Erik Slottner: ”Sverige kan inte stoppa oetisk AI från andra länder”

I våras presenterade Erik Slottner Sveriges digitaliseringsstrategi 2025–2030.

Under Diggs Digitaliseringsforum i veckan förklarade han för ett hundratal besökare, de flesta från offentlig verksamhet, varför den nya strategin med fem så kallade kapitelmål och tre horisontella mål som löper igenom samtliga kapitel, kanske är den mest konkreta plan för Sveriges digitalisering vi hittills haft.

– Det riksdagsbundna målet är alltjämt att ”Sverige ska bli bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter”. Och det är inget fel i det, men det är svårt att styra och följa upp på. I vår nya plan finns aktiviteter, åtgärder och en plan för hur vi ska följa upp de satta målen – mer ”kött och blod” som man kan ta på, säger Erik Slottner från scen.

Han understryker att det är en ökad medborgarnytta i Sveriges digitala omställning som intresserar honom, mer än om att ”bli bäst i världen”.

– Det är kul att vinna, men inte viktigast för mig.  

Gemensam digital ingång – en minister-favorit

Ett konkret förslag i den nya strategin, som Erik Slottner i sitt föredrag förklarar att han själv skattar högt, är förslaget om en gemensam digital ingång för offentlig sektor. Det handlar om att samla viktiga digitala tjänster på ett och samma ställe, exempelvis via en sorts medborgarapp, för att minska administration, förbättra tillgänglighet och öka rättssäkerhet.

Varför är målet om en gemensam digital ingång en av dina favoritsatsningar i den nya strategin?

– För att den förenklar för både privatpersoner och för företag. Den minskar administrationen och gör att man slipper upprepa samma uppgifter när man kontaktar olika offentliga aktörer. Det är ett konkret exempel på hur digitalisering kan skapa ökad medborgarnytta. Estland är ett föregångsland som inspirerar mig och oss i detta, och jag var där nyligen och lärde mig mer om hur de arbetar.

Hur når vi dit och hur ser tidsplanen ut?

– Digg kommer att få i uppdrag att ta fram en plan för hur detta kan genomföras. Det har redan såtts ett frö i form av Esam som är ett samarbete mellan flera myndigheter. Arbetet är alltså i gång. Dessutom pågår en utredning om integritetsförbättrande tekniker för att kunna dela sekretesskyddade data mellan myndigheter, vilket lär krävas för att en gemensam digital ingång ska fungera. Men det här kommer inte ske över en natt. Man börjar med de lägst hängande frukterna och därefter arbetar vi vidare med fler och fler myndigheter. Men Digg får uppdraget att arbeta med detta, vilket ger oss tydligare konturer.

Bra datahantering centralt

För att kunna ha en smart, gemensam digital ingång, menar Slottner att det behövs ett bättre och säkrare sätt att hantera data, och pekar på tre viktiga aspekter: teknik, juridik och kvalitet. Den tekniska aspekten handlar bland annat om att hantera data säkert och effektivt; den juridiska aspekten handlar om ramarna i hur data får samlas in, användas och delas; och kvalitetsaspekten handlar om att data som används för exempelvis AI-tjänster ska vara korrekt och relevant.

Är någon av dessa viktigare än de andra?

– Alla tre är viktiga för att vi ska kunna använda data effektivt. Men om jag tvingas att välja en så är interoperabilitet viktig. Vi kan ha tillstånd att dela hur mycket data som helst, men om våra it-system inte kan kommunicera med varandra skapas inget mervärde.

Regleringsbalansen runt AI

Erik Slottner har emellanåt gjort sig känd som en politiker som vill vara försiktig med regleringar inom digitaliseringsområdet, och repeterar detta från scenen på Digitaliseringsforum.

Samtidigt står ett antal EU-direktiv – såsom NIS2 och AI Act – för dörren, som måste hanteras och efterlevas. Inte minst etiska frågeställningar som rör just AI och dess utveckling är ständigt närvarande i debatten.

Hur ser du på riskerna med AI som utvecklas självständigt och kanske springer ifrån oss?

– Vi tacklar en del av de här etiska frågorna och ser ju också risker med AI, inte minst i stater som inte är demokratiska. De kan använda AI för att stärka sitt grepp om befolkningen, till exempel genom social poängsättning eller manipulation av demokratiska system. Därför har EU tagit fram en AI-förordning som ska säkerställa en hållbar utveckling av AI, med respekt för etiska principer, demokratiska värden och mänskliga rättigheter. Det är egentligen bara så vi kan arbeta, genom att stärka skydd mot desinformation och otillåten påverkan – inte genom att hämma AI-utvecklingen i sig.

Hur balanserar man mellan att förenkla och att skydda i detta fall?

– De som vill oss illa kommer att fortsätta utveckla teknik utifrån sina egna intressen. Vi måste vara ett föredöme och reglera farlig användning, samtidigt som vi främjar den användning som är bra. Men dålig AI och oetisk AI som utvecklas och används i länder som Kina, eller i andra länder, kommer Sverige aldrig kunna stoppa.

Tror att målen kan klara regeringsskifte

Med Sveriges nya digitaliseringsstrategi följer aviseringar från regeringen i form av exempelvis myndighetsuppdrag eller utredningar. Digg och PTS har fått i uppdrag att följa upp strategin, bedöma måluppfyllelse och föreslå nya åtgärder vid behov.

– Det är regeringen som beslutar om aktiviteterna, och myndigheterna som genomför dem, säger Erik Slottner till Voister.

Om det blir ett regeringsskifte nästa år – vad händer då med strategin?

– Det vet jag faktiskt inte; det får du fråga den nya regeringen i så fall. Strategin är beslutad av regeringen, men inte bunden till riksdagen. Därför har det varit svårt för mig att veta hur det politiska stödet ser ut, men jag har hittills inte fått några frågor om den i riksdagen, och har inte hört någon kritik från andra partier. Men jag tror att strategin har ett brett stöd och kommer att leva vidare till 2030. Det vore fantastiskt att få följa den hela vägen dit, säger civil- och digitaliseringsminister Erik Slottner.