Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Bättre teknik för dataöverföring

Varje gång vi skickar mejl, twittrar eller streamar en video, är vi beroende av laserljus för att överföra digital information i ett nätverk av optiska fibrer. Tiotals högpresterande lasrar behövs för att fylla upp bandbredden och kunna transportera en ökande mängd data. Nu visar forskare att alla dessa lasrar kan ersättas av en enda enhet – en mikroresonatorkam.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 3 juli 2018 digit

laser-i-manga-farger.jpg

En mikroresonatorkam är en optisk enhet som genererar väldigt skarpa, regelbundet åtskilda, frekvenslinjer i ett litet mikrofotoniskt chip. Denna teknik utvecklades för ungefär ett decennium sedan och har nu nått en mognadsnivå som möjliggör nya applikationer som exempelvis laserradar, avkänning, tidtagning och optisk kommunikation, skriver Chalmers i ett pressmeddelande.

Optiskt hålrum

Kärnan i en mikroresonatorkam är ett litet optiskt hålrum som begränsar och inskränker laserljus i rymden. Tekniken utgör en gynnsam miljö för att utforska nya ickelinjära fysiska fenomen och det har forskare från Chalmers dragit nytta av i ett samarbete med amerikanska forskare.

– Vi observerade att mikroresonatorkammens optiska frekvenser interfererade negativt under en kort tidsperiod. Då bildades en våg inuti hålrummet, som liknade ett ”hål” av ljus. Det intressanta med den här vågformen är att den gav en hög effekt per frekvenslinje, vilket var viktigt för att möjliggöra dessa högpresterande experiment i fiberkommunikationssystem, säger Victor Torres Company, docent på Chalmers, och en av författarna till en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Nature Communications.

Nya applikationer

Hur dessa ”mörka” ljuspulser uppstår är inte helt klarlagt, men forskarna tror att pulsernas unika egenskaper möjliggör nya applikationer inom fiberoptiska kommunikationssystem och spektroskopi.

De nya resultaten är frukten av ett samarbete mellan forskare på Purdue University i USA, som tillverkade proverna, och professor Peter Andreksons forskargrupp på avdelningen för fotonik på Chalmers, där det finns tillgång till utrustning i världsklass för forskning inom fiberoptisk kommunikation.

Senaste nytt

Big bang med AI

16 november 2018

AI utvecklad för ansiktsigenkänning på Facebook har fått i uppdrag att identifiera helt andra stjärnor. AI-boten Claran skannar bilder som tagits av radioteleskop för att identifiera universums många miljoner galaxer och svarta hål.

Byggboom med gaming

16 november 2018

En djungel av begrepp och it-system som inte kommunicerar med varandra är stora utmaningar för tillverkare av modulhus. Ny forskning från Luleå tekniska högskola visar hur teknik från dataspelsvärlden förenklar och rationaliserar det industriella byggandet av flerbostadshus.

Underkända e-myndigheter

15 november 2018

Trafikverket och Arbetsförmedlingen är de myndigheter som har kommit längst när det gäller den digitala kontakten med medborgarna. Men överlag behöver svenska myndigheter och storstadskommuner göra en kraftansträngning för att öka den digitala mognaden.

GDPR utmanar e-handeln

15 november 2018

Nordiska konsumenter blir alltmer tveksamma till hur näthandelsföretag använder persondata. Två av tre konsumenter tror att företagen delar kunduppgifterna med en tredje part och är mycket, eller ganska oroliga över hur uppgifterna används.

I gruvan med VR

14 november 2018

Det är få förunnat att uppleva en av Sveriges viktigaste näringar på plats tusen meter under jord. Men för den som vill röra sig fritt mellan schakt och gångar finns nu ett virtuellt alternativ skapat av forskare vid Luleå tekniska högskola i nära samarbete med LKAB.

AI spelar på känslor

13 november 2018

Datorspel som anpassar sig till användarens upplevelse för att skräddarsy spelupplevelsen är under utveckling på högskolan i Skövde. Vägen dit går via ett artificiellt neuronnät som med hjälp av en vanlig webbkamera kan analysera känslor och ansiktsuttryck.