumörfragment placeras i en kammare som är ansluten till ett nätverk av kanaler som levererar fluider, till exempel med immunoterapimedel eller immunceller, till vävnaden. Därefter kan kliniken med hjälp av olika bildteknik följa hur vävnaden reagerar på drogerna. Användningen av ett nytt biokompatibelt harts, hämtat från tandvården, som stödjer långsiktig överlevnad av biopsierad vävnad har varit ett genombrott för arbetet.

Immunterapi är ett lovande användningsområde för den nya tekniken, denna relativt nya behandlingsmetod med målet att stimulera patientens immunförsvar för att bekämpa cancer. Ett område som också uppmärksammats med årets Nobelpris i medicin till James P. Allison och Tasuku Honjo.

Senaste nytt

IoT hotar industrin

17 januari 2019

Det finns allvarliga säkerhetshål och sårbarheter i radiostyrda fjärrkontroller inom bland annat tillverknings- och gruvindustrin. Det visar en ny rapport från Trend Micro.

Blockkedja för bankjätte

17 januari 2019

2 200 miljarder kronor. Det är värdet på de pengar som den brittiska banken HSBC växlade med hjälp av blockkedjor under 2018 och blir därmed en av de första storbankerna att på allvar pröva tekniken.

Ursäkta, vem är du?

16 januari 2019

Har du problem med att känna igen och placera några av dina mer flyktiga kollegor? Eller kanske rent utav dina vänner? Du kan vara lugn, snart lanseras MyMe. 

Bli en cybersoldat

16 januari 2019

Försvarsmakten startar ett pilotprojekt där 30 värnpliktiga ska utbildas till cybersoldater. Samtidigt meddelar Säkerhetspolisen att deras nationella samarbeten ska stärkas, på grund av allt fler cyberattacker mot Sverige. 

AI mot tjuvskyttar

15 januari 2019

En smart kamera framtagen av Intel ska hjälpa parkväktare i Tanzania att få koll på de jägarna som vill ta livet av savannens däggdjur.

Samarbete för snabbare bilar

15 januari 2019

Nu ska de cirka 100 inbyggda datorerna i ett självkörande fordon kunna kommunicera bättre för vässad funktionalitet. Det är målet för forskningsprojektet Destine och forskare vid Mälardalens högskola, som tar fram ramverket för den nya tekniken.