EU-projekt utforskar hur generativ AI påverkar språkundervisning

Utvecklingen inom generativ AI har som bekant gått väldigt fort de senaste åren. Detta har lett till många frågor bland både lärare och studenter inom språkutbildningar på universitetsnivå: Hur använder man verktygen etiskt? Vad räknas som fusk? Hur bör man förhålla sig till texter som genereras? 

– Det här är ett väldigt aktuellt problem som alla lärosäten brottas med. Det finns en osäkerhet kring AI. Ett första steg är att sätta sig in i vilka verktyg som finns och analysera dem. Vet man inte vad man har framför sig är det svårt att veta hur man ska förhålla sig till det, säger Christine Fredriksson, docent i tyska vid Institutionen för språk och litteraturer på Göteborgs universitet.

Christine Fredriksson är nu en del av det nya EU-finansierade forskningsprojektet AI-NYELV, som ska utforska ämnet. Målet med projektet är att underlätta medveten och ansvarsfull AI-användning, att ge både lärare och studenter kunskap om hur de kan använda AI-verktyg för inlärning och översättning, samt att främja innovativa metoder och effektiv undervisning.

Ska analysera 30 olika verktyg

Tillsammans med Christina Lindqvist, professor i franska på GU, ansvarar Christine Fredriksson för att beskriva och analysera hur ungefär 30 olika språkverktyg fungerar, däribland ChatGPT och Gemini.

– Den stora utmaningen är att det händer så otroligt mycket att forskningen riskerar bli inaktuell. Men samtidigt finns vissa grundfunktioner som inte förändras så där jättemycket. Tanken är inte att AI-verktygen ska ersätta vare sig lärare eller kritiskt tänkande, vi är snarare intresserade av hur de kan användas som komplement till traditionell undervisning.

AI-NYELV står för AI-assisted Foreign Language Education in Higher Education. De involverade parterna kommer från sex olika europeiska länder och i juni hade projektet sitt första transnationella möte i Ungern. Projektet kommer att pågå i 30 månader.