Digg: Hög tid att fler svenska verksamheter nyttjar EU:s program Digital

Bild På Malin Vestin Digg Och Eu Högkvarter

Malin Vestin, specialist och nationell kontaktpunkt för Digital på Digg.

Med finansieringsprogrammet Digital vill EU täppa till innovationsgapet gentemot USA och Kina. Malin Vestin på Digg menar dock att programmet är underutnyttjat av privata och publika aktörer i Sverige. Nu när regeringen gått “all-in” i EU-samarbetet finns det stora möjligheter för svenska verksamheter att ta en mer ledande roll och få finansiering för sina digitaliseringsprojekt.

12 november 2025Uppdaterad 12 november 2025Reporter Fredrik Adolfsson/Tim LefflerEUFoto Adobe stock, Digg

Programmet för ett digitalt Europa (Digital) är ett EU-finansierat program inriktat på att föra ut digital teknik till företag, medborgare och offentliga förvaltningar. Programmet har en total budget på drygt 8,1 miljarder euro som fördelas över perioden 2021–2027, och syftar till att forma och stödja den digitala omvandlingen av Europas samhälle och ekonomi.

Malin Vestin, specialist och nationell kontaktpunkt för Digital på Myndigheten för digital förvaltning (Digg), menar att programmet har en viktig roll i att stärka Sveriges och EU:s konkurrenskraft.

– Mycket handlar om att inom EU bygga upp en gemensam digital infrastruktur och även kompetens inom områden som superdatorer, AI, data och cybersäkerhet. Samtidigt behöver vi skala upp kunskaper inom viktiga strategiska digitala områden som till exempel chips – en mycket liten platta av halvledarmaterial (oftast kisel) som innehåller miljontals, ibland miljarder, elektroniska komponenter. Det här är avgörande för Europas innovations- och konkurrenskraft, vilket gör programmet extra viktigt.

Kriget i Ukraina och Draghi-rapport aktualiserar programmet

Enligt Malin Vestin har programmets betydelse aktualiserats än mer de senaste åren i och med stora världshändelser som covidpandemin och kriget i Ukraina, som på olika sätt blottat vårt teknikberoende, diverse sårbarheter i digitala leveranskedjor och behovet av en stärkt cybersäkerhet.

Därutöver går programmet i linje med vad som framkommer i den före detta ECB-ordförandens Mario Draghis omtalade rapport förra året, som förkunnade att Europa måste öka  sina investeringar för att inte fortsätta halka efter USA och Kina. Här kan Digital, med sitt fokus på digital utveckling, ses som ett konkret verktyg och möjlighet att förverkliga satsningar som Draghi efterlyser.

– Vi måste ta Draghis rapport på allvar. I det långa loppet handlar det ju om vår säkerhet och digitala suveränitet. Därför måste Europa se över vilka tekniker vi behöver skala upp och samarbeta mer inom för att hänga med i utvecklingen. Vi behöver även titta på vilka strategiska satsningar som är viktiga för Sverige. Här finns stora möjligheter inom programmet.

Det finns ett antal Digital-projekt som svenska aktörer medverkar i just nu. Ett exempel är AI Swedens projekt Open Euro LLM, där man utvecklar en europeisk språkmodell som följer europeisk lagstiftning.

– Detta är ett jätteviktigt projekt som visar hur Sverige kan vara med och bygga upp en gemensam AI-infrastruktur i Europa. Ett annat exempel är Mediemyndigheten som tillsammans med Bris och Ecpat arbetar med att stärka medvetenheten om rättigheter på internet, inte minst för barn och unga. De har dessutom en hotline dit barn kan höra av sig, och är i färd med att skapa ett tekniskt system som snabbt ska kunna ta ned övergreppsmaterial mot barn från nätet.  

“Sverige kan ta en ledande roll”

Trots dessa exempel menar Malin Vestin att Sverige kan ta en större roll inom programmet genom att fler svenska aktörer söker EU-finansiering och deltar i projekt. Det finns fortfarande en tydlig utvecklingspotential.

– Sverige har Europa-ledande forskning och många stora techföretag. Vi skulle kunna ta en mer ledande roll genom att få fler att söka EU-medel och samarbeta inom projekten. Det finns jättemånga finansieringsmöjligheter som inte riktigt tas tillvara på. Det är ändå en 50-procentig – och ibland till och med 100-procentig – medfinansiering en organisationfår från EU för digitaliseringsprojekt och där det även finns möjlighet att söka om resterande finansiering direkt från Sverige.

Varför tror du att Sverige inte tar tillvara på alla möjligheter?

– Till viss mån kan det nog bero på att många  inte känner till programmet – därför är det viktigt att fler får kännedom om det. Det kan också bero på att Sverige generellt haft en aningen avvaktande inställning till att vara med i EU-projekt. Sökande organisationer tänker att det kan innebära för mycket jobb eller ser inte riktigt nyttan med det. Här vill vi att fler företag och andra svenska aktörer ska få upp ögonen för Digital och förstå vilka möjligheter till finansiering och samarbete som finns – och att vi finns här som stöd. 

Just nu finns dessutom ett tydligt momentum, menar hon, bland annat tack vare att statsminister Ulf Kristersson är tydlig med att han och regeringen är ”all in” i EU-samarbetet.

– På grund av omvärldsläget där det händer väldigt mycket just nu ser vi extra tydligt vikten av Europa-samarbeten. Dessutom har den svenska regeringen satsat 100 miljoner kronor extra per år i programmet på nationell nivå från och med 2026. Detta är väldigt positivt eftersom att projekten ofta kräver en nationell medfinansiering. Vissa organisationer har egna medel, andra har det inte.

Krav för att söka

För att kunna söka medel i Digital-programmet är det övergripande kravet att organisationen är verksam inom EU, och är beredd att samarbeta över nationsgränser.

– Det finns möjligheter att delta för i princip alla aktörer: företag, ideella organisationer, kommuner, regioner, myndigheter eller universitet. I Sverige är det jämförelsevis få företag som söker finansiering, så dessa vill vi verkligen nå ut till.

– Projekten ska ha någon form av europeiskt mervärde, så i utlysningarna krävs ofta ett samarbete över nationsgränser där en svensk verksamhet samverkar med exempelvis en lettisk och en tysk sådan.

Ewa Thyleen

Ewa Thylén, nationell kontaktpunkt för Digital på Digg.

För att få koll på när nya utlysningar sker kan man prenumerera på Diggs nyhetsbrev, följa vår LinkedIn-sida eller gå in på myndighetens webbplats. Det går också bra att höra av sig till Digg, menar Ewa Thylén, nationell kontaktpunkt för Digital på Digg.

– Värt att nämna är att vi med stor sannolikhet vet vilka utlysningar som kommer öppna under 2026 och 2027. Som potentiell sökande kan detta vara bra att ha koll på. Det kan ju mycket väl vara en utlysning som öppnar om ett halvår som passar din verksamhet bäst. Känner du till att denna utlysning är på väg kan du försöka takta in den i din långsiktiga plan. Att delta i den här typen av projekt kan kännas krångligt, men du är alltid välkommen att kontakta oss på Digg om du vill veta mer om programmet eller de olika utlysningarna. Vi hjälper gärna svenska aktörer att hitta rätt väg in.

Voisters nyhetsbrev

Rekommenderad läsning