AI-teknik ska varna för vildsvin

– Problemet vi försöker lösa är att hjälpa lantbrukare att upptäcka skadedjur så tidigt som möjligt, säger Fredrik Gustafsson, professor i sensorinformatik på Linköpings universitet, till SVT Öst. 

Redan 2021 utvecklade två studenter från Linköpings universitet (LiU) en algoritm för att stoppa tjuvjakten i Kenya. Det är denna algoritm som ligger bakom tekniken till Smart viltkamera som nu appliceras i Sverige.  

– Vi har utvecklat den här produkten för Afrika i första hand och nu Sverige i andra hand, säger Fredrik Gustafsson och poängterar skillnaden: 

– I Sverige vill vi ta bort bilder på personer av integritetsskäl och behålla bilder på djuren. Men i reservaten är personer mer intressanta än djuren, för där vill de upptäcka tjuvskyttarna.  

Förhoppningen är att kameran ska bidra till färre viltskador och ge ett bättre beslutsunderlag för viltförvaltningen. Enligt SVT Öst orsakar vildsvin och annat vilt skador i svenskt jordbruk för över en miljard kronor varje år. 

Ny rapport: Skadorna är lokala – inte ett nationellt problem 

Samtidigt visar en ny rapport från Naturvårdsverket och SLU att den offentliga debatten om vildsvin inte stämmer med verkligheten. Drönarbilder från fyra sydsvenska län har analyserats med AI, och resultatet är tydligt: skadorna är lokala, inte nationella eller ens regionala.

– Det här bekräftar det vi sagt under lång tid: vildsvinen är inte ett nationellt problem och ofta inte ens ett regionalt. Det är där skadorna uppstår som insatserna behöver sättas in, i samarbete mellan markägare, jägare och arrendatorer, säger Mikael Hultnäs, riksviltvårdskonsulent på Jägarnas Riksförbund, till Jakt och Jägare. 

Så fungerar LiU:s kamera – och nästa steg 

Från rapporten frikopplat testas nu LiU:s kamera hos svenska lantbrukare. Till skillnad från en vanlig viltkamera tar den en bild varje sekund och låter AI analysera materialet direkt. Så fort ett vildsvin dyker upp går ett sms-larm till markägaren. Kameran har dessutom ett synfält på upp till hundra meter, jämfört med cirka femton meter för en konventionell kamera. 

Nästa steg blir att utvärdera resultaten och utveckla tekniken vidare säger Fredrik Gustafsson.  

Samtidigt hoppas Jägarnas Riksförbund att Naturvårdsverkets rapport blir ett avstamp för en mer kunskapsbaserad diskussion om vildsvin – där lokala lösningar ersätter svepande påståenden om nationella problem. 

– Den lokala dialogen mellan markägare, arrendatorer och jaktlag är det som gör verklig skillnad. Nu har vi ännu tydligare stöd för att förvaltningen behöver börja där skadorna faktiskt uppstår, säger Mikael Hultnäs.