Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Jag förstår

En smartare it-nyhetssajt

Regeringens krafttag mot konfliktmineraler

Sverige ska leda utvecklingen i att hållbarhetsmärka metaller som finns i elektriska produkter, som exempelvis kobolt och sällsynta jordartsmetaller. Detta för att minska livsfarliga arbetsförhållanden och sexuellt våld, säger utrikesminister Margot Wallström. 

Text Tim Leffler Foto Adobestock 19 mars 2018 digit

närbild på kobolt.jpg

– Ökad efterfrågan på sällsynta metaller och mineraler leder i vissa delar av världen till en produktion som får mycket svåra konsekvenser för både människor och miljö. Under min tid i FN såg jag med egna ögon de fruktansvärda effekterna av brytning och handel med konfliktmineraler: livsfarliga arbetsförhållanden, förtryck, sexuellt våld. Sverige har åstadkommit mycket för ökad kontroll av konflikmineraler, inte minst i EU. Men mer behöver göras – därför har regeringen givit Tillväxtanalys det här uppdraget, säger utrikesminister Margot Wallström, i ett pressmeddelande.

Läs mer: Svagt EU-direktiv om konfliktmineraler

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Tillväxtanalys, har fått i uppdrag att se över möjligheterna att hållbarhetsmärka och spåra de sällsynta metaller, exempelvis kobolt, som är viktiga i mobilbatterier, elbilar och många andra elektroniska produkter. Metaller som ofta bryts av människor under svåra arbetsförhållanden.

Framförallt ska man titta på hur just tekniska produkter kan hjälpa till i detta spårbarhetsarbete. Förhoppningen är att en sådan märkning kan leda till ett lyft för utvinningen av våra svenska jordartsmetaller, närings- och innovationsminsister Mikeal Damberg.

Läs mer: Kol kan ersätta konfliktmineraler

– Tack vare en avancerad industri och goda råvarutillgångar av bland annat innovationskritiska mineraler, har Sverige och svenska företag möjligheter att ta en ledande position i omställningen mot en hållbar ekonomi. Sverige har goda förutsättningar att utvinna metaller och mineral på ett ansvarsfullt och miljömässigt hållbart sätt, vilket inte alltid är fallet i andra länder, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

Uppdraget är en fortsättning på en tidigare analys med syfte att identifiera vilka framtida behov av metaller i elektroniska produkter.

Detta ingår i Tillväxtanalys uppdrag

- Analysera hur man kan stimulera en efterfrågan på hållbara råvaror och produkter som innehåller hållbart producerade metaller och mineral, inklusive stål med mycket låga växthusgasutsläpp, på internationella marknader.

- Analysera hur staten kan skapa förutsättningar för att underlätta och stimulera utvecklingen av frivilliga, marknadsdrivna initiativ som kan genomföras på internationell nivå.

Senaste nytt

Nästan enligt plan

25 maj 2020

Kommunala huvudmän är bättre på att ta fram digitaliseringsplaner för sina skolor. Men tre av tio, av alla som tagit fram en handlingsplan, har inte följt upp den under det senaste året. Det visar en ny undersökning från Skolverket. 

Sveriges första 5G

25 maj 2020

Tele2 har aktiverat Sveriges första publika 5G-nät i Stockholm, näst på tur är Göteborg och Malmö. Även Telia och Tre arbetar med införandet av tekniken. 

Gartner om it-året

20 maj 2020

Marknaden för global it beräknas uppgå till totalt 3,4 biljoner dollar 2020, en minskning med 8 procent jämfört med 2019. Nedgången är en följd av coronapandemin vilket lett till att it-chefer endast får prioritera verksamhetskritiska initiativ.

Skolmat på distans

20 maj 2020

I mars stängdes Sveriges gymnasieskolor och i april lanserade därför AcadeMedia en app som ger eleverna tillgång till skolluncher. Nu kan lösningen bli permanent.

Vårdens coronaportal

19 maj 2020

Nu lanseras Utbudsplatsen, en databas fylld med digitala lösningar och medicintekniska hjälpmedel, där kommunal vård, omsorg och socialtjänst kan se vad marknaden erbjuder under coronakrisen.

Skolans felfokus

19 maj 2020

Skolans snabba digitalisering ställer nya krav på lärare, elever och verktyg och det finns en risk att undervisningen handlar mer om programvaran än om nya ämneskunskaper. Det visar forskning från Göteborgs universitet.