Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Med mobilen fylld av blod

Denis Mukwege har i snart 20 år lagat och botat trasiga kvinnor som utsattas för grovt sexuellt våld i Kongo. Enligt chefsläkaren på Panzisjukhuset kommer kvinnor och barn att fortsätta offras i kriget om värdefulla mineraler om inte konsumenter agerar och protesterar. Denis Mukwege inledde ASF under Almedalsveckan.

Text Elisabeth Nore Foto Fredrik Kron, Torleif Svensson PMU 9 juli 2018 ledarskap

– Vi genomgår en politisk kris i Kongo och situationen är inte bra. Kongos president, Jospeh Kabila, skulle ha avgått år 2016, men fortfarande två år senare vill han inte hålla något val. Nu väntar vi på att ett val ska äga rum i slutet av året men många misstänker att det inte kommer att ske eller, om valet verkligen genomförs, så kommer det inte att ske korrekt, säger Denis Mukwege, chefsläkare på Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo.

Hur är kvinnornas situation?

– När du har en så spänd situation som i Kongo, så påverkar det den humanitära situationen och de som drabbas hårdast är kvinnor och barn och situationen för kvinnor och barn är väldigt dålig nu. Exempelvis behandlar vi varje år 2 000 kvinnor, som har blivit utsatta för sexuellt våld. Under 2015 sjönk siffran och vissa månader behandlade vi under 100 kvinnor. Men nu när situationen har förändrats ser vi att siffrorna ökar igen och det är väldigt ledsamt att se.

Vad gör ni på Pantzisjukhuset?

– När vi startade sjukhuset var vårt huvudfokus att behandla kvinnor som varit offer för sexuellt våld och behandla könsrelaterade sjukdomar som aids eller hjälpa dem om de blivit gravida. Ju tidigare de kommer desto lättare är det att behandla. Vi behandlar även kvinnor som blivit utsatta för svåra former av sexuellt våld som våldtäkt och vars underliv har blivit fysiskt misshandlat. Vi får ofta göra operationer när de utsatts för extremt våld.

– Vi behandlar också flickor som drabbats av fistula, som innebär att inre väggar mellan vagina och/eller urinblåsa har trasats sönder i samband med förlossningen och skapar ett stort fysiskt och psykiskt trauma. När kvinnor våldtas så allvarligt är många så traumatiserade att de också behöver psykologisk hjälp förutom den medicinska behandlingen. Vi har därför psykologer som jobbar hos oss och som hjälper till när det behövs.

– Det tredje delen vi jobbar med är att stärka kvinnorna så att de kan komma tillbaka och integreras in i samhället. Det handlar också om att göra dem starka och försöka motverka att något liknande händer igen och få dem att slåss för sina rättigheter. Vi har ett program med social och ekonomisk support.

– Den sista delen handlar om juridiskt stöd. Många av de kvinnor vi har behandlat och hjälpt kommer tillbaka och säger att de vill ha rättvisa och att förövarna åtminstone ber om ursäkt för vad de har gjort. Då är de juridiska verktygen våra ända hjälpmedel och därför har vi även advokater som arbetar för oss.

Vad är det som gör att männen i Kongo utsätter kvinnorna för våld?

– Den här situationen är inte unik för Kongo. Jag kommer just från Irak och många kvinnor där är också väldigt utsatta. Tittar vi på andra världskriget så såg vi hur japanska soldater våldtog och trakasserade kvinnor från Korea. Överhuvudtaget måste vi vara väldigt vaksamma och jobba för att skydda kvinnor under krig.

– Det är inte en kulturell fråga. Jag såg samma saker hända i Kosovo under kriget där. Män gör saker som man inte kan förklara. Det jag kan säga om det som händer i Kongo är att många pojkar är mer eller mindre hjärntvättade och att de inte förstår vad de utsätter kvinnorna för. Många av dem blir själva sjuka och drabbas av posttraumatiskt stressyndrom när de lämnar de beväpnade styrkorna de ofta tillhör. De är gärningsmän samtidigt som de också är offer. 

Ser du ett samband mellan det sexuella våldet och konfliktmineralerna i landet?

– Ja, absolut. Sedan Panzisjukhuset öppnade har vi behandlat mer än 50 000 kvinnor och vi vill ju få reda på var dessa kvinnor kommer ifrån. Vi gjorde en studie och upptäckte att kvinnorna kommer från områden där sådana här gruvor finns. Där finns också beväpnade grupper som slåss för att få kontroll över dessa gruvor.

– På grund av de allmänna oroligheterna i landet har det sexuella våldet spridit sig men det går fortfarande se en överrepresentation av övergrepp i dessa områden. Det finns inga tvivel om den saken. Det här har pågått i 20 års tid. De slåss varken om religion eller om marken som sådan, utan om kontrollen över gruvorna. Därför behöver vi företag som arbetar med det här och sprider kunskap medvetenhet om att metallerna som ofta används i it-produkter är just konfliktmineraler från Kongo och som har färgats av blod från kvinnor och barn.

Vad kan vi i it-industrin i Sverige göra?

– Jag tror att den konsumerande befolkningen har ett viktigt verktyg och det är att göra sin röst hörd. Företag lyssnar på konsumenter, så om konsumenter kommer tillsammans och pressar företag att kontrollera sin leverantörskedja så blir företagen mer medvetna och inte använder sig av konfliktmineraler som har brutits med liv som insats.

– Det är ett stort ansvar att samla konsumenter. Sverige har en historia av att rädda människor i Kongo, så jag hoppas att denna rörelse som Atea har dragit igång också kan vara en väg för att skapa en medvetenhet om vår situation. Jag tror och hoppas att vi är på rätt väg

Rekommenderad läsning

Barnekow Some
podcast

Så skapar MS förtroende

5 jun 2020 digit

Digitalisering är en lagsport som kräver samarbete och mindre konsensus. Det menar Hélène Barnekow Sverigechef Microsoft, som beskriver sig som en envis framtidsoptimist i Voisterpodden tillsammans med Kalle Hultenheim, vd Atea Sverige och Lisa Nore, Voister. 

tre gula batterier mot gul bakgrund.jpg
video

Grönare gruvor med AI

21 nov 2019 digit

Med AI och ny batteriteknik planerar Epiroc att fasa ut gruvindustrins dieseldrift av maskiner. Planen är att miljontals liter diesel om året ska ersättas med batterier. 

kobolt-960640.jpg

Volvo Cars spårar kobolt

13 nov 2019 digit

Volvo Cars ska med blockkedjeteknik spåra mineralen kobolt, som bland annat används i batterier. Med hjälp av tekniken hoppas bolaget kunna sluta använda kobolt från konfliktområden och där det förekommer barnarbete. 

massor av skruvar och muttrar.jpg
video

ABB förlänger livet

24 okt 2019 digit

ABB vill ta rollen som föregångare inom produktion och design i den cirkulära ekonomin. I en klimatsmart industri krävs ett strakt samarbete mellan bolag och organisationer, för att de olika produkterna ska bli lättare att återvinna.

einride tlog.jpg
video

Kör hållbart med el

8 jul 2019 digit

Ställ hårdare krav på självkörande fordon. Det säger Robert Falck, vd Einride, och hoppas att riksdag och regering tar ansvar för att minska koldioxidutsläppen och uppmuntrar elektrifierade självkörande fordon. 

tre öringar hoppar i vatten.jpg

Så jobbar Vattenfall hållbart

25 apr 2019 digit

3D som visar hur fiskar beter sig i strömmande vatten är ett av Vattenfalls hjälpmedel för att ta ansvar för en hållbar miljö. Men även drönare och sensorer bidrar till bolagets hållbarhetsarbete.

konfliktmineraler.jpg

Blockkedjor mot kobolt

22 jan 2019 digit

IBM, Ford och ett antal fler aktörer har skapat en pilot där man använder blockkedjor för att att få till ett ansvarsfullt handlande av kobolt.

sverige-ai-almedalen-960640.jpg

Så växer Sverige med AI

19 jul 2018 ledarskap

Med en lagstiftning som ligger 10-15 år efter sin tid och en offentlig sektor som noga vaktar sina data återstår en hel del utmaningar för att AI ska bli en tillväxtmotor för Sverige. Nu behöver politiker och beslutsfattare inspireras av länder som Estland och bana vägen för en industri där råvaran är data och framtiden är full av möjligheter.

massor av bilar i en backspegel.jpg

I Kinas backspegel

16 jul 2018 digit

Sverige har bra förutsättningar att ställa om till en hållbar trafik med självkörande fordon. Men för att det ska bli verklighet måste de stora fordonstillverkarna börja ställa om på allvar, menar elbilsföretaget Einrides vd Robert Falck.