Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Digital vård klarar ålderskurvan

Teknik underlättar äldres vardag och frigör personalresurser så att verksamheterna klarar av den framtida demografiska utvecklingen. Det visar resultaten av projektet RemoAge, där Region Norrbotten under tre år testat nya arbetsmetoder med stöd av digitala lösningar. 

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 1 oktober 2018 it i vården

aldre-kvinna-fiskar-med-rullatorn.jpg

Fram till år 2026 väntas antalet personer i Sverige i åldern 65 år och uppåt stiga med en kvarts miljon, varav större delen är 80 år eller äldre. För att kunna säkerställa en trygg och jämlik vård är användningen av teknik en möjlighet att klara den demografiska utmaningen.

– Olika digitala hjälpmedel som patienter och brukare fått tillgång till, som mobilt trygghetslarm med GPS och trygghetskamera, ger ökad livskvalitet. Resultatet visar på ökad trygghet, självständighet och att den fysiska aktiviteten ökat, vilket möjliggör att de kan bo kvar hemma, säger Ingela Johansson, regional projektledare på Region Norrbotten, i ett pressmeddelande.

EU-finansierat projekt

Projektet RemoAge har precis avslutats efter tre år. Det finansierades av EU inom programmet Northern Periphery and Arctic programme, NPA. Syftet med projektet var att utveckla och testa nya arbetsmetoder med stöd av digitala lösningar så att sjuka äldre som bor i glesbygd kan bo kvar i sina hem. Målet var bland annat att brukare/patienter och anhöriga bli mer självständiga, tryggare och mer delaktiga i sin vård, samt att utveckla arbetsmetoder för att stärka samverkan mellan kommuner och Region Norrbotten.

I Norrbotten har 11 av 14 kommuner, med tillhörande hälso- och sjukvård, deltagit i projektet. Över 200 patienter och brukare har deltagit i pilotstudierna och 400 medarbetare har utbildats i nya arbetssätt och teknik. Inom projektet har nio olika tjänster testats under sex till åtta månader, varav åtta tjänster är delvis implementerade i verksamheterna. Luleå tekniska universitet har varit att ansvara för kommunikationen och studera det etiska perspektivet vid användningen av teknik.

Frigör personalresurser

I de olika pilotstudierna har personalen tagit fram gemensamma rutiner och på så sätt stärkt samverkan mellan vårdgivarna. Upplevelsen är att de kan göra säkrare och tryggare bedömningar. Flera aktörer kan delta på samma möte, vilket ger en mer sammanhållen och jämlik vård i länet.

– Resultaten visar att vård på distans även med ett mindre antal brukare och patienter frigör stora personalresurser i glesbyggda områden. Det minskade resandet leder till förbättrad arbetsmiljö och personalresurser kan nyttjas mer effektivt, säger Marja-Leena Komulainen, regional projektledare på Norrbottens Kommuner.

Utvärderingen visar att tekniken är en möjlighet och en förutsättning för att klara framtidens utmaningar inom vård och omsorg. Distanskonsultation är ett naturligt komplement till det personliga mötet och tekniken ett bra hjälpmedel i arbetet.

Fler utmaningar

De goda resultaten har inspirerat kommuner som inte deltagit i projektet att införa samma arbetsmetoder i sina kommuner.

En av de största utmaningarna för det fortsatta arbetet är teknikrädsla hos personalen. Andra utmaningar är att infrastrukturen, som bredband eller wifi saknas, teknisk utrustning inte finns tillgänglig eller bristande lokalt stöd från it-enhet.

Senaste nytt

Bluffmejl utan länk

21 februari 2019

Hela 60 procent av alla bluffmejl som skickas har ingen länk utan är helt textbaserade. Det kan skapa en falsk trygghet och gör dem också svårare att upptäcka.

Laddar för Industri 4.0

21 februari 2019

En sensor som kan generera elektricitet från olika typer av rörelser och vibrationer utvecklas nu av forskare vid Luleå universitet. Projektet finansieras av Vinnova och det självdrivande sensorsystemet stärker konkurrenskraften för Sveriges uppkopplade industri.

Nu granskas ansiktsigenkänning

21 februari 2019

Datainspektionen har bestämt sig för att granska Skellefteåskolan Anderstorpsgymnasiets sätt att med hjälp av ansiktsigenkänning kontrollera lektionsnärvaro för elever. Något som skolans rektor ser positivt på. 

Snöfritt med IoT

20 februari 2019

Med sensorer kopplade till molnet kan fastighetsägare planera snöröjningen av tak och sänka kostnaderna för beställningar med kort framförhållning.

Ännu smartare AI

19 februari 2019

En transistor i organisk elektronik som kan lära sig och både har kort- såväl som långtidsminne är ett genombrott inom maskininlärning. Tekniken som utvecklats vid Linköpings universitet gör det möjligt att efterlikna hur den mänskliga hjärnan fungerar.

Alla räknas i Södertälje

18 februari 2019

Som ett led i centrumutvecklingen installerar Södertälje nu besöksräknare längs gågatan och vid Stora torget. Målet är att utses till Årets stadskärna om fyra år.