Experter: Omfördela AI-makten och gör utvecklingen mer jämställd

Under torsdagseftermiddagen den 18 september anordnade tankesmedjan Futurion eventet Makten i maskinen – dags att bryta algoritmernas glastak. Evenemanget inleddes med att Ann-Therese Enarsson, vd på Futurion, intog scenen.  

– Futurion jobbar med framtidens arbetsliv, vilket just nu är svårt att prata om utan att nämna AI. För oss är det viktigaste på AI-området sällan själva tekniken utan snarare vilka som sätter framtidens infrastruktur och får makt och inflytande i den nya världen som formas framför oss.  

Här måste frågan ställas vems erfarenheter och perspektiv som byggs in i denna nya värld. Historiskt finns det många exempel på där kvinnor inte har inkluderats i utvecklingen, menar Ann-Therese Enarsson.  

– Ett klassiskt exempel på detta är att krockdockor i 50 till 60 års tid utgick från den manliga kroppen, därmed löpte kvinnor större risk för skador vid kollisioner och dylikt.  

– Ett annat exempel är filmen Oppenheimer om framtagandet av den första atombomben. I filmen framställs alla kvinnor som sekreterare eller assistenter till de manliga forskarna, till och med Maria Mayer som spelade en avgörande roll i projektet och senare mottog Nobelpriset i fysik. När kvinnor suddas ut på det här sättet förlorar vi inte bara en historiebeskrivning utan också en framtidstro, där vi berövar unga kvinnor på förebilder.  

Ann-Therese Enarsson menar att vi med AI-utvecklingen står inför ett nytt Oppenheimer-ögonblick, med skillnaden att det som då handlade om tillgång till kärnvapen nu kretsar kring kod.  

– Det handlar om en slags kodad makt som kommer att avgöra vilka som får inflytande, resurser och möjligheter samt vilka som har mandat över besluten som tas. Framtidens villkor formas nu och faran är att det går så snabbt att vi inte begriper vad vi håller på med. Tekniken rullas ut i skola, vård och omsorg utan att vi förstår konsekvenserna – precis som på Oppenheimer-tiden.  

Fler kvinnliga AI-utvecklare och användare 

För att diskutera detta vidare bjöds Alexandra Wudel och Elin Eriksson upp på scenen. Elin Eriksson är Creative Director på Women in Tech och Alexandra Wudel är grundare av FemAI och utsågs 2024 till årets AI-personlighet på techfestivalen Data Unplugged.

Elin Eriksson inledde med att berätta att ungefär 20 procent av de som utvecklar nya AI-lösningar är kvinnor. Hon påpekade sedan att det inte bara är andelen kvinnliga utvecklare som är ett dilemma – även andelen användare av olika kön behöver jämnas ut. 

– Det var intressant att se vad som hände i november 2022 när ChatGPT blev tillgängligt för allmänheten. Många män jag känner släppte allt och satt hela helgen med verktyget – det gjorde varken jag eller mina kvinnliga vänner. Därmed var det en överväldigande majoritet av män som delade med sig av sin data till Open AI, och därmed fick AI:n även bättre koll på män.

– Så fortsatte det de efterföljande månaderna, och delvis även idag, vilket är ett problem. Detta säger något om vilka som har tid och tar sig tid till att experimentera med nya teknologier. I vår statistik ser vi att kvinnor är mer försiktiga och väntar på utbildning eller tillåtelse att använda verktygen, men det är viktigt att kvinnor börjar experimentera i högre utsträckning.

För att nå en mer jämlik AI-utveckling behövs fler kvinnor inom tech, och Elin Eriksson vill utmana fördomen om att kvinnor tycker det är för stressigt eller svårt att arbeta i techbranschen.  

– Vi på WIT genomförde nyligen en undersökning med våra medlemmar där vi fick cirka 3 000 svar. Vi vet att kvinnor älskar att arbeta med tech. Det är roligt därför att det är utmanande och man behöver använda hela sin intellektuella kapacitet för att lösa riktigt knepiga problem, samtidigt som man bidrar till samhället.  

– Om vi alltid pratar om hur tufft och stressigt det är och hur få kvinnor det är i branschen, hur ska vi då locka fler hit? 

AI-utvecklingen är för snabb 

Alexandra Wudel har bidragit till att utforma etiska AI-riktlinjer för tyska utrikesdepartementet och FN, och har även konsulterat kring EU:s AI Act. Hon anser att AI-utvecklingen just nu går för fort, och att USA är den främsta drivkraften till detta.  

– Jämför teknikutvecklingen med när vi tar fram en ny medicin. I Tyskland, som jag kommer ifrån, testas mediciner i tio år innan de får säljas på marknaden. Vi behöver något liknande för AI, eftersom de flesta inte vet vilken påverkan den har på vårt samhälle.  

– Titta bara på sociala medier, sedan dessa blev en del av våra liv har ätstörningar bland unga kvinnor och självmorden bland unga män ökat kraftigt.  

Alexandra Wudel höll med Elin Eriksson om att det krävs ett positivt narrativ för att få till en mer jämställd AI-utveckling och techbransch framåt. Dessutom behöver vi återgå till grundidén med AI, nämligen att tekniken skulle underlätta vår vardag genom att utföra tråkiga uppgifter åt oss.  

– Om vi inte tror att det finns en utväg finns det ingen utväg. Och det finns en framtid för kvinnor inom tech – män är också trötta på systemet. De är utmattade men de jobbar på för att de tänker att framgång är pengar, men sanningen är att våra hjärnor inte är byggda för de snabba framsteg som råder nu.  

– Själva grundidén med AI var att vi människor skulle bli lyckligare, arbeta färre timmar och vara mer i naturen. Varför pratar ingen om det längre? Nu går vi snarare åt fel håll.

Samtalet avslutades med att deltagarna fick skicka med varsin avslutande AI-rekommendation till den mestadels kvinnliga publiken.   

– Börja experimentera med tekniken och addera din data till LLM:er. Kompetens är inte samma sak som utbildning här. Du kan lätt bygga din kompetens på egen hand, och just nu främjas kompetens väldigt högt. Se även över kunskapsluckorna i din familj eller organisation, vilka kör AI och vilka gör det inte? Dessa luckor utvidgas väldigt snabbt just nu, säger Elin Eriksson, innan Alexandra Wudel fyllde i: 

– Investera i dig själv, öka dina kunskaper. Skapa eller hitta ett företag som vill designa en bättre, mer jämlik AI-framtid.