Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Algoritm för supersimulering

Nu går det att köra vetenskapliga datorsimulationer hundratals gånger snabbare än traditionell datakod. Algoritmen som togs fram för datorspel kan bidra till utvecklingen av nya material som höjer vår levnadsstandard med hänsyn till miljön. Det visar en studie från Uppsala universitet.

Text anne hammarskjöld Foto adobestock 3 oktober 2018 digit

pommes-med-ketchup.jpg

En unik datoralgoritm gör det möjligt att beräkna miljarder slumpmässiga rörelser hos stora, sammanflätade molekyler, så kallade polymerer. Dessa finns överallt omkring oss, från plastkassar till flygplansvingar. Dessa långa atomkedjor för med sig både stora möjligheter och stora utmaningar. Till exempel organiska solceller respektive icke-nedbrytningsbar plastförorening.

Polymerer går att använda även i flytande form. Skillnaden mellan tomatpuré och ketchup är endast 0,5 procent xantangummi, som är en polymer som tillverkas av socker. Ketchupens konsistens, tjock men inte klibbig, beror på xantanets långa atomkedjor. De bildar ett sammanflätat nät som hindrar vätskan från att flyta ut. Samma princip används även för mer högteknologiska användningsområden, till exempel bläckstråleskrivare.

Mindre miljöpåverkan

Det finns dock ett sätt att minska mängden förtjockningstillsatser utan att påverka konsistensen som både reducerar kostnaden och minskar miljöpåverkan. Om ändarna på tre linjära atomkedjor sammanfogas till en punkt blir resultatet en så kallad stjärnpolymer. Den förgrenade strukturen gör att stjärnpolymerer bildar avsevärt tätare nät än linjära motsvarigheter av samma massa.

Med hjälp av en specialanpassad fysikalisk modell kan sådana simulationer nu köras hundratals gånger snabbare än traditionell datakod. Algoritmen körs på en grafikprocessor, GPU, och använder sig av texturkartläggning. Funktionen togs ursprungligen fram för datorspel, men används här för att beräkna molekylära krafter i en liten polymerdroppe. Metoden presenteras i studien 5D Entanglement in Star Polymer Dynamics av Airidas Korolkovas vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet.

30 000 grafikprocessorer

Genombrottet innebär helt nya möjligheter för de tidsskalor som kan användas i vetenskapliga beräkningar, och kan leda till nya användningsområden för den senaste generationens superdatorer. Till exempel den nyöppnade Summit i amerikanska Oak Ridge National Lab som har nästan 30 000 grafikprocessorer.

Källa: Uppsala universitet

Senaste nytt

Bluffmejl utan länk

21 februari 2019

Hela 60 procent av alla bluffmejl som skickas har ingen länk utan är helt textbaserade. Det kan skapa en falsk trygghet och gör dem också svårare att upptäcka.

Laddar för Industri 4.0

21 februari 2019

En sensor som kan generera elektricitet från olika typer av rörelser och vibrationer utvecklas nu av forskare vid Luleå universitet. Projektet finansieras av Vinnova och det självdrivande sensorsystemet stärker konkurrenskraften för Sveriges uppkopplade industri.

Nu granskas ansiktsigenkänning

21 februari 2019

Datainspektionen har bestämt sig för att granska Skellefteåskolan Anderstorpsgymnasiets sätt att med hjälp av ansiktsigenkänning kontrollera lektionsnärvaro för elever. Något som skolans rektor ser positivt på. 

Snöfritt med IoT

20 februari 2019

Med sensorer kopplade till molnet kan fastighetsägare planera snöröjningen av tak och sänka kostnaderna för beställningar med kort framförhållning.

Ännu smartare AI

19 februari 2019

En transistor i organisk elektronik som kan lära sig och både har kort- såväl som långtidsminne är ett genombrott inom maskininlärning. Tekniken som utvecklats vid Linköpings universitet gör det möjligt att efterlikna hur den mänskliga hjärnan fungerar.

Alla räknas i Södertälje

18 februari 2019

Som ett led i centrumutvecklingen installerar Södertälje nu besöksräknare längs gågatan och vid Stora torget. Målet är att utses till Årets stadskärna om fyra år.